Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Analys av ungdomsförbunden: ”Oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt"

Dela
Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021
Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021

Ungdomsförbunden lyfts ofta fram som den viktigaste rekryteringskällan för riksdagspartierna, dess medlemmar beskrivs ofta som morgondagens ledare. Men de flesta av dagens unga tänker inte ens tanken att de ska engagera sig partipolitiskt.

Det visar årets Fokusrapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Det är oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt då de politiska partierna är grundstenar i vår demokrati. Vår rapport ger viktig kunskap om ungas samhällsengagemang, inte minst inför nästa års val, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” visar att majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt och många tycker det är viktigt att på sin fritid få bidra till bättre villkor för andra och påverka samhället. Sex av tio unga är medlemmar i föreningar, men bara en av tio i en förening som är uttalat samhällsorienterad.

Få unga kontaktar politiker eller tjänstepersoner, deltar i politiska möten eller är medlemmar i politiska partier eller ungdomsförbund. Ungefär sex av tio svarar att de aldrig skulle göra det. Det är också stora skillnader mellan olika grupper av unga, beroende på exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och var de bor.

Första analysen av ungdomsförbunden

Rapporten innehåller bland annat en analys av de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund som är gjord av forskarna Niklas Bolin och Anders Backlund, på uppdrag av MUCF. Analysen baseras på en enkätundersökning som genomfördes under hösten 2020 där forskarna bland annat tittat på vem som blir medlem i ett politiskt ungdomsförbund, hur och varför man blir det samt om dagens medlemmar vill fortsätta sitt politiska engagemang i framtiden.

- Detta är den första systematiska undersökningen som gjorts av medlemmarna i de svenska partiernas ungdomsförbund. Enkätundersökningen ger oss möjlighet att få ny kunskap om vilka motiv unga har för att engagera sig partipolitiskt och hur de upplever sitt medlemskap, säger Niklas Bolin.

Ungefär fem procent av Sveriges unga är medlemmar i politiska ungdomsförbund eller partier och medlemstalet har legat stabilt de senaste tio åren. Flest medlemmar har Moderata ungdomsförbundet, MUF, följt av Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, och Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU.

Få unga värvas in i politiken

Endast en mindre andel av medlemmarna har blivit värvade in i politiken, en stor majoritet uppger att de själva tagit initiativ till medlemskap. Undersökningen visar även att det ofta finns erfarenhet av partipolitiskt engagemang i medlemmarnas nära omgivning, nästan hälften har föräldrar eller syskon som har varit medlem i ett politiskt parti.

- Rapportens resultat pekar mot att många unga saknar ingångar till att engagera sig partipolitiskt. Skolan skulle kunna vara en plats där unga kommer i kontakt med politiker men så är det inte idag då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger Lena Nyberg.

Mer än två tredjedelar av medlemmarna i ungdomsförbunden är 22 år eller yngre, de flesta går i skolan eller studerar på universitet, en fjärdedel arbetar. Könsfördelningen är överlag jämn, men det finns betydande skillnader mellan de olika ungdomsförbunden. Några har en tydlig övervikt av killar (Ungsvenskarna 77 procent och MUF 66 procent) medan andra har en tydlig kvinnlig dominans (Ung Vänster 64 procent och Grön Ungdom 62 procent).

Flera skiljelinjer

De viktigaste frågorna för de politiska ungdomsförbundens medlemmar är miljö, invandring/integration, välfärd/sjukvård samt brottslighet. Men det finns stora skillnader mellan de olika förbunden och även i hur killar och tjejer prioriterar olika frågor.

  • För 75 procent av Grön Ungdoms medlemmar är miljö det viktigaste politikområdet. Även Ung Vänsters, CUF:s och LUF:s medlemmar klassar miljö som den viktigaste frågan. För LUF delar miljöpolitik förstaplatsen med invandring/integration. Samtidigt är det ingen eller väldigt få medlemmar i Ungsvenskarna, KDU och MUF som klassar miljö högst.
  • För 64 procent av Ungsvenskarna är invandring/integration det viktigaste politikområdet. För MUF:s och KDU:s medlemmar är det brottslighet medan SSU:s medlemmar är de enda som har välfärd/sjukvård högst på listan.
  • För tjejer är miljöpolitik den viktigaste frågan medan killar istället prioriterar invandring och integration, brottslighet och ekonomi.

