Arbetsmiljöverket

Fem år med OSA-föreskrifterna

Dela

Arbetsmiljöverket har i drygt 5 300 inspektionsärenden använt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som infördes den 31 mars 2016. Reglerna kom till för att göra det enklare för arbetsgivare att arbeta förebyggande mot ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

Två sjuksköterskor som vårdar en patient.
Två sjuksköterskor som vårdar en patient.

- Organisatorisk och social arbetsmiljö handlar om arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Enligt Arbetsmiljölagen har alla rätt till en god arbetsmiljö, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att konsekvent undersöka arbetsmiljön för att se vilka risker som finns. Därefter ska riskerna åtgärdas.

- Vi befinner oss mitt i en pandemi där inte minst personal inom vård och omsorg har haft högre belastning än någonsin. Samtidigt har många andra branscher behövt ställa om till hemmajobb, vilket har gjort att den fysiska arbetsmiljön har varit i fokus. Nu måste vi se till att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inte hamnar i skymundan, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Viktigt med dialog

Arbetsmiljöverket uppmanar samtliga arbetsgivare att föra en kontinuerlig dialog med arbetstagarna. Det är ett viktigt verktyg för att chefen ska kunna bedöma arbetstagarnas arbetsbelastning och för att förebygga kränkande särbehandling.

- Om du som arbetstagare upplever att arbetsmiljön är dålig ska du tala med din närmaste chef. Om ingenting händer kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund, säger, Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Vård och omsorg är den bransch som har haft flest rapporterade brister med minst en hänvisning till OSA-paragraferna sedan föreskrifterna kom till för fem år sedan. Totalt rör det sig om 1 696 händelser. Det branschområde som har lägst antal rapporterade brister under samma tidsperiod, med fem stycken händelser, är jordbruk, skogsbruk och fiske.

- En förklaring till de stora skillnaderna när det gäller rapporterade brister är att arbetsvillkoren kan se olika ut på svensk arbetsmarknad. En annan del av förklaringen kan vara att man är mer kunnig om och mer benägen att ta upp brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i vissa branscher än andra, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

 Föreskrifterna utvärderas

 Nu pågår en utvärdering av OSA-föreskrifterna ur ett externt perspektiv. Arbetsmiljöverket för samtal med fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare och övriga intressenter som berättar hur de tillämpar föreskrifterna och hur de arbetat med OSA-frågor sedan föreskrifterna infördes för fem år sedan. Den färdiga utvärderingen blir en del i att bedöma om det finns ytterligare behov av insatser för att stödja tillämpningen.

- Det är viktigt för oss att kunna ge stöd så att våra föreskrifter fungerar fullt ut på dagens arbetsmarknad. Därför välkomnar vi parternas bidrag i detta arbete. Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller i värsta fall dö på grund av sitt arbete, säger Ulrich Stoetzer.

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

  • Ohälsosam arbetsbelastning: Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, prioritera om eller öka bemanningen.

  • Arbetstid: Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller att förväntas vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, och se till att motverka eventuella hälsorisker.

  • Kränkande särbehandling: Var tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt ha rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ska det bland annat framgå hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Två sjuksköterskor som vårdar en patient.
Två sjuksköterskor som vårdar en patient.
Ladda ned bild
Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.
Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket
Svetsarvägen 12
171 41 Solna

010-730 91 55http://www.av.se

Alla har rätt till en bra arbetsmiljö. Ingen ska bli sjuk, skadas eller dö av jobbet. 

Följ Arbetsmiljöverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Arbetsmiljöverket

Ökad ohälsa på svenska arbetsplatser 20201.9.2021 09:05:00 CEST | Pressmeddelande

Var tredje sysselsatt upplever hälsoproblem kopplade till arbetet enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Trötthet och värk i kroppen är de vanligaste besvären. För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna. Särskilt utsatta är kvinnor som arbetar inom kommuner och regioner. Där upplever fyra av tio hälsobesvär till följd av jobbet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum