Bredda normen på arbetsmarknaden
Bredda normen på arbetsmarknaden
Unga hbtq-personer upplever diskriminering i både skolan och på jobbet. Unga som på olika sätt inte följer hetero- och cisnormer i samhället har sämre levnadsvillkor och mår generellt sett sämre än andra unga. Nya rapporter visar att utsatthet och ohälsa också kan bidra till svårigheter när unga hbtq-personer ska etablera sig i arbetslivet.
Nu lanserar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor rapporterna Bredda normen-unga personers röster om att varken arbeta eller studera och Bredda normen-En kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden.
Unga hbtq-personer har intervjuats om sina upplevelser av att varken arbeta eller studera. De beskriver hur de mår, vilket bemötande och stöd de får av samhället och om hur de blir bemötta när de befunnit sig på en arbetsplats.
Kunskapssammanställningen visar att unga hbtq-personer riskerar att utsättas för trakasserier och diskriminering i både rekryteringsprocesser och på arbetsplatsen.
− Den som blir diskriminerad eller osynliggjord riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och hamna utanför arbetsmarknaden, studier och föreningsliv. Men det går att förändra genom att bryta tystnaden kring hbtq och lyssna på de unga och vad de har för behov. De är ju experter på sin egen verklighet, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Många unga hbtq-personer har lågt förtroende för myndigheter. De vittnar om okunskap och dåligt bemötande från myndighetspersoner. Men många är också rädda för att inte bli bra bemötta. Det riskerar att leda till att unga låter bli att söka den hjälp och det stöd de har rätt till.
De unga hbtq-personerna i rapporten lyfter fram att det viktigaste för att komma in i arbetslivet är personliga och respektfulla myndighetskontakter, lyhördhet för individuella behov och att få vara delaktig i beslut om vilka insatser som ska göras. Det är också viktigt att chefer tar ansvar och förebygger kränkningar, förändrar begränsande normer och machokulturer på arbetsplatsen.
Grunden för hur unga hbtq-personer ska komma att må läggs under skolåren. En bra skolmiljö med rätt stöd spelar stor roll för ungas möjligheter att fullfölja sina studier, må bra och se positivt på framtiden.
Att på arbetet bli respekterad i sin könsidentitet, i sitt könsuttryck och för sin sexuella läggning är avgörande för att unga ska vilja välja ett visst yrke och en viss arbetsplats. För vissa är en trygg och respektfull miljö viktigare än själva yrkesvalet.
I Sverige saknas det forskning hur unga hbtq-personer upplever sina arbetsplatser. Rapporten Bredda normen-En kunskapssammanställning om unga hbtq-personers etablering på arbetsmarknaden tar upp internationell forskning om unga hbtq-personers yrkesval och deras etablering på arbetsmarknaden i ett antal länder i Europa, Nordamerika och Australien. Den tar också upp unga hbtq-personers upplevelser på arbetsplatsen.
Ladda ned Bredda normen-rapporterna: https://www.mucf.se/tva-skrifter-om-unga-hbtq-personers-etablering
(Begreppet cisnorm är den förväntan på att alla människor ska definiera sig som det juridiska kön de tilldelades vid födseln. Det juridiska könet bestäms utifrån nyfödda barns biologiska kön.)
Nyckelord
Kontakter
Mediekontakt: Ulla Tillgren, kommunikatör
+46(0)070-588 0853 ulla.tillgren@mucf.se
Pressjour
Tel:+46706633918Länkar
Om
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorLiedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
|
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete. |
|
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) |
|
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum