Bistånd, skatteflykt och företags ansvar för mänskliga rättigheter – vad säger partierna idag?

Som uppföljning på Diakonias partiledarenkät från 2018 har samtliga partiledare fått besvara tre frågor som har stor betydelse för människor som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. I årets undersökning framträder ett ökat stöd för lagstiftning kring företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Vi ser också ett brett stöd för gemensamma EU-regler om att multinationella företag öppet ska redovisa sina skatter och vinster för varje land som de är verksamma i, samt ett fortsatt brett stöd för att Sverige ska avsätta 1 procent av BNI till internationellt bistånd.  

– Det glädjer mig att en stor majoritet av riksdagspartierna fortsatt stödjer att ge 1% av Sveriges BNI i bistånd till människor som lever i fattigdom och förtryck. I spåren av coronakrisen är biståndet viktigare än någonsin, säger Lena Ingelstam, generalsekreterare för Diakonia.  

Men samtidigt som stödet för biståndet är brett har Sverige, till skillnad från flera andra EU-länder, inte visat handlingskraft i frågan om företags ansvar att respektera mänskliga rättigheter. I nuläget finns ingen svensk lag som säkerställer att mänskliga rättigheter respekteras inom investeringar, handel och företagsverksamhet. Detta trots att stödet bland riksdagspartierna för en ny lagstiftning i frågan ökar genom att de två större partierna Centern och Socialdemokraterna ändrat sig i positiv riktning.     

Detsamma gäller regeringens position i skatteflyktsfrågan. Skatteflykt från utvecklingsländer innebär att länder går miste om nödvändiga resurser för att bygga upp sin välfärd. Den nuvarande svenska positionen innebär i praktiken att Sverige blockerar förslag på gemensamma EU-regler som möjliggör för ökad insyn i multinationella företags betalning av skatt. Istället allierar sig Sverige med skatteparadisen.  

– Världen har inte råd med skatteflykt. Särskilt inte i kölvattnet av pandemin då behoven av att bygga upp länder med egna resurser inom framförallt sjukvård och utbildning är mycket stora, säger Lena Ingelstam.   

L, Kd, M och Sd backar i viktiga frågor  

Årets enkät visar att Kristdemokraterna inte längre stödjer gemensamma EU-regler om att multinationella företag öppet ska redovisa sina skatter och vinster för varje land som de är verksamma i. De tar också steg tillbaka i frågan om lagstiftning om företagande och mänskliga rättigheter. Även Liberalerna backar i denna fråga.

Moderaterna och Sverigedemokraterna utmärker sig genom att inte stödja principen om att avsätta en hundradel av Sveriges BNI i bistånd. Moderaternas steg tillbaka är intressant med tanke på att de inte verkar ha stöd för denna förflyttning bland moderata väljare. 

Kantar Sifo genomförde i maj tidigare i år en undersökning om den svenska biståndsviljan, i vilken det går att peka på olika tendenser inom väljarkåren. Här uppmärksammas att strax över hälften av de moderata väljarna antingen vill behålla eller öka biståndet.  

Regeringen passiv men Centern tar steg framåt 

Under de senaste åren har mord på människorättsaktivister och miljöförsvarare ökat och undersökningar visar att de flesta av dessa fall involverar företag och exploatering av olika former av råvaror. Särskilt kvinnoorganisationer och feministiska rörelser drabbas. Våldet begränsar kvinnors möjligheter att ta makten över sina egna liv. De förnekas ofta rätten att äga och försvara land, och är därtill överrepresenterade bland de som tvingas arbeta under usla arbetsförhållanden. 

Trots detta är Socialdemokraterna tveksamma i sin hållning och har inte varit aktiva i sin regeringsroll för att stödja den lagstiftningsprocess som påbörjats på EU-nivå. Centerpartiet uppger däremot i enkäten att de lovar sitt stöd till en ny lagstiftning om mänskliga rättigheter och företagande, en förflyttning i frågan sedan 2018.

Allt fler stora företag som Coop, IKEA och Scania efterfrågar nu en ny lagstiftning om företagande och mänskliga rättigheter.  

– Situationen för människor som försvarar mark och vatten mot projekt inom gruv- och energisektorn blir allt värre och det är tydligt att frivilliga riktlinjer om att respektera mänskliga rättigheter inte räcker, säger Åsa Beckius, policyrådgivare för privat sektor på Diakonia.