Akademiska först i Norden med uppgraderad teknik och effektiviserat flöde för DBS- behandling vid Parkinson

- Sedan oktober i fjol opererar vi flitigt i den nya MR-salen på Akademiska där vi med hjälp av en takhängd MR-kamera kan ta bilder under pågående operation utan att flytta patienten. Just kombinationen av ny DBS-teknik och att kunna ta bilder under operationen innebär en klar förbättring. Vi får mycket mer detaljerad information och bekräftelse på att elektroderna ligger rätt, säger Elena Jiltsova, neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

Djup hjärnstimulering (DBS) är ett neurokirurgiskt ingrepp där man sätter in elektroder som stimulerar den del av hjärnan som styr finmotoriken. Lite förenklat går det till så att 1-2 elektroder opereras in i ett område djupt under hjärnbarken som hanterar/styr informationen om muskeltonus och kroppshållning. Elektroderna får elektriska impulser från en pulsgenerator som kan liknas vid en pacemaker. Den placeras under huden, oftast på bröstkorgen, och programmeras utifrån av läkare. Vid behov kan patienten själv reglera både intensitet och frekvens på strömmen.

Akademiska sjukhuset erbjuder sedan 25 år DBS-behandling för Parkinsons sjukdom, en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som medför tilltagande påverkan på rörelseförmågan. Vanliga symtom är skakningar, darrningar, muskelstelhet och sämre balans. DBS används även som behandling av tremor (ofrivilliga darrningar) och dystoni (muskelspänningar/spasmer).

- Den nya MR-salen inneburit ett stort lyft för den neurokirurgiska verksamheten inom tumör- och epilepsikirurgi, särskilt för barn. Vi arbetar kontinuerligt för att utveckla verksamheten och, med facit i hand, så lyckas vi bra, säger Markus Fahlström, MR-fysiker som varit med sedan första spadtaget.

MR-undersökning av hjärnan är standard vid DBS operation. På många sjukhus har man inte alltid tillgång till MR under operation, därför görs denna oftast flera dagar innan. På operationsdagen kompletteras då proceduren med en datortomografi och bilderna läggs ihop för att planera för elektrodplaceringen. Processen innebär flera undersökningar och tar längre tid.

- På Akademiska sjukhuset har vi under flera år använd oss av MR undersökningar i samband med operation och då behövt flytta patienterna mellan röntgenavdelningen och operation. Idag kan vi göra allt på ett och samma ställe. Teamet samlas runt patienten, som slipper förflyttas mellan avdelningar, vilket förbättrar patientsäkerheten under operationen, säger Elena Jiltsova och fortsätter:

- Den senaste utvecklingen inom DBS ger oss möjlighet att anpassa behandlingen för den enskilde patienten och undvika biverkningar. De nyutvecklade DBS-systemen är också godkända för att användas tillsammans med MR-undersökning med den mer kraftfulla magnetkameran vi nu har tillgång till på operationssalen. Vi kan nu bekräfta elektrodernas position under pågående operation och vid behov justera elektrodens läge. Patienten slipper postoperativa kontroller och eventuella reoperationer. Förhoppningen är att utökad kunskap om den nya generationens DBS-behandling vid Parkinsons sjukdom även ska gynna andra patientgrupper med rörelsestörningar, avrundar hon.

För mer information/intervju, kontakta:

Elena Jiltsova, specialistläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset,
Tel: 018-611 98 81, E-post: , e-post: elena.jiltsova@akademiska.se

Markus Fahlström, MR-fysiker, Akademiska Sjukhuset, tel: 018-611 27 75, e-post: markus.fahlstrom@akademiska.se

FAKTA: Djup hjärnstimulering (DBS) – behandling vid sjukdomar som orsakar rörelsestörningar

• Används främst som kompletterande behandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor.
• Dystoni är en kronisk, neurologisk sjukdom som leder till ofrivilliga muskelsammandragningar och beror på en störning i hjärnans rörelsecentrum som styr muskelaktiviteten) och tremor.
• Tremor är darrningar eller skakningar, som orsakas av ofrivilliga, rytmiska muskelsammandragningar oftast i händerna, men tremor förekommer också i huvudet, stämbanden, bålen eller benen.
• På Akademiska sjukhuset behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar (dystoni) med DBS.

FAKTA: Magnetkamera – MRT

• Magnetkamera eller magnetisk resonans-tomografi är en metod som används för att undersöka kroppens inre där patienten ofta får ligga inuti en lång tunnel.
• Protoner kan i ett starkt magnetfält manipuleras med radiovågor. I gengäld sänder protonerna ut signaler som går att mäta. Med hjälp av kontrollerade variationer i det starka magnetfältet kan man lokalisera vart signalerna kommer ifrån och sammantaget skapa högupplösta bilder av kroppens inre.
• MRT kan också användas för att studera blodflöde i hjärnan, nervbanor och hjärtats funktion.
• MRT baseras på icke-joniserande strålning som inte är skadlig och inte ska förväxlas med metoder som t.ex. datortomografi som använder joniserande strålning.