Hjärnfonden

Fler planerar att skriva testamente än innan pandemin

Dela

Andelen som helt säkert eller troligen kommer att skriva testamente har tydligt ökat sedan 2019, visar en ny undersökning av Kantar Sifo. Coronapandemins effekter har med stor sannolikhet bidragit till allmänhetens ökade medvetenhet.

Generalsekreterare Anna Hemlin
Generalsekreterare Anna Hemlin

Den uppföljande undersökningen, som har gjorts på uppdrag av Hjärnfonden, visar att ungefär lika många som innan pandemin redan har skrivit testamente (15%). Däremot har det skett en tydlig ökning jämfört med 2019 av de som helt säkert (från 11% till 16%) och troligen (från 33% till 38%) kommer att skriva testamente.

– Pandemin har i hög grad påverkat oss och för många människor har döden gjort sig påtaglig. Att skriva testamente handlar om att försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar efter livet och att göra det lättare för familj och anhöriga, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.

På frågan om varför man inte har skrivit ett testamente är svaren i linje med 2019. 37% anger att det känns för tidigt att tänka på, 24% att det regleras av arvslagarna, 16% att de inte har så mycket att testamentera. Nio procent tycker det känns svårt att tänka på testamente.

Män pratar mer sällan med sina föräldrar om testamente

Runt hälften av de svarande har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente, vilket är oförändrat sedan 2019-års mätning. 49% av männen har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente. För kvinnor är den andelen lite mer än två av fem (42% procent).

– Många känner att det är en utmaning att prata med sina anhöriga om testamente. Det kan vara känsligt att närma sig ämnet inom familjen, säger Anna Hemlin.

Mer än en av fyra anser att deras föräldrars testamente inte angår dem. 22% upplever att det känns svårt att tänka på testamente.

Yngre kvinnor mer benägna att ge till välgörenhet och forskning

4 av 10 skulle ”absolut” eller ”antagligen” kunna tänka sig att testamentera till välgörenhet eller forskning. Bland unga kvinnor (18–29 år) är andelen som absolut kan tänka sig att testamentera en del av sin kvarlåtenskap till välgörenhet högre (29%) jämfört med snittet (14%).  

– När du sett till dina nära och kära kanske du har utrymme kvar att bidra med medel till forskningen. Att ge till livsviktig forskning om folksjukdomar som exempelvis Alzheimers och stroke är att lämna efter sig något av stor betydelse för framtiden, säger Anna Hemlin.

Enligt branschorganisationen Giva Sverige ökade allmänhetens givande under 2020 med totalt 4,4 procent jämfört med 2019. Människors vilja att bidra under pandemin har varit stor, något som också Hjärnfondens insamlingsrekord samma år vittnar om.

Om undersökningen

2019 genomförde Novus på uppdrag av Reformklubben och Hjärnfonden en undersökning om allmänhetens inställning till att skriva testamenten. 2021 har Kantar Public genomfört samma undersökning på uppdrag av Hjärnfonden i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen.

Målgrupp: Svenska allmänheten, 18-79 år
Metod: Kantar Sifos webbpanel
Fältperiod: 22 - 28 november 2021
Antal intervjuer: 1000

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Generalsekreterare Anna Hemlin
Generalsekreterare Anna Hemlin
Ladda ned bild

Dokument

Länkar

Om

Hjärnfonden
Hjärnfonden
Stora Nygatan 26
11127 Stockholm

08-4060800https://www.hjarnfonden.se/

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten.

Följ Hjärnfonden

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Hjärnfonden

100 trappsteg om dagen kan spara samhället miljarder22.9.2021 09:15:00 CEST | Pressmeddelande

Att gå 100 trappsteg om dagen kan ge betydande vinster för samhället, enligt en ny simuleringsmodell som presenteras i samband med Trappans dag den 22 september. Syftet med dagen är att sätta ljus på att vi rör oss allt mindre och att det ökande stillasittandet hotar både vår fysiska och psykiska hälsa. Bakom initiativet står 100 trappsteg, tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero.

Hjärnfonden kräver en nationell plan för hjärnan: ett samlat grepp är livsviktigt21.9.2021 08:19:20 CEST | Pressmeddelande

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Nu tillsätter Hjärnfonden en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag på en plan som tar ett samlat grepp kring hjärnan. Målet är att regeringen så fort som möjligt beslutar om en nationell plan som bidrar till ett samhälle anpassat efter hjärnans behov och förutsättningar.

Barn springer för forskningen om barnhjärnan5.5.2021 17:37:00 CEST | Pressmeddelande

Den 7 maj kommer skolelever från 415 grundskolor i Sverige springa Team Rynkeby – God Morgon Skolloppet. Det är ett motions- och välgörenhetslopp till förmån för Barnhjärnfonden och hjärnforskningen. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Idag vet vi för lite om barnhjärnan och det behövs mer forskning och kunskap.

16 miljoner till Hjärnfonden från Postkodlotteriet19.3.2021 16:12:00 CET | Pressmeddelande

Vid Svenska Postkodlotteriets årliga förmånstagarfest den 19 mars tilldelades Hjärnfonden 16 miljoner kronor. Postkodlotteriet delade ut överskottet till 58 ideella organisationer, ett initiativ som bygger på övertygelsen om att ett starkt civilsamhälle är en förutsättning för en bättre värld. – Stödet från Svenska Postkodlotteriet är mycket värdefullt och ett viktigt bidrag för att driva svensk hjärnforskning framåt. Med mer forskningspengar kan vi hitta bättre botemedel och behandlingar så vi kan rädda fler liv, öka livskvalitén och ge fler friska år till många fler, säger Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden. Nästan en miljon människor i Sverige är med i Postkodlotteriet och betalar för en lott varje månad. Detta genererar ett överskott som går till ideella organisationer. Tack vare alla som är med i Postkodlotteriet kan organisationerna hjälpa fler människor, skydda fler hotade djur, göra fler insatser för klimatet och finansiera fler livsviktiga forskningsprojekt. Postkodlo

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum