Folkhälsomyndigheten

De flesta skolelever rör sig för lite

Dela

Allt för många barn och unga rör på sig för lite. Det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det. Det visar nya resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor.

De allra flesta barn och unga i 11-, 13- och 15-årsåldern gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Den senaste mätningen visar också att färre har levnadsvanor som är skadliga för hälsan: användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och är nu nere på historiskt låga nivåer, och färre än tidigare dricker läsk och äter godis dagligen.

Men samtidigt sitter många barn och ungdomar för mycket under sin vakna tid. Bland de 15-åriga tjejerna är det ungefär var tionde (9 procent) som rör sig tillräckligt. De mest aktiva finns bland de 11-åriga pojkarna där nästan var fjärde (23 procent) rör sig minst en timma om dagen.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.

– Att uppmuntra och göra det möjligt för barn och ungdomar att röra på sig mer, och inte minst bli intresserade av att röra på sig, är en viktig uppgift för hela samhället och vuxenvärlden, säger Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Omkring fyra av tio pojkar och tre av tio flickor uppger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan.

Under våren kommer resultat från en fördjupad undersökning där nivån på skolbarns rörelse i vardagen har mätts objektivt. Skolbarns hälsovanor är en undersökning där eleverna själva svarar på frågor.

Nu publiceras den senaste stora enkätundersökningen i sin helhet. Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft de resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland 11-åringarna. Andra resultat i korthet är bland annat:

  • Trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat
  • Allt fler elever blir mobbade
  • Flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

– Skolbarns hälsovanor är viktig undersökning där vi får möjlighet att följa utvecklingen över tid när det gäller levnadsvanor och förhållanden som påverkar barns och ungdomars hälsa. På så vis får vi underlag för att se var insatser behöver göras för att främja utvecklingen av en god hälsa på lika villkor, säger Maria Corell.

Om undersökningen

  • Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985.
  • Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Kontakter

Maria Corell, utredare Folkhälsomyndigheten, tel 010-205 2928

Dokument

Om

Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten
Nobels väg 18
17165 Solna

010-2052000http://www.folkhalsomyndigheten.se

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Följ Folkhälsomyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Folkhälsomyndigheten

Fortsatt hög anslutning till vaccinationsprogrammet för barn24.4.2019 08:00:00 CESTPressmeddelande

Anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet för barn var fortsatt hög under 2018, och på samma nivå som tidigare år. Det visar Folkhälsomyndighetens årsrapport. Omkring 97 procent av alla 2-åringar har ett gott skydd mot flera svåra sjukdomar, inklusive mässling, difteri och stelkramp. Folkhälsomyndigheten följer löpande anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och förekomsten av de sjukdomar som omfattas. Årets uppföljning visar att över 97 procent av alla tvååringar har vaccinerats inom programmet, som omfattar skydd mot totalt nio sjukdomar. Tack vare vaccinationsprogrammet är sjukdomar som difteri, stelkramp, röda hund och infektionen Haemophilus influenzae typ b (Hib) mycket sällsynta i Sverige. Invasiva infektioner med pneumokocker var under 2018 på en fortsatt låg nivå bland barn under 2 år. – Även antalet fall av kikhosta minskade totalt sett något jämfört med året innan. Viktigt är att antalet smittade bland spädbarn har fortsatt att minska, och

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum