Hög inflation och besvärligt konjunkturläge har gjort detta till den svåraste avtalsrörelsen hittills. Resultatet är ett osedvanligt högt avtal för företagen, men som samtidigt inte ger några reallöneökningar för medarbetarna. Ur detta perspektiv ett avtal utan vinnare.

- Långsiktigt är det ändå ett bra avtal som bidrar till den samhällsekonomiska återhämtningen, vilket också gynnar företagen och deras anställda. Det visar på industriavtalets styrka att vi kan förhandla och teckna avtal även i riktigt svåra tider, säger Örjan Lenárd, förhandlingschef Gröna arbetsgivare

Avtalet gäller för två år, med en löneökningstakt på 4,1 procent det första året och 3,3 procent det andra året. Utöver detta innehåller avtalet en höjning av de lägsta lönerna på 1 350 kr, vilket tyvärr höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta är särskilt bekymmersamt för Sveriges lantbruk som ska följa industriavtalet, men som har en annan lönestruktur än industrin.

- Parterna har tagit ett stort ansvar i att skapa stabilitet och förutsättningar för att motverka inflationen, men höjningen av de lägsta lönerna riskerar att slå hårt mot de gröna näringarna säger Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna arbetsgivare

Det nya avtalet gäller från och med den 1 april 2023 till och med den 31 mars 2025.

Faktaruta:

• 2-årigt avtal, ej uppsägningsbart, 1 april 2023 – 31 mars 2025
• Samlat avtalsvärde 7,4 procent
• År ett 4,1 procent
• År två 3,3 procent
• Inom det samlade avtalsvärdet ingår bland annat också:
  - första året en höjning av avtalens lägsta lönenivå med 1 350 kr
  - överenskommelsen innehåller också avsättningar till deltidspension

Industriavtalet:
Arbetsgivarna inom industrin: Teknikföretagen, Gröna arbetsgivare, Grafiska Företagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, Livsmedelsföretagen, Trä- & Möbelföretagen och TEKO
Facken inom industrin: Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS-facket och Livs