Einar Mattsson återvinner 50 procent av varmvattenenergin i optimeringsprojekt på KTH

Avloppsvattnet kommer från de 305 studentlägenheterna och samlas in i en spillvattenbrunn i en av de tre byggnaderna. Därifrån pumpas det cirka 20-gradiga avloppsvattnet genom en så kallad spillvattenvärmeväxlare som överför värmeenergin genom att vattnet pumpas runt i rör och överför värmen till de omlindade köldbärarsystemen innehållande en särskild bioetanolblandning. Blandningen pumpas sedan till värmepumparna där värmen återvinns, när värmepumparna inte är i drift pumpas blandningen ner och värmer upp de 12 bergvärmehålen vars djup är mellan 100-350 meter.

– Då kan vi under den kallare årstiden hämta upp mer värme från borrhålen och även hämta betydligt mer värme från avloppsvattnet jämfört med tidigare systemlösning där värmen användes till att förvärma varmvatten, detta ger en effektivare drift av värmepumpen, berättar Mikael Dimadis, projektledare på Einar Mattsson.  

Lärdomarna överförs inom Einar Mattsson-koncernen
– Nu när den nya anläggningen är i drift ser vi fram emot att få följa och utvärdera systemet månadsvis i projektgruppen. Tillsammans med både forskningen och förvaltningen ska vi nu analysera och optimera systemet. Lärdomarna tar vi med oss till befintliga system i våra fastigheter och till framtida bostadsbyggnadsprojekt, fortsätter Mikael Dimadis.

Jörgen Wallin är forskare på KTH inom energiteknik med fokus på energieffektivitet i befintliga byggnader och energisystem. Han har gjort en analys av det tidigare systemet, då vi överförde energi från spillvattenvärmeväxlaren till att förvärma allt kallvatten:

– Enligt mina beräkningar ska ombyggnaden av det tidigare systemet nu leda till att det går att öka återvinningen med uppemot 25% från dagens cirka 150 000 kWh/år till uppemot 190 000 kWh. Det motsvarar en återvinning på cirka 50 % av all energi till varmvatten för uppvärmning och tappvarmvatten.

Einar Mattssons fastighetsunderhållsgrupp anpassar fastigheten
Under våren byggdes den befintliga anläggningen om med hjälp av fastighetsunderhålls-gruppen i bolaget Einar Mattsson Fastighetsförvaltning AB. Förutom huvudmålet att plocka ut mer värme så var också ett viktigt syfte att anpassa systemet för att enklare kunna förvalta det. Därför är spillvattenbrunnens sil nu formad som en metallkorg som gör det enklare att göra rent. Plus att silen också samlar upp större föremål som annars riskerar att fastna i pumpen och orsaka driftstopp i hela systemet.

Samarbete alltid en framgångsfaktor
En viktig framgångsfaktor i ombyggnadsprojektet har varit att involvera både drifttekniker och fastighetsunderhålls-gruppen i att utforma den bästa lösningen för hur både silen och andra delar i anläggningen ska se ut.

– Ett nära samarbete och ett stort engagemang från alla inblandade med både projektörer från Bengt Dahlgren, forskare Jörgen Wallin på KTH och förvaltningen på Einar Mattsson Fastighetsförvaltning, avslutar Mikael Dimadis.