Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie
12.4.2021 08:15:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

- Familjebildning är i förändring. Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. Både inom mödra- och barnhälsovården samt barnomsorgen möter personalen familjer som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljen (mamma, pappa, barn). Därför är det viktigt att ta reda på om, och i så fall vilka, medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser detta har för mamma och barn både på kort och lång sikt, säger Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet.
Enligt tidigare studier har barn som växer upp hos ensamstående mammor ökad risk för psykisk och somatisk ohälsa, fattigdom och social isolering. Men förr handlade det oftast om kvinnor som ofrivilligt blivit gravida eller var frånskilda. Kunskap saknas om kvinnor som frivilligt blir föräldrar med donation, så kallade ”solo mothers by choice”.
- Att studera hur olika grupper som genomgått assisterad befruktning och deras barn mår psykiskt och fysiskt har en stor relevans för samhället. Vår förhoppning är studien ska leda till ökad kunskap om hur vårdpersonal bäst ska informera om nya behandlingsmetoder, något som länge har efterfrågats, och hur de kan ge stöd till olika familjekonstellationer, säger Evangelia Elenis, och fortsätter:
- På så sätt kommer mödra- och barnhälsovård samt barnomsorgen att ha en beredskap och kunna planera deras verksamhet enligt evidensbaserad kunskap om kvinnorna och barnens situation och kunna erbjuda ett så bra omhändertagande som möjligt till dessa familjer.
I den pågående så kallade multicenterstudien deltar sex fertilitetskliniker i Sverige, bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien startade i april 2019 och kommer att fortsätta tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp). I studien inkluderas ensamstående kvinnor som är godkända att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling. I jämförelsegruppen ingår kvinnor i heterosexuella parrelationer som genomgår IVF-behandling med parets könsceller på samma kliniker och under samma period. Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna.
Forskarna ska bland annat studera om det finns skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor vad gäller sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster före donationsbehandlingen. I studien följs kvinnorna systematiskt över tid, med hänsyn till hälsa och social situation. Även data över barnets hälsa och utveckling följs över tid.
- Vårt primära fokus är ensamstående kvinnor och bemötande de får i samhället och i vården, samt hur avsaknad av en medförälder påverkar upplevelsen av föräldraskapet, förklarar Evangelia Elenis.
För mer information/intervju, kontakta:
Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet, e-post: evangelia.elenis@kbh.uu.se
Fakta om studien "Familjebildning i förändring: ensamstående kvinnor som får barn genom spermie eller embryodonation"
- Multicenterstudie vid fertlilitetskliniker på större svenska universitetssjukhus samt privata kliniker.
- Startade 2019 och pågår tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp).
- Omfattar dels ensamstående kvinnor som genomgått donationsbehandling (spermie- eller embryodonationsbehandling) och kvinnor i heterosexuell parrelation som ska genomgå provrörsbefruktning med parets egna könsceller (jämförandegrupp).
- Alla kvinnor som söker fertilitetsbehandling vid svenska kliniker kommer konsekutivt att tillfrågas om deltagande i samband med acceptans till donationsbehandling alternativt innan första IVF behandling på kliniken.
- Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna
De viktigaste frågeställningarna ...
- Finns det före donationsbehandlingen skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor i parrelation med avseende på sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster?
- Finns det skillnader mellan ensamstående kvinnor och kontrollgrupp av kvinnor som fått barn med avseende på:
- graviditet och förlossningsutfall?
- kvinnornas hälsoutveckling, familjebildning och socialt nätverk övertid?
- anknytning mellan mor och barn?
- kvinnornas upplevelser av sitt föräldraskap och bemötandet inom hälso/sjukvård och barnomsorg? - Finns det skillnader mellan barn födda till ensamstående kvinnor och jämförelsegrupp med avseende på barnets somatiska och psykiska hälsa vid 6 och 18 månader, 3 och 7 årsåldern?
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!9.11.2026 08:19:11 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Med halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Ukraina får stöd i uppbyggnaden av ett läkemedelsverk20.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Läkemedelsverket stöttar ukrainska myndigheter i att bygga upp ett läkemedelsverk i Ukraina. Den 22 oktober besöker en stor ukrainsk delegation beredningsenheten på Akademiska sjukhuset för att se hur tillverkning och beredning av läkemedel bedrivs praktiskt i sjukhusmiljö.
Luftstrupskirurgi - nytt ansvar för Akademiska inom nationell högspecialiserad vård14.10.2026 13:24:47 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom luftstrupskirurgi (trakealkirurgi) på vuxna. Det handlar om komplexa operationer som bland annat görs på patienter med tumör, ärrbildning eller förträngning av luftstrupen som påverkar andningen. Beslutet fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård 14 oktober och innebär att Akademiska nu har 25 NHV-tillstånd.
Nationell AI-satsning för sjukvården29.9.2026 12:13:38 CEST | Nyheter
Genom Swedish University Hospital Alliance (SUHA) har Sveriges alla universitetssjukhus beviljats så kallade ESF-medel för att tillsammans skapa ”Health AI Academy Sverige”. Satsningen är nationell och syftet är att bygga upp ett gemensamt utbildningsprogram inom AI för svensk hälso- och sjukvård.
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången24.9.2026 09:32:37 CEST | Pressmeddelande
Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Akademiska är därmed det enda universitetssjukhuset i Sverige som upprepade gånger belönas för sin höga kvalitet. Liksom tidigare baseras resultatet på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård, och utöver Akademiska fick i år även Alingsås sjukhus priset.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
