Förändringar i lagstiftning för socialförsäkringen årsskiftet 2022
Lagar som träder i kraft den 1 januari
Höjt tak i sjukförsäkringen
Taket höjs för sjuk-, smittbärar-, närstående- och rehabiliteringspenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Dagens tak som ger individen max 810 kronor om dagen höjs till max 1027 kronor per dag.
Fortsatt sjukpenning vid försenad vård eller rehabilitering
Under pandemins första år infördes tillfälliga regler för beviljande av sjukpenning i väntan på vård eller rehabilitering. Dessa regler blir nu lag under 2022. Det innebär att den som inte kan jobba i väntan på exempelvis en försenad operation eller rehabilitering kan få fortsatt sjukpenning även efter dag 180 i sjukperioden. Förutsättningen är att personen bedöms kunna återgå till sitt vanliga jobb efter insatsen.
Höjt bostadstillägg för dem med sjuk- och aktivitetsersättning
Bostadstillägget till personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs. Som mest kan ett ensamhushåll få 6 550 kronor i månaden medan man i parhushåll får max 3 275 kronor i månaden vardera. Även taket för det särskilda bostadstillägget höjs.
Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen
Garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp till 1006 kronor.
Ändrade regler gällande underhållsstöd
Från och med 1 januari 2022 gäller ändrade regler för när Försäkringskassan ska pröva rätten till underhållsstöd. Lagändringen innebär bland annat att den förälder som barnet bor hos inte har rätt till underhållsstöd om den andra föräldern har betalat rätt belopp i tid till Försäkringskassan under minst tolv månader i följd istället för sex månader – då ska istället föräldrarna själva komma överens om det ekonomiska underhållet.
Lagar som träder i kraft den 1 februari
Förlängd sjukpenning vid exempelvis pågående rehabilitering
Den som har haft sjukpenning i ett år ska få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. Men om det finns särskilda skäl kan individen istället få sin arbetsförmåga prövad mot sitt vanliga jobb. Det kan bli aktuellt om det är tydligt att hen kan gå tillbaka till jobbet innan dag 550 i sjukperioden. Exempelvis kan det röra sig om en pågående rehabilitering eller en plan för hur den sjukskrivne kan återgå till sin arbetsplats. Lagen omfattar anställda och egna företagare.
Större flexibilitet för deltidssjukskrivna
Den som är sjukskriven på deltid ska enligt grundregeln minska sin arbetstid lika mycket varje dag. Men ett tillägg i lagen ger nu den sjukskrivne möjlighet att förlägga sin arbetstid mer flexibelt. Villkoret är att det inte försämrar chanserna att komma tillbaka till arbetet.
Enklare att få sjukpenning för behovsanställda
För den som är behovsanställd och som kan antas skulle ha arbetat när hen blev sjuk, ska prövningen av arbetsförmågan göras mot det arbete personen vanligtvis utför i anställningen. Tidigare prövades arbetsförmågan för behovsanställda mot hela arbetsmarknaden om det inte fanns något inbokat arbete, men nu sker det först efter 90 dagar. I dessa fall ska sjukpenningen baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten de första 90 dagarna.
Ny möjlighet till ersättning för personer över 62
Den som fyllt 62 år och har sjukpenning ska få sin arbetsförmåga prövad mot jobb hos sin arbetsgivare vid dag 181 i sjukperioden. Enligt det gamla regelverket skulle den här gruppen prövas mot hela arbetsmarknaden. Lagen omfattar anställda och egenföretagare, men inte arbetslösa.
Nyckelord
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
50 år med föräldraförsäkringen - reformer och resultat16.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Två miljarder dagar med föräldrapenning har betalats ut sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige för 50 år sedan. Av dessa har 83 procent tagits ut av kvinnor. Det visar Försäkringskassans nya rapport om hur försäkringen har utvecklats och vilka resultat det har gett.
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum