Under våren 2020 slopades fribeloppet för studerande. Därmed fanns ingen övre gräns för hur mycket studerande får tjäna för att få studiemedel eller studiestartsstöd, och syftet var bland annat att underlätta för studerande inom vården att arbeta i och avlasta sjukvården under pandemin. Nu har CSN:s rapport om effekterna av åtgärden för 2020 kommit, som visar att de genomsnittliga inkomsterna för studerande ökade med 19 % under andra halvåret 2020.

– Att inkomsterna ökade betydligt mer än i samhället i övrigt var helt förväntat, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN. Fler studerande med studiemedel arbetade mer än tidigare och det tillkom studiemedelstagare som hade arbete som huvudsyssla.

Personer som redan var i studier när fribeloppet slopades ökade sina inkomster mindre än studerande som tillkom.

– Den stora ökningen av de genomsnittliga inkomsterna på 19 % beror främst på att många med höga inkomster som sannolikt hade arbete som huvudsaklig sysselsättning tillkom och sökte studiemedel när fribeloppet avskaffades, säger Carl-Johan Stolt. Äldre studerande hade betydligt högre inkomster än yngre, och gynnades därmed mer.

Ungefär fyra procent av studiemedels­tagarna skulle enligt CSN:s beräkningar inte ha haft rätt till studiemedel överhuvudtaget hösten 2020 om fribeloppet hade funnits kvar. Motsvarande siffra för våren 2020 var ungefär två procent.

Effekterna inom vård och omsorg

Ett syfte med reformen att tillfälligt slopa fribeloppet var att underlätta arbete för studerande i vård- och omsorgssektorn. Vård och omsorg är den vanligaste sektorn att arbeta i för studerande med studiemedel, och efter slopandet steg andelen som arbetade i sektorn med en procentenhet till 19 %. Samtidigt minskade andelen i flera andra sektorer.

– Vår bedömning är att detta främst beror på arbetsmarknadsfaktorer, säger Carl-Johan Stolt. Inom vård- och omsorgsområdet var sannolikt efterfrågan på arbetskraft fortsatt hög, samtidigt som efterfrågan minskade bland annat i service­sektorn med anledning av pandemin. Även om andelen bara ökade marginellt så underlättades möjligheten till arbete av att fribeloppet togs bort.

De direkta kostnaderna för reformen att tillfälligt slopa fribeloppet har beräknats till 800 miljoner kronor för 2020.

– Eftersom beslutet att slopa fribeloppet kom sent under våren 2020 kan vi istället räkna på kostnaden med utgångspunkt i andra halvåret 2020. Med den utgångspunkten blir kostnaden istället 922 miljoner kronor för hela 2020, avslutar Carl-Johan Stolt.

Vad är fribeloppet?

Fribeloppet är det belopp när studiemedlen börjar reduceras.[1] Fribeloppet sätts halvårsvis med utgångspunkt i antalet veckor den studerande har studiemedel. Fler veckor ger lägre fribelopp och tvärtom. Exempelvis var fribeloppet för 20 veckors studier med studiemedel på heltid 91 624 kronor under 2020. Studiemedlen reduceras med 61 procent av den del av inkomsten som överstiger fribeloppet. Den inkomst som ska medräknas är den studerandes eget överskott i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet.

[1] Det finns även ett fribelopp inom studiestartsstödet. Detta är lite lägre än inom studiemedelssystemet.