Grönt näringslivsindex: Extremvädret pressar lönsamheten hos växtodlare och animalieproducenter

Totalindex för kvartalet indikerar en något nedåtgående konjunktursyn, sjunkande från 93,2 till 92 (där 100 står för en neutral syn). Trots nedgången är branschskillnaderna påtagliga. Skogsbruk samt förädling och tjänster uppvisar båda en positiv konjunktursyn, och trädgård en mindre negativ än tidigare. Växtodlare och animalieproducenter, som tillsammans svarar för hälften av resultatet i barometern, bidrar samtidigt med en mer negativ syn på konjunkturen. 

Sommarens extremväder har haft en märkbar inverkan på växtodlingen. Spannmål och potatis har drabbats hårt, medan vallodling visat en något större motståndskraft även om skörden minskat även här. Årets spannmålsskörd förväntas sjunka med 20 procent jämfört med en normalskörd. Detta scenario förvärras ytterligare av den omfattande nederbörden i augusti, som har medfört både kvalitetsförluster i form av exempelvis nedklassning av spannmål till foder och höjda torkningskostnader. Växtodlingsindex når den lägsta indexnivån hittills, med minskad produktion, ökade kostnader och sjunkande världsmarknadspriser som påverkande faktorer. 

”Många växtodlare befinner sig i en perfekt storm. Torkan i inledningen av sommaren och fallande världsmarknadspriser har påverkat intäktssidan väsentligt. De ökade kostnaderna för insatsvaror som gödning och diesel har samtidigt ökat utgifterna. Den extrema nederbörden i juli och augusti har sedan förvärrat läget ytterligare genom att leda till kvalitetsnedklassningar i hel del av den bärgade spannmålen. Bedömningen är att 40-45% av maltkornet tvingas gå till biobränsle och djurfoder. För vetet är det ungefär hälften som inte klarat gränsen för humankonsumtion. Effekterna kommer att märkas i butikshyllorna i form av bland annat minskat utbud”, säger LRFs VD och koncernchef Anna Karin Hatt. 

Jordbrukssektorn står inför flera utmaningar. Förutom ett föränderligt klimat har turbulens på livsmedelsmarknaden, utlöst av Rysslands invasion, orsakat stor oreda på råvarumarknaderna. Denna utveckling har i sin tur resulterat i historiskt höga insatskostnader för lantbruket. Samtidigt har Riksbankens snabba höjning av styrräntan, som på 16 månader ökat från 0 till 3,75 procent, påverkat lantbrukssektorn negativt med 4,5 miljarder kronor. Som jämförelse motsvarar det över hälften av jordbrukssektorns genomsnittliga överskott mätt som företagsinkomst.

”Svenskt jord- och skogsbruk har förutsättningar att bli en framtidsbransch och ligger i internationell framkant inom många viktiga områden. Trots kraftigt fallande företagsinkomst i år krävs fortsatta investeringar för att rusta oss bättre för kommande års varierande väderlek. Det gäller framför allt klimatanpassningar såsom förbättrad vattenhantering och vattenavrinning, vilket kräver investeringsutrymme och en varaktigt stabilare lönsamhet hos lantbruksföretagen. Balansen mellan just lönsamhetsutveckling och riskhantering är avgörande för att vi ska kunna säkra en hållbar och mer robust livsmedelsproduktion”, avslutar Anna Karin Hatt.

Sammanfattning av delbranschindex jämfört med föregående kvartal:

• Växtodlingsindex visar den lägsta noteringen sedan mätningarna började och slutar på låga 65,5 (78,8). Fallande produktion och världsmarknadspriser samt stigande kostnader har gjort att lönsamheten når bottennivåer. Läget i branschen har försämrats ytterligare sedan mätningen gjordes till följd av den extrema nederbörden. Mindre skördar och nedklassning av kvaliteter väntar.
• Animalieindexet fortsätter att sjunka och når en negativ nivå på 83,1 (86,8). Sommarens torka har slagit hårt mot första vallskördarna. Även om prisutvecklingen har återhämtat sig något, påverkar konsumenternas begränsade köpkraft och osäkerhet kring fodermarknaden fortsatt negativt. 
• Trädgårdssektorn förblir något negativ på 95 (87,7), men ser vissa tecken på återhämtning. Till skillnad mot växtodlarna hade trädgårdsodlarna bättre tillgång till bevattning under sommarens inledande torka. Trots en efterfrågan på svenska produkter, utgör intensiv priskonkurrens en betydande utmaning framåt.
• Förädling och tjänster når den högsta nivån sedan mätningarnas början och landar på 105,2 (101,8). Positiv efterfrågan och lönsamhet inom entreprenadföretagen bidrar till denna positiva trend. Samtidigt brottas livsmedelsförädlingssektorn med ökad konkurrens från prisvärda alternativ, medan hästföretag ställs inför utmaningar gällande både tillgång på foder och konsumentköpkraft.
• Skogsbruksindexet fortsätter att stiga till 114 (109,1) och har en positiv inverkan på det övergripande Grönt Näringslivsindex. Höga virkespriser lyfter optimismen i näringen. Men byggandet fortsätter att minska och sågverk varnar för minskad efterfrågan, även om detta ännu inte har påverkat skogsägarna.