Fler utbildningar som leder till jobb – men vem ska gå dem?

- Jättebra att regeringen har lyssnat på branschen och gått vidare med två av våra fyra förslag för att fler ska kunna få gå en byggutbildning. Först högskolebehörigheten och nu att utbudet av utbildningar ska matcha behoven på arbetsmarknaden, säger Elin Kebert, kompetensförsörjningsexpert på Byggföretagen.

Regeringens förslag innebär bland annat att arbetsmarknadens behov ska vägas in när såväl offentliga som enskilda huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och hur många platser det ska vara. Dessutom ska kommuner samverka så att fler kan läsa bygg- och anläggning.

- Konkret innebär detta att den som vill bli golvläggare eller väg- och anläggningsarbetare ska kunna läsa till det oavsett var du bor i landet. Det är viktigt för våra medlemsföretag där 64% har svårast att få tag på just yrkesarbetare. Men det är också vilktigt för Sverige om vi vill få till stora satsningar inom industri och infrastruktur, säger Elin Kebert.

- Alla elever som gått ut gymnasiet under senaste åren men inte kommit i jobb eller studier bör erbjudas en plats på vuxenutbildningen till våra bristyrken, säger Elin Kebert.

Den stora frågan är dock om antalet platser på yrkesprogram ökar och hur vi ska få fler att välja bygg. Tanken är att regeringens förslag på högskolebehörighet i kombination med mer information om vilka utbildningar som leder till jobb ska öka attraktionen. Men Byggföretagen efterlyser snarare ett närmare samarbete med branschen.

- Unga idag vet redan att det finns goda jobbmöjligheter inom bygg men vi behöver visa hur bred branschen är. En viktig pusselbit som saknas i regeringens förslag är branschens möjlighet att påverka kvalitén i utbildningarna. Helt centralt för att fler ska vilja läsa bygg är hur utbildningen bedrivs på skolorna. Här är allt från innehåll och lokaler till värderingar viktiga, säger Elin Kebert, kompetensförsörjningsexpert på Byggföretagen. 

Här hittar du regeringens förslag. 

Ta del av Byggföretagens remiss