Di:s Klimatindex – Dagens industri först i världen med klimatindex på börssidorna

”Framtidens ekonomi kommer att se annorlunda jämfört med hur den traditionellt sett ut. Hållbarhets- och klimatfrågor blir avgörande när investerare fattar sina placeringsbeslut. Genom att publicera uppgifter om börsbolagens utsläpp och intensitet vill Dagens industri sätta ljuset på bolagens klimatarbete och samtidigt hjälpa investerare att bilda sig en uppfattning om bolagens insatser och resultat på området”, säger Peter Fellman, chefredaktör Dagens industri och affärsområdeschef för Di Gruppen.  

Klimatfrågan blir allt mer affärskritisk. Investerare och kapitalförvaltare börjar i allt större utsträckning efterfråga företags information om klimatprestanda som i dagsläget i många fall är eftersatt. En utmaning är tillgången på jämförbar data och datans kvalitet.

Di:s Klimatindex utgör därför ett fundament för framåtlutad ekonomijournalistik och granskning av börsbolagens klimatarbete. Med indexet vill Dagens industri och Aktuell Hållbarhet utbilda läsarna hur klimateffekterna påverkar näringslivets olika sektorer; vilka risker och möjligheter som uppstår i den pågående klimatomställningen. 

Samtidigt gör ny lagstiftning (EUs sustainable finance) och rapporteringsramverk som TCFD att kraven ökar på bolagen att rapportera och redovisa sin klimatpåverkan och sina klimatrisker såväl som affärsmöjligheter.

“Klimatomställning pågår för fullt. Företag förväntas idag mäta och rapportera korrekt klimatdata, inte minst eftersom det är ett mått på bolagets förmåga till ansvar, omställning och innovation. Klimatkrisen kommer att medföra stora värdeförändringar i många sektorer,  säger Mikael Salo, chefredaktör Aktuell Hållbarhet.

Forskningen är numera tydlig med att utsläppen måste halveras varje decennium och att näringslivet måste hålla minst denna takt. Detta redovisas bland annat i Exponential Roadmap (en rapport som först presenterades i september 2018 av bland andra Johan Rockström och Christiana Figueres och lanserades i andra version inför FN-mötet i New York i september 2019), framtagen av en rad svenska företag av bland annat Future Earth, KTH, Stockholm Resilience Centre, WWF med medverkan av en rad  svenska företag.

Jenny Stiernstedt, hållbarhetsredaktör och repoprter på Dagens industri och Aktuell Hållbarhets redaktion har arbetat fram iden och klimatindikatorerna i samarbete med Johan Falk, som startat och driver Exponential Roadmap Projektet och bland annat är Senior Innovation Fellow vid Stockholm Resilience Centre och Future Earth.

”För investerare och kunder är det viktigt att förstå om och hur företagen bidrar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C genom att reducera sina klimatutsläpp och skala upp de nya, klimatsmarta affärerna för att kunna ta hänsyn till detta i sina affärsbeslut. Vi vill bidra till utvecklingen av klimatindikatorer och att de rapporteras på samma sätt som finansiell information - detta är en startpunkt och vi hoppas kunna sprida iden globalt”, säger Johan Falk.

Dagens industris förhoppning är att fler affärstidningar internationellt ska följa Dagens industris exempel med regelbunden rapportering av klimatindikatorer på börssidorna

För frågor om Di:s klimatindex:

Peter Fellman, chefredaktör Dagens industri och affärsområdeschef Di Gruppen, 08-573 650 00

Mikael Salo, chefredaktör Aktuell Hållbarhet, 0733-993398

Johan Falk, expert inom exponentiella strategier. 0768-881754

Länk till Di:s Klimatindex:

https://www.di.se/bors/hallbarhetsindex/

Så läses Di:s Klimatindex

Utsläppen redovisas i scope (områden) 1, 2 och 3 på Di.se och i papperstidningarna av Dagens industri och Aktuell Hållbarhet.

LÄNKAR:

Scope 1: Verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget.

Scope 2: Indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla.

Scope 3: Alla indirekta utsläpp som inte inkluderas i scope 2 som uppstår i värdekedjan både uppströms och nedströms.

Så har vi gjort:

* GHG-protokollet, en förkortning för Greenhouse Gas Protocol, är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. GHG-protokollet har tagit fram av World Resources Institute och World Business Council on Sustainable Development.

* Data över scope 1, 2 och 3 har inhämtats från börsbolagens års- och hållbarhetsredovisningar. Bara de bolag som kommunicerar att de följer GHG-protokollet – den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser – och rapporterar sina utsläpp i scope har inkluderats. Inga egna tolkningar har gjorts.

* Omsättningen gäller för 2018. I de fall den redovisats i annan valuta än svenska kronor har den räknats om till SEK. Snittkursen för 2018 av dessa valutor har räknats ut med hjälp av riksbankens publicerade crosskurser.

* Bolagens egna utsläpp, som ligger i scope 1 och 2, har sedan delats med omsättningen.

* Resultatet blir det som kallas för utsläppsintensitet. Generellt sett är en lägre siffra att föredra framför en högre. Här finns dock stora variationer mellan bolagen beroende på bland annat bransch och var i värdekedjan de befinner sig.

* I granskningen ingår OMX Nasdaq-noterade bolag som tillhör GICS-industrigrupperna Kapitalvaror, Konsumtionsvaror och kläder, Material samt Dagligvaror. Inkluderas gör också börsnoterade banker.

* Vid insamlingen av materialet har vi fått hjälp av universitetsstudenter.

* Utsläppen i scope 3 rapporteras i 15 kategorier. Enligt GHG-protokollet kan företag välja att rapportera endast de kategorier där man har de mest signifikanta utsläppen. Det gör att det i dag finns ett stort mått av godtycklighet och osäkerhet i rapporteringen av scope 3.

* Med hänsyn tagen till den stora osäkerheten i rapporteringen av scope 3 har vi valt att ta fram ett mått på utsläppsintensitet baserat på utsläppen i scope 1 och 2.

* Bolagens utsläpp rapporteras och redovisas i antal ton koldioxidekvivalenter (CO2e).