Efter ombyggnation: Nu kan barn med cancer transplanteras på Akademiska barnsjukhuset

- Det känns fantastiskt bra att kunna ge cancersjuka barn stamcellstransplantation på vår avdelning här på barnsjukhuset. Denna behandling har tidigare gjorts på hematologens vuxenavdelning här på Akademiska sjukhuset eller så har barnen skickats till andra transplanterande barncancercentra i Sverige för att sedan eftervårdas hos oss, säger Josefine Palle, sektionschef för sektionen för blod och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska barnsjukhuset.

De barn som kommer i fråga för behandlingen har oftast vårdats en längre period på sjukhuset innan transplantationen.

- Personalen känner familjerna och det är alltid bra med kontinuitet i vården. En blodstamcellstransplantation kräver också väldigt mycket logistik inför själva behandlingen och att då kunna styra planeringen på egen avdelning innebär detta en lättnad för oss, förklarar Josefine Palle.

De renoverade lokalerna invigdes torsdagen den 14 oktober i närvaro av bland andra sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell och sjukhusdirektör Marianne van Rooijen.

- För att rädda ett cancersjukt barn krävs långa och tuffa behandlingar. Barnen som genomgår en stamcellstransplantation är infektionskänsliga och behöver extra trygghet i omvårdnaden efter transplantationen. Det är glädjande att vi satsat på två rum som underlättar logistik och ökar tryggheten hos barnen och deras föräldrar, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.

Renovering och ombyggnation skulle ha påbörjats våren 2019, men detta blev fördröjt fram till hösten 2020 på grund av coronapandemin. Sprinklersystemet på avdelningen har gjorts om samtidigt som tre befintliga rum gjorts om till två större rum med förstärkt ventilation. Detta för att möjliggöra stamcellstransplantationer på barn med olika former av leukemier, lymfom och myelom.

Efter en stamcellstransplantation och tuff cytostatikabehandling är immunförsvaret försvagat. Patienten behöver enligt Josefine Palle vara kvar på avdelningen fyra till sex veckor beroende på hur snabbt blodvärdena återhämtar sig. För att skydda patienten mot infektioner från övriga patienter är det vanligt att man vårdas isolerat, i ett eget rum på sjukhuset, med egen dusch och toalett.

Barnavdelningen för blod och tumörsjukdomar hos barn har totalt 12 vårdplatser. I genomsnitt får man in en ny patient i veckan. En tredjedel av barnen har leukemi, varav 80 procent har akut lymfatisk leukemi.

- Överlevnaden i barncancersjukdomar har förbättrats successivt över tid. Just nu är det mycket fokus på att försöka minska på behandlingsintensiteten där detta är möjligt för att minska de biverkningar som kommer efter behandlingarna, berättar Josefine Palle och fortsätter_

- Det kommer dessutom många nya läkemedel med mer specifika behandlingsmål, så kallad precisionsmedicin som kan ge oss möjligheter att till viss del undvika traditionella cytostatika. Just nu har vi också ett stort fokus inom barnonkologin i att följa upp patienterna efter avslutad behandling för att upptäcka de olika typer av biverkningar som kan uppstå, både på kort och längre sikt, för att kunna stötta och hjälpa till både inom barnsjukvården men också efter att patienterna blivit vuxna, avrundar hon.

För mer information/intervju, kontakta:
Josefine Palle, sektionschef barnonkologen, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 92 37, e-post: josefine.palle@akademiska.se

FAKTA: Stamceller och transplantation

• Stamceller är celler som kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen, till exempel hjärtmuskelceller, nervceller eller blodceller.
• Stamceller finns till exempel i benmärgen. När cellerna har delat sig och mognat kan de bilda i princip alla blodets celler.
• Vid en stamcellstransplantation kan de transplanterade stamcellerna bilda nya friska blodceller hos den som tar emot cellerna från en givare. En transplantation ges som behandling för bota patienten efter en extra tuff cytostatikabehandling, konditionering
• Man skiljer på autolog och allogen stamcellstransplantation. Vid en autolog stamcellstransplantation tas stamceller från patientens eget blod och förs in i benmärgen. Patienten behåller då sitt eget immunsystem och syftet är att kunna ge en mycket hög dos cytostatika mot cancer, cirka tio gånger högre än vid en vanlig cytostatikabehandling. Vid en allogen tranplantation får patienten stamceller från en annan person.
• Genom de nya cellerna får patienten ett nytt immunsystem som både blir patientens nya immunsystem och som också kan angripa tumörcellerna.