I MUCF:s stora attityd- och värderingsstudie från 2019 är utbildning den näst viktigaste frågan för unga. Bland ungdomsförbundens medlemmar är det däremot endast sex procent som rankar utbildning som den viktigaste politiska frågan. Miljöfrågor är viktigare för ungdomsförbundens medlemmar än för svenskar i allmänhet.

Analysen visar att unga engagerar sig i ett politiskt ungdomsförbund för att kunna påverka och förändra, följt av sociala motiv (gemenskap). De vill träna på att förbättra politiska färdigheter, få ny kunskap och att delta i politiska diskussioner. De minst vanliga motiven är materiella (karriärinriktade).

Killar mer inriktade på politisk karriär

90 procent planerar att fortsätta som medlem i moderpartiet och 55 procent av de tillfrågade vill själva kandidera för partiet i framtiden. Här är stor skillnad mellan de olika ungdomsförbunden.

Killar är mer lockade av att kandidera i val än vad tjejer är, 62 procent jämfört med 47 procent.

Mer än hälften av medlemmarna lägger två timmar eller mindre i veckan på sitt politiska engagemang men det finns både stora skillnader mellan ungdomsförbunden och mellan tjejer och killar. I genomsnitt rör det sig om 6,5 timmar i veckan för killar och drygt 4,5 timmar i veckan för tjejer.

- Killar blir medlemmar i högre utsträckning för att göra en politisk karriär än tjejer och de lägger ner mer tid på kampanjarbete och sitt politiska engagemang än vad tjejer gör. Då ungdomsförbunden kanske är den viktigaste rekryteringskanalen av framtida politiker finns en risk att övervikten av män bland politiskt förtroendevalda lever vidare, säger Anders Backlund.

Forskarna frågade också om medlemskapet i ungdomsförbundet har haft negativ påverkan på förhållandet till familjen, vänner eller kollegor. 17 procent svarar ja på den frågan.

FAKTA/Fokusrapporten 2021

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken.
  • Rapporten bygger på flera stora enkätundersökningar (från 2004 – 2021) om ungas attityder till och erfarenhet av olika former av samhällsengagemang, intervjuer med unga och analysen av medlemmarna i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund.
  • Enkätundersökningen av de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund (Ung vänster, Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU), Grön ungdom, Centerpartiets ungdomsförbund (CUF), Liberala ungdomsförbundet (LUF),  Moderata ungdomsförbundet (MUF), Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) och Ungsvenskarna) bygger på ett totalurval av samtliga medlemmar som fyllt 15 år och som uppgett en e-postadress till sitt förbund.
  • Pressmeddelandet: Stora skillnader mellan ungas samhällsengagemang: ”Viktigt att unga får möjlighet och vågar att engagera sig”

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021
Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson
Ladda ned bild
Anders Backlund, Södertörns högskola, Foto: Anna Hartvig
Anders Backlund, Södertörns högskola, Foto: Anna Hartvig
Ladda ned bild
Niklas Bolin, Mittuniversitetet, Foto: Marlene Jonsson
Niklas Bolin, Mittuniversitetet, Foto: Marlene Jonsson
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF får ansvar för Europeiska ungdomsåret 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för ungdomar 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för ungdomar hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv till

27 projekt för unga får dela på 16 miljoner kronor i EU-bidrag13.1.2022 13:24:27 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har beviljat totalt 16 miljoner kronor (1 582 728 euro) i bidrag till 27 svenska ungdomsprojekt. Pengarna kommer från EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. - Vi hoppas på att ännu fler söker under 2022, såväl erfarna som nya aktörer, säger Ellen Gosdoum, chef for avdelningen för internationellt samarbete. Den andra ansökningsrundan 2021 avslutades den 5 oktober, och MUCF fick ta emot totalt 47 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Cirka 6 miljoner kronor (564 678 euro) beviljades till 16 organisationer i bland annat Gävle, Stockholm och Göteborg. En stor del av ansökningarna handlade om miljö och klimatförändringar, fysiskt och mentalt välmående och entreprenörkunskaper. MUCF fick 13 projektansökningar till Europeiska solidaritetskåren och beviljade cirka 10 miljoner kronor (1 018 050 euro) i bidrag till 10 volontärprojekt och ett solidarit

MUCF fördelar 19 miljoner kronor till 43 etniska organisationer13.1.2022 12:04:34 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu närmare 19 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer. Av 56 organisationer som ansökt om bidrag för 2022 får 43 bifall. - Syftet med bidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället och ges till organisationer som till övervägande del har medlemmar med utländsk bakgrund, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Bland de etniska organisationer som beviljats bidrag finns exempelvis SIOS som är ett samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. SIOS består av frivilliga sammanslutningar av erkända och icke erkända minoriteter. Andra exempel är Sverigeesternas Riksförbund och Finlandssvenskarnas riksförbund. Antalet ansökningar har minskat något sedan förra året då 61 organisationer sökte och 58 fick bifall. Här kan du se vilka etniska organisationer som fått bidrag (Bifogat i pressme

Nio projekt för unga får dela på 16 miljoner kronor i EU-bidrag21.12.2021 13:09:35 CET | Pressmeddelande

Nio svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 16 miljoner kronor (1 600 901 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I 2021 års första ansökningsrunda för Key Action 2, som påbörjades den 20 maj, fick MUCF in totalt 29 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Den här rundan ligger under programdelen som handlar om partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar nu bidrag till nio projekt och fördelar cirka 16 miljoner kronor (1 600 901euro) till organisationer i bland annat Uppsala, Stockholm och Kungälv. De beviljade projekten handlar om följande ämnen: Digitalt innehåll, teknologi och praxis; nytt lärande, lärometoder och synsätt; och kreativitet, konst och kultur. - Vi är glada att se ett intresse för den digitala prioriteringen i pr

Nio projekt mot rasism och intolerans får dela på drygt 4,2 miljoner i statsbidrag21.12.2021 09:57:19 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 4,2 miljoner kronor i statsbidrag till nio projekt för att motverka eller förebygga rasism och intolerans. - Det här är kanske ett av de viktigaste bidragen som myndigheten fördelar. Rasism och olika former av intolerans är ett stort samhällsproblem och något vi alla måste försöka att motverka. Alla människor i Sverige måste få känna sig inkluderade i samhället och ha framtidstro, säger generaldirektör Lena Nyberg. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF fördelar bidragen efter att ha prövat om ansökningarna och projekten lever upp till de aktuella regelverken. Syftet med det här bidraget är att motverka rasism och liknande former av intolerans som kan ta sig uttryck i exempelvis antisemitism, islamofobi, afrofobi, antiziganism och

123 organisationer får dela på drygt 270 miljoner i statsbidrag för 202216.12.2021 13:44:52 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för 2022 års verksamhet och totalt 11,3 miljoner konor till hbtq-organisationer. - Vi ställer krav på att organisationer inte strider mot principen om alla människors lika värde, att den till sin struktur är demokratisk och att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelning för statsbidrag på MUCF. Syftet med statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 119 sökande beviljas 114 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Dövblind Barn och Ungdom, en organisation för unga personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning, och Rädda Barnens Ungdomsförbund som arbetar för barns rättigheter. Statsb

Ny rapport från MUCF: ”Mer samverkan behövs för att hjälpa unga som varken arbetar eller studerar”16.12.2021 07:30:00 CET | Pressmeddelande

2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag av regeringen att stödja de aktörer, i första hand kommuner, som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar. Myndigheten lämnar nu in en slutrapport om det treåriga uppdraget. - Andelen unga som varken arbetar eller studerar är alltjämt hög och förväntas stiga i spåren av coronapandemin. Att stå utanför arbetsmarknaden leder till stort individuellt lidande och stora samhällskostnader. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för unga att etablera sig i studier eller i arbete, säger generaldirektör Lena Nyberg. I Sverige finns cirka 145 000 unga 16–29 år (2019) som varken arbetar eller studerar. Somliga av dessa befinner sig utanför arbete och studier under en kortare period medan andra blir kvar i denna situation under flera år. Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller studerar. Att inte ha e

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum