Än så länge – inte så illa

– Huvudskälet till avmattningen är att den mycket kraftiga monetära åtstramningen gradvis får fullt genomslag i konjunkturen. Vi gör ändå en marginell upprevidering för 2023 jämfört marsprognosen beroende på att året inleddes något starkare än vad vi räknade med, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

Industriekonomerna skriver upp prognosen för svensk BNP-tillväxt 2023 från -1,1 procent till -0,2 procent vilket fortfarande innebär en svagare utveckling än på många andra håll. Prognosen för 2024 behålls på 1,3 procent för Sverige och 2 procents BNP-uppgång globalt.

– Huvudskälet till att det tar fart 2024 är att inflationsbubblan pyser ut, global inflation har redan börjat vika och man kan räkna med snabbt fallande global inflation under resten av 2023 till början av 2024, säger Mats Kinnwall.

I Sverige bedöms industriproduktionen minska något i år, med 1 procent. Ett relativt omfattande fall i basindustrin bidrar. Med tilltagande global tillväxt nästa år räknar Industriekonomerna med ökning av industriproduktionen med 2 procent.

Sveriges arbetsmarknad har varit fortsatt stark men god sysselsättningstillväxt, hög men avtagande arbetskraftsbrist och låg arbetslöshet. Med fördröjning kommer dock arbetsmarknaden att svikta i takt med att ekonomin bromsar, vi räknar med sysselsättningstillväxt på 1,6 procent i år och 0,3 procent nästa år. Arbetslösheten bedöms uppgå till 7,4 i år respektive 7,9 procent 2024.

Sveriges inflation har börjat falla tillbaka, hittills främst genom fallande energipriser och att höga jämförelsetal från 2022 faller ur statistiken. Det är troligt att KPIF-inflationen snabbt faller mot nollstrecket mot slutet av 2023. Eftersom underliggande inflation fortfarande är hög och inte kan förväntas falla lika snabbt kommer Riksbanken förmodligen att leverera ytterligare en räntehöjning under sommaren i linje med nuvarande räntebana.  

Industriekonomerna utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.