Glädjeskutt i svensk ekonomi, bostadsbrist på väg att lösas och behov av fler moderna trädgårdsstäder
Svensk ekonomi går som tåget och inflationen ökar snabbare än väntat
Svensk ekonomi har återhämtat sig snabbare än väntat efter att den mest akuta fasen av pandemin har passerats långt tidigare än många andra länder i Europa. SBAB:s prognos är att BNP växer med 4,4 procent i år och 3,4 procent nästa år. Den privata konsumtionen väntas stå för det största bidraget. Den höga arbetslösheten, framför allt det stora antalet långtidsarbetslösa, utgör trots återhämtningen ett stort bekymmer.
Inflationsutfallet i augusti överraskade kraftigt på uppåtsidan även om den underliggande inflationen (rensad för volatila energipriser), trots en brant uppgång, ligger kvar på en nivå under Riksbankens mål.
- Man ska vara försiktig med att tolka enskilda månadsutfall, men inflationsutfallet i augusti stärker ändå vår tidigare bedömning att Riksbanken troligen kommer att behöva revidera upp räntebanan och höja reporäntan betydligt tidigare än de själva indikerat. Det gäller i synnerhet om den senaste tidens högre inflation smittar av sig på inflationsförväntningarna. Vår tidigare bedömning om en första höjning med 0,25 procentenheter i november 2023 ligger än så länge fast, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
- Det kraftiga uppsvinget i svensk ekonomi, understödd av en uppgång även i våra viktigaste handelsländer, och en fortsatt mycket expansiv penningpolitik talar för att det inte finns något stabiliseringspolitiskt motiv att stötta efterfrågan i ekonomin med finanspolitiska åtgärder. Däremot bör man i detta läge rimligen prioritera åtgärder som underlättar för de aktörer som fortfarande är drabbade av pandemin och för att få ner den höga långtidsarbetslösheten, säger Robert Boije.
Bostadsbristen kan vara borta redan 2027
Trots pandemin har bostadsbyggandet hållits väl uppe. Redan startade projekt men också det kraftigt ökande intresset för bostadskonsumtion under pandemin har bidragit till detta. En viss tillbakagång till mer normala konsumtionsmönster och en lägre befolkningstillväxt framöver bidrar dock till att dra ner byggandet framöver. Antalet bostäder som behövs framöver uppskattas till runt 30 000 per år för att hålla jämna steg med befolkningsökningen. Prognosen är att antalet nya bostäder ligger på omkring 50 000 per år de kommande åren. Det gör att bostadsbristen, som nu bedöms ligga på omkring 90 000 bostäder, kan vara borta till senast 2027.
- Bostadsbyggandet har hållits väl uppe under pandemin och avtog inte alls på det sätt vi oroade oss för under våren 2020. Det väntas förvisso gå ner något under de kommande åren. Samtidigt har SCB nyligen reviderat ner befolkningstillväxten rejält framöver. Står sig dessa prognoser är vår bedömning att bostadsbristen kan vara borta till 2027, säger Robert Boije.
Det behövs fler moderna trädgårdsstäder
Det är inte bara viktigt att bygga bort bostadsbristen sett till antalet bostäder. Det är viktigt att de bostäder som byggs är mer i linje med hushållens preferenser och den köpkraftsjusterade efterfrågan. SBAB och Boolis nyproduktionsindex HMI visar att det råder stora underskott på framför allt nya småhus i många kommuner i Sverige och särskilt i Stockholms kranskommuner. En ny undersökning som presenterades i veckan av Swedbank visar också att äldre som går i flyttankar inte i särskilt stor utsträckning vill flytta från villa till lägenhet.
- Det är hög tid att se över prioriteringsordningen i bostadsbyggandet. Att vi behöver bygga fler småhus har varit uppenbart länge. Vi behöver på olika sätt underlätta för förstagångsköpare men också för äldre som vill lämna en stor villa på en stor tomt för ett mindre småhus på en mindre tomt. Forskning kring såväl grön- som social hållbarhet talar i riktning mot att nya bostadsområden i ökad utsträckning bör byggas som moderna trädgårdsstäder med både mindre småhus på små tomter och bostads- och hyresrätter som är anpassade för personer med lägre inkomster, säger Robert Boije.
Bomarknadsnytt finns att ladda ner HÄR.
Prognosen med tillhörande siffror redovisas nedan.
Prognos över svensk makroekonomi och bostadsmarknad
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
||
BNP till marknadspris |
Årstakt, procent |
-2,8 |
4,4 |
3,4 |
2,0 |
1,9 |
Delkomponenter |
||||||
Privat konsumtion |
Årstakt, procent |
-4,8 |
4,2 |
4,5 |
3,0 |
2,6 |
Offentlig konsumtion |
Årstakt, procent |
-0,5 |
2,5 |
1,1 |
0,7 |
1,0 |
Investeringar |
Årstakt, procent |
-2,9 |
4,1 |
4,0 |
2,5 |
2,0 |
Nettoexport |
Årstakt, procent |
5,3 |
19,4 |
2,9 |
-2,2 |
-0,8 |
Bidrag |
||||||
Privat konsumtion |
Procentenheter |
-2,2 |
1,8 |
2,0 |
1,3 |
1,2 |
Offentlig konsumtion |
Procentenheter |
-0,1 |
0,7 |
0,3 |
0,2 |
0,3 |
Investeringar |
Procentenheter |
-0,7 |
1,0 |
1,0 |
0,6 |
0,5 |
Nettoexport |
Procentenheter |
0,2 |
0,9 |
0,2 |
-0,1 |
0,0 |
Sysselsättning |
Årstakt, procent |
-1,3 |
0,5 |
1,2 |
0,9 |
0,8 |
Arbetslöshet |
Procent av arbetskraften |
8,3 |
8,4 |
7,8 |
7,3 |
7,0 |
Arbetade timmar |
Årstakt, procent |
-3,2 |
2,7 |
2,9 |
0,4 |
0,4 |
Timlönekostnad |
Årstakt, procent |
3,4 |
1,6 |
2,3 |
3,2 |
3,3 |
Inflation, KPI |
Årstakt, procent |
0,5 |
1,7 |
1,6 |
2,3 |
2,3 |
Inflation, KPIF |
Årstakt, procent |
0,5 |
1,9 |
1,7 |
2,2 |
2,0 |
Reporänta, årsgenomsnitt |
Procent |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
0,04 |
0,25 |
KIX-index |
Index 921118 = 100 |
118,5 |
114,3 |
114,9 |
115,0 |
115,0 |
Hushållens disponibla inkomster |
Årstakt, procent |
0,5 |
4,7 |
4,8 |
3,2 |
3,7 |
Hushållens sparkvot |
Procent av D.I. |
19,2 |
17,8 |
16,5 |
14,7 |
13,9 |
Sparkvot, exkl. premie- och tjänstepension |
Procent av D.I. |
10,9 |
9,7 |
8,5 |
6,6 |
5,7 |
Hushållens skuldkvot |
Procent av D.I. |
181,1 |
183,4 |
184,8 |
187,4 |
188,9 |
Hushållens räntekvot |
Procent av D.I. |
3,9 |
3,7 |
4,1 |
4,6 |
5,2 |
Bostadspriser |
Årstakt, procent |
11,6 |
12,0 |
1,4 |
-2,2 |
-1,5 |
Bostadsrättspriser |
Årstakt, procent |
5,3 |
8,7 |
2,9 |
-2,0 |
-1,7 |
Småhuspriser |
Årstakt, procent |
15,5 |
14,0 |
0,6 |
-2,4 |
-1,4 |
Påbörjade bostäder |
Tusental |
53,9 |
54,1 |
50,1 |
44,8 |
43,3 |
Påbörjade lägenheter |
Tusental |
43,1 |
43,0 |
38,8 |
34,0 |
32,7 |
Påbörjade småhus |
Tusental |
10,8 |
11,1 |
11,3 |
10,7 |
10,6 |
Bostadsbrist |
Tusental |
116 |
89 |
64 |
42 |
24 |
Anm.: För 2020 är uppgifterna utfall.
Källor: Macrobond, SCB, Valueguard och SBAB
Nyckelord
Kontakter
Robert BoijeChefsekonom
Tel:070-269 45 91robert.boije@sbab.sehttps://www.sbab.se/bloggen/Erik BukowskiPresschef
Tel:072-451 79 37erik.bukowski@sbab.seOm
SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster för bättre boende och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och boendeappen Boappa är en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till 288 000 och 391 000 privatpersoner har sparkonto (per den 30 juni 2021). Antal medarbetare (FTE) är 811. SBAB bidrar till bättre boende och boendeekonomi. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, boappa.com, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.
Följ SBAB Bank
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank
Sänkta räntor – men måttlig prisuppgång på bostäder26.4.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under 2024 växer svensk ekonomi åter igen men arbetslösheten ökar till 8,4 procent. Inflationsmålet är i hamn och styrräntan sänks med 1,25 procentenheter, även om den exakta tajmingen för sänkningarna under året är osäker. Stigande realinkomster bidrar till att hushållens konsumtion ökar med 1,5 procent. Antalet påbörjade nya bostäder faller till låga 20 000. Trots sänkta bolåneräntor stiger bostadspriserna med måttliga 4 procent. Detta är några av slutsatserna i prognosen för 2024 i årets andra nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.
3-månaders listräntan är nu under 5%24.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
SBAB sänker listräntorna för bolån med bindningstider på 3 månader och 1 år med 0,10 procentenheter respektive 0,05 procentenheter. Det ger en listränta på 4,92 procent för lån med 3-månaders bindningstid (rörliga bolån). Samtidigt höjs räntorna för lån med bindningstider på 2 år och längre. Räntejusteringarna är framför allt en anpassning till marknadsräntornas rörelser, vilka påverkar bankens upplåningskostnader. Förändringarna träder i kraft idag onsdag den 24 april.
SBAB lanserar uppdaterat ramverk för gröna obligationer23.4.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
SBAB har beslutat om ett uppdaterat grönt obligationsramverk i enlighet med de senaste principerna från ICMA och med utgångspunkt från de begrepp och definitioner som återfinns i EU-taxonomin. Med det uppdaterade ramverket vill SBAB fortsätta driva på utvecklingen och omställningen mot mer energieffektiva och klimatsmarta bostadsfastigheter.
SBAB launches updated Green Bond Framework23.4.2024 07:00:00 CEST | Press release
SBAB has decided on an updated Green Bond Framework based on the latest principles from ICMA and the language and criteria applied for green buildings within the EU Taxonomy. With the updated Green Bond Framework, SBAB is continuing to drive development and the transition to more energy-efficient and climate-smart residential properties.
94 procent väljer rörlig ränta – räknar med att Riksbanken sänker styrräntan18.4.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
94 procent av SBAB:s nya bolånekunder valde rörlig ränta i mars. Endast 3 procent valde att binda sina lån och resterande del valde att dela upp lånet och kombinera bunden och rörlig ränta. Hushållen lockas inte att binda räntan trots att den bundna räntan nu är lägre än den rörliga. Det tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka påtagligt men det kan också finnas psykologiska skäl. De som inte band räntan före eller i början av ränteuppgången har fått betala ett högt pris och vill kanske inte därtill missa en potentiell nedgång. En känsla som stundom kan ha trumfat att det egentligen vore ekonomiskt rationellt att binda räntan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum