Fem år med OSA-föreskrifterna

- Organisatorisk och social arbetsmiljö handlar om arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Enligt Arbetsmiljölagen har alla rätt till en god arbetsmiljö, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att konsekvent undersöka arbetsmiljön för att se vilka risker som finns. Därefter ska riskerna åtgärdas.

- Vi befinner oss mitt i en pandemi där inte minst personal inom vård och omsorg har haft högre belastning än någonsin. Samtidigt har många andra branscher behövt ställa om till hemmajobb, vilket har gjort att den fysiska arbetsmiljön har varit i fokus. Nu måste vi se till att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inte hamnar i skymundan, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Viktigt med dialog

Arbetsmiljöverket uppmanar samtliga arbetsgivare att föra en kontinuerlig dialog med arbetstagarna. Det är ett viktigt verktyg för att chefen ska kunna bedöma arbetstagarnas arbetsbelastning och för att förebygga kränkande särbehandling.

- Om du som arbetstagare upplever att arbetsmiljön är dålig ska du tala med din närmaste chef. Om ingenting händer kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund, säger, Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Vård och omsorg är den bransch som har haft flest rapporterade brister med minst en hänvisning till OSA-paragraferna sedan föreskrifterna kom till för fem år sedan. Totalt rör det sig om 1 696 händelser. Det branschområde som har lägst antal rapporterade brister under samma tidsperiod, med fem stycken händelser, är jordbruk, skogsbruk och fiske.

- En förklaring till de stora skillnaderna när det gäller rapporterade brister är att arbetsvillkoren kan se olika ut på svensk arbetsmarknad. En annan del av förklaringen kan vara att man är mer kunnig om och mer benägen att ta upp brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i vissa branscher än andra, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

 Föreskrifterna utvärderas

 Nu pågår en utvärdering av OSA-föreskrifterna ur ett externt perspektiv. Arbetsmiljöverket för samtal med fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare och övriga intressenter som berättar hur de tillämpar föreskrifterna och hur de arbetat med OSA-frågor sedan föreskrifterna infördes för fem år sedan. Den färdiga utvärderingen blir en del i att bedöma om det finns ytterligare behov av insatser för att stödja tillämpningen.

- Det är viktigt för oss att kunna ge stöd så att våra föreskrifter fungerar fullt ut på dagens arbetsmarknad. Därför välkomnar vi parternas bidrag i detta arbete. Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller i värsta fall dö på grund av sitt arbete, säger Ulrich Stoetzer.

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

• Ohälsosam arbetsbelastning: Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, prioritera om eller öka bemanningen.
  
  
• Arbetstid: Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller att förväntas vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, och se till att motverka eventuella hälsorisker.
  
  
• Kränkande särbehandling: Var tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt ha rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ska det bland annat framgå hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.