Regeringens dramatiska nedskärningar i biståndet har skapat en kris för många demokratikämpar och kvinnorättsförsvarare runt om i världen, och vi står inför en global hungerkatastrof där 1,7 miljarder människor riskerar att få brist på mat.
– Biståndet behövs, och det behövs nu! Vi förväntar oss att regeringen återför minst det som man har tagit för mycket utifrån sitt eget system för avräkningar, vilket innebär att ytterligare 4,3 miljarder ska betalas tillbaka till biståndet, säger Lena Ingelstam, generalsekreterare för biståndsorganisationen Diakonia.

Osäkra prognoser

Det var i mitten av april som Sveriges regering beslutade att ta 9,2 miljarder kronor från det internationella biståndet för att finansiera mottagandet av flyktingar från kriget i Ukraina. Men beslutet baserades på osäkra siffror som längre fram skulle visa sig vara helt felaktiga. Migrationsverkets prognoser för hur många flyktingar som väntas komma till Sverige i år har justerats vid flera tillfällen sedan dess, och räknar man utifrån den senaste prognosen och regeringens eget räknesystem för avräkningar innebär det att hela 5,6 miljarder kronor bör gå tillbaka till biståndet.

– Sverige ska självklart ta emot människor som flyr från krigets Ukraina. Men biståndet behövs mer än någonsin, och att Sverige nu är unikt i EU om att så storskaligt ta pengar som är tänkta för att bekämpa fattigdom och förtryck för att använda till flyktingmottagande på hemmaplan är helt galet, säger Lena Ingelstam.

Sveriges regering har fått internationell kritik för sitt agerande, bland annat har FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed och FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi båda uttryckt djup oro över att Sverige under våren skurit i biståndet.