Fler planerar att skriva testamente än innan pandemin
Den uppföljande undersökningen, som har gjorts på uppdrag av Hjärnfonden, visar att ungefär lika många som innan pandemin redan har skrivit testamente (15%). Däremot har det skett en tydlig ökning jämfört med 2019 av de som helt säkert (från 11% till 16%) och troligen (från 33% till 38%) kommer att skriva testamente.
– Pandemin har i hög grad påverkat oss och för många människor har döden gjort sig påtaglig. Att skriva testamente handlar om att försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar efter livet och att göra det lättare för familj och anhöriga, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.
På frågan om varför man inte har skrivit ett testamente är svaren i linje med 2019. 37% anger att det känns för tidigt att tänka på, 24% att det regleras av arvslagarna, 16% att de inte har så mycket att testamentera. Nio procent tycker det känns svårt att tänka på testamente.
Män pratar mer sällan med sina föräldrar om testamente
Runt hälften av de svarande har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente, vilket är oförändrat sedan 2019-års mätning. 49% av männen har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente. För kvinnor är den andelen lite mer än två av fem (42% procent).
– Många känner att det är en utmaning att prata med sina anhöriga om testamente. Det kan vara känsligt att närma sig ämnet inom familjen, säger Anna Hemlin.
Mer än en av fyra anser att deras föräldrars testamente inte angår dem. 22% upplever att det känns svårt att tänka på testamente.
Yngre kvinnor mer benägna att ge till välgörenhet och forskning
4 av 10 skulle ”absolut” eller ”antagligen” kunna tänka sig att testamentera till välgörenhet eller forskning. Bland unga kvinnor (18–29 år) är andelen som absolut kan tänka sig att testamentera en del av sin kvarlåtenskap till välgörenhet högre (29%) jämfört med snittet (14%).
– När du sett till dina nära och kära kanske du har utrymme kvar att bidra med medel till forskningen. Att ge till livsviktig forskning om folksjukdomar som exempelvis Alzheimers och stroke är att lämna efter sig något av stor betydelse för framtiden, säger Anna Hemlin.
Enligt branschorganisationen Giva Sverige ökade allmänhetens givande under 2020 med totalt 4,4 procent jämfört med 2019. Människors vilja att bidra under pandemin har varit stor, något som också Hjärnfondens insamlingsrekord samma år vittnar om.
Om undersökningen
2019 genomförde Novus på uppdrag av Reformklubben och Hjärnfonden en undersökning om allmänhetens inställning till att skriva testamenten. 2021 har Kantar Public genomfört samma undersökning på uppdrag av Hjärnfonden i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen.
Målgrupp: Svenska allmänheten, 18-79 år
Metod: Kantar Sifos webbpanel
Fältperiod: 22 - 28 november 2021
Antal intervjuer: 1000
Nyckelord
Kontakter
Martina Fjellsson DraouiPR & Press Manager
Tel:072-186 77 38martina.fjellsson@hjarnfonden.seBilder
Dokument
Länkar
Om
Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlingskontroll kontrollerar verksamheten.
Följ Hjärnfonden
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Hjärnfonden
Ny rapport: alkohol och psykisk ohälsa hänger ihop20.2.2024 08:02:11 CET | Pressmeddelande
Alkohol är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Samtidigt kan minskad alkoholkonsumtion förbättra hälsan hos personer med psykisk ohälsa. Det visar en ny sammanställning om alkoholens många konsekvenser på hjärnan, gjord av en internationell forskargrupp. Bakom rapporten står bland annat Hjärnfonden och IOGT-NTO.
Stärkt hjärnforskning kan bidra till att lösa framtida samhällsutmaningar27.12.2023 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det finns stora möjligheter att lösa utmaningar inom flera samhällssektorer genom att stärka neuroforskningen och öka de tvärvetenskapliga samarbetena. Inför att regeringen nästa år lägger fram den nya forskningspropositionen har Hjärnfonden tre förslag för att flytta fram positionerna inom hjärnans område.
Fler än hälften av svenskarna vet inte vart de ska vända sig vid tecken på Alzheimers sjukdom18.12.2023 06:53:30 CET | Pressmeddelande
3 av 5 vet inte, eller är osäkra på, vart de ska vända sig för stöd och råd vid tecken på Alzheimers sjukdom. Det visar en ny undersökning gjord av Verian på uppdrag av Hjärnfonden. Undersökningen visar också att det finns en stor oro att drabbas. Hjärnfonden vill nu se fler kunskapshöjande insatser.
Pressinbjudan, Hjärnans dag – årets stora kunskapsdag om hjärnan1.11.2023 07:45:00 CET | Pressinbjudan
Stamcellstransplantation och hjärntrötthet. Det är några av ämnena du kommer att få lyssna till när ledande hjärnforskare samlas för årets stora kunskapsseminarium om hjärnan. Välkommen!
120 miljoner till svensk hjärnforskning men behovet är större6.7.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Viljan att stödja svensk hjärnforskning fortsätter öka. 2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Men pengarna räcker inte till. Det behövs mer pengar till fler kvalificerade forskningsprojekt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum