Försäkringskassans webbtjänst var diskriminerande

Det var i maj 2015 som en kvinna med synnedsättning i Stockholm försökte ansöka om föräldrapenning via Försäkringskassans webbtjänst. Det visade sig då att webbtjänsten inte gick att använda om man använde skärmläsare, ett verktyg som läser av informationen på en datorskärm och sedan presenterar den i form av exempelvis syntetiskt tal.

När kvinnan kontaktade Försäkringskassan fick hon beskedet att hon tills vidare endast kunde ansöka om föräldrapenningen genom att be en anhörig eller kollega om hjälp, eller att besöka ett servicekontor.

– Det här innebar att kvinnan har missgynnats eftersom en ansökan innehåller privata uppgifter om ekonomi som man inte ska behöva dela med utomstående, och det skulle kosta både tid och pengar för kvinnan att ta sig till ett servicekontor, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet.

Tingsrätten konstaterar i domen att Försäkringskassan inte hade vidtagit de skäliga åtgärder som lagen föreskriver under den period som kvinnan försökte nyttja webbtjänsten. I stället prioriterade myndigheten andra projekt och bedömde att åtgärder för att anpassa webbtjänsterna fick vänta. I och med det anser domstolen att Försäkringskassan inte har genomfört de åtgärder som kan krävas av en stor statlig myndighet.

– Det här ett av de pilotmål om bristande tillgänglighet som DO har valt att driva för att klargöra rättsläget. Vi har tidigare fått domar som bland annat rör fysisk tillgänglighet rörande utformning av byggnader. Det här är den första domen som klargör kraven när det handlar om digital tillgänglighet, säger diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg.

Försäkringskassan ska enligt domen betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.

Ärende ANM 2016/1554

Fakta
Bristande tillgänglighet infördes som en form av diskriminering i diskrimineringslagen den 1 januari 2015.

Med bristande tillgänglighet menas att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Skäligheten ska bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse.

Enligt Post- och telestyrelsen bör webbplatser i offentlig sektor utgå från rekommendationer för webbtillgänglighet enligt WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines). WCAG är även den etablerade tillgänglighetsstandarden inom EU.

WCAG 2.0 innehåller ett stort antal rekommendationer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt. Genom att följa dessa rekommendationer görs innehållet tillgängligt för en bredare skara människor med olika typer av funktionsnedsättningar såsom synnedsättningar, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, begränsad rörlighet, talsvårigheter, ljuskänslighet och kombinationer av dessa.

Bland rekommendationerna finns bland annat att text och icke-textbaserat innehåll bör kunna konverteras till alternativa format som till exempel stor stil, punktskrift, tal, symboler eller enklare språk.