Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Analys av ungdomsförbunden: ”Oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt"

Dela
Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021
Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021

Ungdomsförbunden lyfts ofta fram som den viktigaste rekryteringskällan för riksdagspartierna, dess medlemmar beskrivs ofta som morgondagens ledare. Men de flesta av dagens unga tänker inte ens tanken att de ska engagera sig partipolitiskt.

Det visar årets Fokusrapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Det är oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt då de politiska partierna är grundstenar i vår demokrati. Vår rapport ger viktig kunskap om ungas samhällsengagemang, inte minst inför nästa års val, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” visar att majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt och många tycker det är viktigt att på sin fritid få bidra till bättre villkor för andra och påverka samhället. Sex av tio unga är medlemmar i föreningar, men bara en av tio i en förening som är uttalat samhällsorienterad.

Få unga kontaktar politiker eller tjänstepersoner, deltar i politiska möten eller är medlemmar i politiska partier eller ungdomsförbund. Ungefär sex av tio svarar att de aldrig skulle göra det. Det är också stora skillnader mellan olika grupper av unga, beroende på exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och var de bor.

Första analysen av ungdomsförbunden

Rapporten innehåller bland annat en analys av de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund som är gjord av forskarna Niklas Bolin och Anders Backlund, på uppdrag av MUCF. Analysen baseras på en enkätundersökning som genomfördes under hösten 2020 där forskarna bland annat tittat på vem som blir medlem i ett politiskt ungdomsförbund, hur och varför man blir det samt om dagens medlemmar vill fortsätta sitt politiska engagemang i framtiden.

- Detta är den första systematiska undersökningen som gjorts av medlemmarna i de svenska partiernas ungdomsförbund. Enkätundersökningen ger oss möjlighet att få ny kunskap om vilka motiv unga har för att engagera sig partipolitiskt och hur de upplever sitt medlemskap, säger Niklas Bolin.

Ungefär fem procent av Sveriges unga är medlemmar i politiska ungdomsförbund eller partier och medlemstalet har legat stabilt de senaste tio åren. Flest medlemmar har Moderata ungdomsförbundet, MUF, följt av Socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, och Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU.

Få unga värvas in i politiken

Endast en mindre andel av medlemmarna har blivit värvade in i politiken, en stor majoritet uppger att de själva tagit initiativ till medlemskap. Undersökningen visar även att det ofta finns erfarenhet av partipolitiskt engagemang i medlemmarnas nära omgivning, nästan hälften har föräldrar eller syskon som har varit medlem i ett politiskt parti.

- Rapportens resultat pekar mot att många unga saknar ingångar till att engagera sig partipolitiskt. Skolan skulle kunna vara en plats där unga kommer i kontakt med politiker men så är det inte idag då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger Lena Nyberg.

Mer än två tredjedelar av medlemmarna i ungdomsförbunden är 22 år eller yngre, de flesta går i skolan eller studerar på universitet, en fjärdedel arbetar. Könsfördelningen är överlag jämn, men det finns betydande skillnader mellan de olika ungdomsförbunden. Några har en tydlig övervikt av killar (Ungsvenskarna 77 procent och MUF 66 procent) medan andra har en tydlig kvinnlig dominans (Ung Vänster 64 procent och Grön Ungdom 62 procent).

Flera skiljelinjer

De viktigaste frågorna för de politiska ungdomsförbundens medlemmar är miljö, invandring/integration, välfärd/sjukvård samt brottslighet. Men det finns stora skillnader mellan de olika förbunden och även i hur killar och tjejer prioriterar olika frågor.

  • För 75 procent av Grön Ungdoms medlemmar är miljö det viktigaste politikområdet. Även Ung Vänsters, CUF:s och LUF:s medlemmar klassar miljö som den viktigaste frågan. För LUF delar miljöpolitik förstaplatsen med invandring/integration. Samtidigt är det ingen eller väldigt få medlemmar i Ungsvenskarna, KDU och MUF som klassar miljö högst.
  • För 64 procent av Ungsvenskarna är invandring/integration det viktigaste politikområdet. För MUF:s och KDU:s medlemmar är det brottslighet medan SSU:s medlemmar är de enda som har välfärd/sjukvård högst på listan.
  • För tjejer är miljöpolitik den viktigaste frågan medan killar istället prioriterar invandring och integration, brottslighet och ekonomi.

I MUCF:s stora attityd- och värderingsstudie från 2019 är utbildning den näst viktigaste frågan för unga. Bland ungdomsförbundens medlemmar är det däremot endast sex procent som rankar utbildning som den viktigaste politiska frågan. Miljöfrågor är viktigare för ungdomsförbundens medlemmar än för svenskar i allmänhet.

Analysen visar att unga engagerar sig i ett politiskt ungdomsförbund för att kunna påverka och förändra, följt av sociala motiv (gemenskap). De vill träna på att förbättra politiska färdigheter, få ny kunskap och att delta i politiska diskussioner. De minst vanliga motiven är materiella (karriärinriktade).

Killar mer inriktade på politisk karriär

90 procent planerar att fortsätta som medlem i moderpartiet och 55 procent av de tillfrågade vill själva kandidera för partiet i framtiden. Här är stor skillnad mellan de olika ungdomsförbunden.

Killar är mer lockade av att kandidera i val än vad tjejer är, 62 procent jämfört med 47 procent.

Mer än hälften av medlemmarna lägger två timmar eller mindre i veckan på sitt politiska engagemang men det finns både stora skillnader mellan ungdomsförbunden och mellan tjejer och killar. I genomsnitt rör det sig om 6,5 timmar i veckan för killar och drygt 4,5 timmar i veckan för tjejer.

- Killar blir medlemmar i högre utsträckning för att göra en politisk karriär än tjejer och de lägger ner mer tid på kampanjarbete och sitt politiska engagemang än vad tjejer gör. Då ungdomsförbunden kanske är den viktigaste rekryteringskanalen av framtida politiker finns en risk att övervikten av män bland politiskt förtroendevalda lever vidare, säger Anders Backlund.

Forskarna frågade också om medlemskapet i ungdomsförbundet har haft negativ påverkan på förhållandet till familjen, vänner eller kollegor. 17 procent svarar ja på den frågan.

FAKTA/Fokusrapporten 2021

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken.
  • Rapporten bygger på flera stora enkätundersökningar (från 2004 – 2021) om ungas attityder till och erfarenhet av olika former av samhällsengagemang, intervjuer med unga och analysen av medlemmarna i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund.
  • Enkätundersökningen av de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund (Ung vänster, Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU), Grön ungdom, Centerpartiets ungdomsförbund (CUF), Liberala ungdomsförbundet (LUF),  Moderata ungdomsförbundet (MUF), Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) och Ungsvenskarna) bygger på ett totalurval av samtliga medlemmar som fyllt 15 år och som uppgett en e-postadress till sitt förbund.
  • Pressmeddelandet: Stora skillnader mellan ungas samhällsengagemang: ”Viktigt att unga får möjlighet och vågar att engagera sig”

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021
Fr v Anders Backlund, Södertörns högskola, Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Anna Hartvig, Marlene Jonsson, Linnea Bengtsson. I bakgrunden omslaget till MUCF:s Fokusrapport 2021
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson
Ladda ned bild
Anders Backlund, Södertörns högskola, Foto: Anna Hartvig
Anders Backlund, Södertörns högskola, Foto: Anna Hartvig
Ladda ned bild
Niklas Bolin, Mittuniversitetet, Foto: Marlene Jonsson
Niklas Bolin, Mittuniversitetet, Foto: Marlene Jonsson
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye