Efter nya domar: skogsägare behöver ta mer hänsyn till fridlysta arter
10.2.2022 08:01:16 CET | Skogsstyrelsen | Pressmeddelande
– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.
Flera domar från mark- och miljödomstolarna under senaste året har visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas mycket strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Domarna visar även att betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt miljöbalken.
Miljöbalken är tydlig med att det ligger ett kunskapskrav på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Det innebär att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ta reda på vilka arter som finns i skogen och se till att arterna inte skadas vid exempelvis en avverkning.
EU påverkar svensk praxis
Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade också att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller om artens bevarandestatus påverkas negativt.
De förändringar som domarna leder till innebär bland annat att:
- Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
- Skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur vid skogsbruksåtgärder.
- Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
- Skogsstyrelsen kommer i högre utsträckning än tidigare att behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren gällande fridlysta arter som kan påverkas negativt.
Mer information på skogsstyrelsen.se
– Skogsstyrelsen måste som myndighet följa gällande lagstiftning och vägledande avgöranden från domstolar. Det kommer att behövas mer vägledning framöver kring hur det här behöver hanteras och vi vet att fler domar är på väg i pågående domstolsärenden, säger Andrea Airosto, verksjurist på Skogsstyrelsen.
Löpande information är på väg ut i flera kanaler och forum till skogsägare och skogsbruk, bland annat på skogsstyrelsen.se samt i de löpande kontakter myndigheten har med skogsägare, skogliga företag och myndigheter.
Länk till aktuella sidor på webben: Skogsstyrelsen - Artskydd
Mer information:
Åsa Lundberg, tillsynsspecialist, Skogsstyrelsen, 0650-377 88, asa.lundberg@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Pressjour: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Mer fakta om artskyddsförordningen
- Skogsstyrelsen har sedan 1979 tillämpat den nuvarande skogsvårdslagen i samband med tillsyn och handläggning av avverkningsärenden. Miljöhänsyn i skogen har till allra största del hanterats i skogsvårdslagen som gäller parallellt med miljöbalken.
- Flera domar i Mark- och miljööverdomstolen senaste åren visar att miljöbalken behöver tillämpas i större utsträckning och att Skogsstyrelsen i sin handläggning och tillsyn behöver ta större hänsyn till den. Till exempel finns två domar från oktober 2020 samt från maj förra året. De säger bland annat att en anmälan om avverkning är att se som en anmälan för samråd enligt miljöbalken och därför blir då miljöbalken aktuell.
- Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade dessutom att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller vissa fågelarter och i de fall som artens bevarandestatus hotas.
- I artskyddsförordningen finns fridlysningsbestämmelser som berör alla vilda fåglar och vissa utpekade djur- och växtarter. I de bestämmelserna finns bland annat arter som omfattas av förbuden i EU:s lagstiftning: livsmiljödirektivet (art- och habitatdirektivet) samt fågeldirektivet.
- En utredning av artskyddsförordningen lämnade sitt betänkande i juni 2021 som Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter fått yttra sig över. Remiss av Artskyddsutredningens betänkande SOU 2021:51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar - Regeringen.se
Bilder
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Ekolog från Skåne släpper bok om fruktade granbarkborren3.6.2026 09:02:05 CEST | Pressmeddelande
Den är bara drygt 4 millimeter lång, men dödade granar värda tiotals miljarder kronor i spåren av den torra sommaren 2018. Nu ger Skogsstyrelsen ut den ultimata guiden om granbarkborren, en av våra mest fruktade och kända insekter. Boken är den första i sitt slag i Sverige och är skriven av ekologen och jägmästaren Gunnar Isacsson, boende utanför Kristianstad, med mer än en halvt sekels erfarenhet av skalbaggen.
Ny bok breddar bilden av den fruktade granbarkborren3.6.2026 08:17:28 CEST | Pressmeddelande
Den är bara drygt 4 millimeter lång, men dödade granar värda tiotals miljarder kronor i spåren av den torra sommaren 2018. Nu ger Skogsstyrelsen ut den ultimata guiden om granbarkborren, en av våra mest fruktade och kända insekter. Boken är den första i sitt slag i Sverige och är skriven av ekologen och jägmästaren Gunnar Isacsson med mer än en halvt sekels erfarenhet av skalbaggen.
Varför dör Gotlands tallar? Skogsträff ska guida skogsägarna1.6.2026 11:48:39 CEST | Pressmeddelande
Varför dör allt fler tallar på Gotland? Och hur kan skogsägarna agera för att hejda massdöden? På senare år har Skogsstyrelsen kunnat se att skogar med unga tallar mår allt sämre och torkan är en viktig orsak. Nu bjuder Skogsstyrelsen in skogsägare till två träffar, 4 och 5 juni, för att berätta om hoten mot tallen och vad skogsägare och andra yrkesverksamma kan göra.
Skador av betande hjortdjur på skogen i Västra Götaland halverades28.5.2026 08:10:43 CEST | Pressmeddelande
Skadorna i Götalands skogar av betande älg och andra hjortdjur har minskat till den lägsta nivån som någonsin mätts upp i Skogsstyrelsens inventeringar. Andel skadade ungtallar har minskat från 16 till 9 procent och i Västra Götaland minskade det från 20 till 9 procent. Det visar årets inventering av betesskadorna som Skogsstyrelsen har gjort på 14 800 provytor.
Kraftigt minskade skador av betande hjortdjur på skogen i Kronoberg28.5.2026 08:10:01 CEST | Pressmeddelande
Skadorna i Götalands skogar av betande älg och andra hjortdjur har minskat till den lägsta nivån som någonsin mätts upp i Skogsstyrelsens inventeringar. Andel skadade ungtallar har minskat från 16 till 9 procent och i Kronoberg från 15 till 11 procent. Det visar årets inventering av betesskadorna som Skogsstyrelsen har gjort på 14 800 provytor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
