Akademiska sjukhuset

Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie

Dela

Hur kan den svenska mödra- och barnhälsovården ta hand om och ge stöd till ensamstående kvinnor som genomgår spermie eller embryodonationsbehandling samt deras barn? Det ska en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. För att kunna besvara frågan kommer forskarna att fokusera på kvinnornas hälsa och sociala situation, men även barnets hälsa, anknytning och utveckling över tid.

Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. I en studie ska forskare utvärdera hur vården kan ge bäst stöd till dessa kvinnor och deras barn.
Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. I en studie ska forskare utvärdera hur vården kan ge bäst stöd till dessa kvinnor och deras barn.

- Familjebildning är i förändring. Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. Både inom mödra- och barnhälsovården samt barnomsorgen möter personalen familjer som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljen (mamma, pappa, barn). Därför är det viktigt att ta reda på om, och i så fall vilka, medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser detta har för mamma och barn både på kort och lång sikt, säger Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet.

Enligt tidigare studier har barn som växer upp hos ensamstående mammor ökad risk för psykisk och somatisk ohälsa, fattigdom och social isolering. Men förr handlade det oftast om kvinnor som ofrivilligt blivit gravida eller var frånskilda. Kunskap saknas om kvinnor som frivilligt blir föräldrar med donation, så kallade ”solo mothers by choice”.

- Att studera hur olika grupper som genomgått assisterad befruktning och deras barn mår psykiskt och fysiskt har en stor relevans för samhället. Vår förhoppning är studien ska leda till ökad kunskap om hur vårdpersonal bäst ska informera om nya behandlingsmetoder, något som länge har efterfrågats, och hur de kan ge stöd till olika familjekonstellationer, säger Evangelia Elenis, och fortsätter:

- På så sätt kommer mödra- och barnhälsovård samt barnomsorgen att ha en beredskap och kunna planera deras verksamhet enligt evidensbaserad kunskap om kvinnorna och barnens situation och kunna erbjuda ett så bra omhändertagande som möjligt till dessa familjer.

I den pågående så kallade multicenterstudien deltar sex fertilitetskliniker i Sverige, bland annat  Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien startade i april 2019 och kommer att fortsätta tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp). I studien inkluderas ensamstående kvinnor som är godkända att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling. I jämförelsegruppen ingår kvinnor i heterosexuella parrelationer som genomgår IVF-behandling med parets könsceller på samma kliniker och under samma period. Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna.

Forskarna ska bland annat studera om det finns skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor vad gäller sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster före donationsbehandlingen. I studien följs kvinnorna systematiskt över tid, med hänsyn till hälsa och social situation. Även data över barnets hälsa och utveckling följs över tid.

- Vårt primära fokus är ensamstående kvinnor och bemötande de får i samhället och i vården, samt hur avsaknad av en medförälder påverkar upplevelsen av föräldraskapet, förklarar Evangelia Elenis.


För mer information/intervju, kontakta:
Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet, e-post: evangelia.elenis@kbh.uu.se


Fakta om studien "Familjebildning i förändring: ensamstående kvinnor som får barn genom spermie eller embryodonation"

  • Multicenterstudie vid fertlilitetskliniker på större svenska universitetssjukhus samt privata kliniker.
  • Startade 2019 och pågår tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp).
  • Omfattar dels ensamstående kvinnor som genomgått donationsbehandling (spermie- eller embryodonationsbehandling) och kvinnor i heterosexuell parrelation som ska genomgå provrörsbefruktning med parets egna könsceller (jämförandegrupp).
  • Alla kvinnor som söker fertilitetsbehandling vid svenska kliniker kommer konsekutivt att tillfrågas om deltagande i samband med acceptans till donationsbehandling alternativt innan första IVF behandling på kliniken. 
  • Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna 


De viktigaste frågeställningarna ... 

  • Finns det före donationsbehandlingen skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor i parrelation med avseende på sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster?
  • Finns det skillnader mellan ensamstående kvinnor och kontrollgrupp av kvinnor som fått barn med avseende på:
    - graviditet och förlossningsutfall?
    - kvinnornas hälsoutveckling, familjebildning och socialt nätverk övertid?
    - anknytning mellan mor och barn?
    - kvinnornas upplevelser av sitt föräldraskap och bemötandet inom hälso/sjukvård och barnomsorg?
  • Finns det skillnader mellan barn födda till ensamstående kvinnor och jämförelsegrupp med avseende på barnets somatiska och psykiska hälsa vid 6 och 18 månader, 3 och 7 årsåldern?



Nyckelord

Bilder

Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. I en studie ska forskare utvärdera hur vården kan ge bäst stöd till dessa kvinnor och deras barn.
Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. I en studie ska forskare utvärdera hur vården kan ge bäst stöd till dessa kvinnor och deras barn.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie27.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.

Smarta insulinpennor kan ge personer med diabetes en förbättrad glukoskontroll23.4.2021 11:28:57 CEST | Pressmeddelande

Nu finns en ny generation smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få bättre koll på sina blodsockervärden. Pennan påminner om när den senaste dosen tagits och lagrar information kring insulindoser kontinuerligt vilket underlättar dialogen med läkare. Akademiska sjukhuset är ett av de första centren i världen som har testat den nya tekniken i en unik pilotstudie som är publicerad i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum