Coronaparadoxen i bostadspriserna fortsätter – eller?

SBAB publicerar i dag en ny prognos över svensk ekonomi och bostadsmarknad i årets första nummer av Bomarknadsnytt.

Dämpad återhämtning i svensk ekonomi i kölvattnet av fortsatt smittspridning och försenade vaccinleveranser
Svensk BNP väntas i år växa med 2,8 procent. Fler konkurser i kölvattnet av den utdragna smittspridningen och den påskyndade strukturomvandlingen bidrar till att arbetslösheten stiger svagt trots att BNP växer. Hushållens konsumtion står för det största bidraget till BNP-tillväxten, straxt följd av näringslivets investeringar. Inflationen väntas bli fortsatt låg och Riksbanken höja reporäntan nästa gång först under våren 2024.

– Trots att den befarade andra coronavågen träffade Sverige med full kraft under senhösten stod den svenska ekonomin emot väl. Detta tillsammans med den fortsatt omfattande smittspridningen både i Sverige och våra viktigaste handelsländer samt försenade vaccinleveranser har föranlett att vi reviderat ner BNP-prognosen för innevarande år till 2,8 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Mycket stor osäkerhet om bostadsprisernas utveckling framöver
Bostadspriserna väntas i år öka med mellan 5 och 6 procent men prognosen är mycket osäker. Sett till prognosen för boräntorna och hushållens inkomster borde bostadspriserna öka betydligt mindre, men det fortsatt stora intresset för boendekonsumtion under pandemin tycks ha bestått i inledningen på året.

– Det som skulle kunna kallas coronaparadoxen i bostadspriserna ser ut att ha fortsatt i början av året. Trots en svag svensk ekonomi och hög arbetslöshet bidrar det ökande intresset för att bo ändamålsenligt under pandemin till bostadspriser som stiger mer än vad fundamentala faktorer som boräntor och hushållsinkomster motiverar. Det återstår att se i vilken utsträckning detta förändrade konsumtionsmönster består när pandemin klingar av, säger Robert Boije.

– Det kraftigt ökade intresset för bostäder under pandemin kan leda till en ännu högre prisuppgång än i vår prognos men också till en lägre om konsumtionsmönstren återgår till det normala när pandemin klingar av. En snabbare ränteuppgång till följd av stigande inflation är en annan riskfaktor värd att beakta, säger Robert Boije.

Kraftigt fallande bostadsinvesteringar under 2021
Antalet påbörjade bostäder ökade förra året trots lågkonjunkturen och trots att antalet personer som tecknade sig för nya bostäder föll kraftigt under årets första halva. Under 2021 väntas dock antalet påbörjade bostäder falla med omkring fyra tusen till drygt 46 000 till följd av att antalet bygglov föll kraftigt under förra året. Antalet påbörjade bostäder väntas ligga kvar på denna lägre nivå även de därpå närmast följande åren. Antalet nya småhus väntas fortsätta att växa i en låg takt om ca 10 000 per år de kommande åren.

– Det är olyckligt om antalet påbörjade bostäder faller med tanke på den stora bostadsbristen och tilltagande trångboddheten i framförallt våra storstadsområden. Vi har förvisso reviderat ner bostadsbristen i denna rapport men den bedöms ändå ligga på omkring 132 000 bostäder, säger Robert Boije.

– Även om villaproduktionens andel av det totala antalet nya bostäder väntas öka något, så ligger volymen kvar på en mycket låg nivå sett ur ett historiskt perspektiv. Det är hög tid att kommunerna nu i större utsträckning planerar för en mer differentierad bebyggelse med större inslag av småhus som ligger bättre i linje med vad preferensundersökningar säger om hur hushållen föredrar att bo, säger Robert Boije.

Samtliga prognossiffror redovisas nedan.

Bomarknadsnytt finns att ladda ner HÄR