EU-dom skärper skyddet av arter

– Det här en väldigt positiv dom för den biologiska mångfalden och för skyddade arter. Det är glädjande att EU-domstolen lutar sig mot försiktighetsprincipen och tar krisen för den biologiska mångfalden på allvar, säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda. 

EU-domstolens dom innebär att reglerna om artskydd i Sverige måste skärpas. För att förbuden ska gälla räcker det nu med att en individ av en skyddad art enligt livsmiljödirektivet påverkas av verksamheten och det spelar ingen roll om den skyddade artens bevarandestatus är hotad eller gynnsam. 

Fram tills nu har förbuden i EU:s fågeldirektiv och livsmiljödirektiv tolkats som att en verksamhet, som exempelvis en skogsavverkning, måste påverka den skyddade artens bevarandestatus för att förbuden ska aktualiseras.  

Men efter att bland andra Naturskyddsföreningen i Härryda begärt att en skogsavverkning skulle anpassas efter EU:s naturvårdsdirektiv, har nu EU-domstolen underkänt den svenska tillämpningen av EU:s artskydd.  

– Det här är en klar skärpning av reglerna. Domen kommer förmodligen att få stora konsekvenser för skogsbruk och andra verksamheter, eftersom de nu behöver ha bättre koll på vilka arter som finns på deras marker, när åtgärder ska vidtas och hur, säger Josia Hort, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.  

EU-domstolen skriver också att en nationell domstol måste ställa vissa krav på den aktuella skogsavverkningen, så att avverkningen är ett “förebyggande och hållbart skogsbruk” i linje med kraven i livsmiljödirektivet. Den vägledning som Skogsstyrelsen kan ge i samband med en avverkning är inte bindande för skogsägaren, vilket inte räcker enligt EU-domstolen.  Den nationella domstolen måste i framtiden också bedöma om skogsbruket arbetar förebyggande, och myndigheter måste kunna förebygga skogsbruksåtgärder som skulle kunna vara skadliga för de arter som skyddas i direktivet. 

– Vi är lättade över EU-domstolens dom och ser fram emot att reglerna kring artskyddet nu äntligen kommer att tillämpas på ett sätt som verkligen skyddar arter, säger Josia Hort.  

För att uppnå nödvändiga åtgärder för att införa ett strikt skyddssystem, som direktivet kräver, anser Naturskyddsföreningen att Sverige behöver genomföra en grundlig, framåtsyftande planering av exploatering och förekomst av skyddade arter och livsmiljöer. 

Vad gäller fåglar underkänner EU-domstolen även den svenska lagstiftningen som endast skyddar vissa hotade fåglar och inte alla fåglar. 

FAKTA

Den 4 mars meddelade EU-domstolen dom i mål om förhandsavgörandeförhandsavgörande angående hur förbuden i fågel- och livsmiljödirektiven ska tolkas. I Sverige har förbuden genomförts i artskyddsförordningen som nu är under utredning (Dir. 2020:58, betänkande överlämnas 14 maj 2021). Eftersom det rör sig om de EU-regler som ligger till grund för artskyddsförordningen kan avgörandet få stor betydelse. 

Rättsfallet i Sverige rör skogsbruk men EU-domstolen uttalar sig generellt om artskyddet. Mark- och miljööverdomstolen har som ovan nämnts redan ändrat sin praxis, vilket skedde i ett mål om kalkbrytning på Gotland. Utöver kalktäkter kommer andra markintensiva verksamheter att påverkas såsom exploatering för bebyggelse och infrastruktur, skogsbruk, vindkraft och vattenkraft. 

Jakt i enlighet med jaktlagstiftningen kommer inte att påverkas av EU-domstolens avgörande.