Hjärnfonden

Hjärnfonden kräver en nationell plan för hjärnan: ett samlat grepp är livsviktigt

Dela

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Nu tillsätter Hjärnfonden en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag på en plan som tar ett samlat grepp kring hjärnan. Målet är att regeringen så fort som möjligt beslutar om en nationell plan som bidrar till ett samhälle anpassat efter hjärnans behov och förutsättningar.

I den nationella arbetsgrupp som Hjärnfonden tillsatt ingår en rad namnkunniga experter, professorer och andra samhällsföreträdare för sina områden. Ordförande för gruppen är psykiater Ing-Marie Wieselgren.

– I Sverige har det länge saknats ett samlat grepp kring hjärnans sjukdomar, skador och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Ing-Marie Wieselgren. En av våra stora utmaningar är insatser till de som drabbas och deras närstående. Hela samhället måste mobiliseras för att skapa en mer jämlik och bättre hjärnhälsa genom livets alla delar. Förskola, skola, arbetsgivare, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhället måste få möjlighet att samverka för att bidra till ökad överlevnad och livskvalitet, säger Ing-Marie Wieselgren.

European Brain Council rekommenderar att alla länder tar fram övergripande nationella planer och strategier för hjärnan. Något som grannländerna Norge och Finland redan har gjort.

Från tidig diagnostisering till skolans förutsättningar och samhällsplanering

Hjärnfonden vill att planen bidrar till ett hjärnstarkt samhälle som möjliggör insatser som rustar enskilda individer och stärker hjärnan, utöver stöd och tidig vård för alla. Den nationella arbetsgruppen ska ta fram en rapport innehållande problembeskrivning, behov, mål och ett antal specifika policyförslag inom sex områden.

Rapporten kommer utgöra en grund till en plan som Hjärnfonden överlämnar till regeringen.

De prioriterade områdena och ansvariga i arbetsgruppen är:

  1. God hjärnhälsa hela livet - Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.

  2. Skola och utbildning som ger förutsättningar för hjärnans olikheter - Johan Malmqvist, professor, Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, Växjö.

  3. Vård och omsorg – från frisk till återhämtning - Stefan Lindgren, seniorprofessor i medicin, Lunds universitet, f.d. ordförande Svenska Läkaresällskapet.

  4. Drabbade och närstående - Barbro Westerholm, riksdagsledamot, Liberalerna, f.d. generaldirektör för Socialstyrelsen.

  5. Kunskap och kvalitet – utveckling, forskning, innovationer - Cecilia Lundberg, professor, CNS Genterapi, Lunds universitet och ordförande för Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

  6. Modern kompetensförsörjning och samhällsplanering - Lars Stjernkvist, chef för regeringens nya kansli för ett hållbart arbetsliv, f.d. ordförande kommunstyrelsen Norrköping.

Arbetsgruppen har sitt första möte i slutet av september.

Problembild och behov:

  • För att våra hjärnor ska må bra behövs ett mer hälsofrämjande samhälle, arbetsliv och levnadssätt. 

  • Sedan 2010 har den stressrelaterade psykiska ohälsan dominerat sjukfrånvaron och andelen av pågående sjukfall har mer än fördubblats. 44 procent av alla sjukskrivningar idag utgörs av psykisk ohälsa.

  • 40 procent av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom.

  • Fler behöver kunskap om hur hjärnan fungerar så att alla i Sverige kan få bättre vardag som är anpassad efter hjärnans behov och förutsättningar.

  • Många barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får inte rätt stöd i skolan och når därför inte sin fulla potential.

  • Många barn som mår dåligt får inte i hjälp i tid eftersom väntetiderna på BUP är för långa på många håll. 

  • Vi har ett vårdsystem som många gånger är svårt att ta sig fram i om man har en hjärndiagnos.

  • Det är svårt att få en bedömning och behandling eftersom många får vänta orimligt länge på att träffa en specialist.

  • I minst 14 av 21 regioner råder det brist på neurologer visar en aktuell undersökning.

  • Många får inte rehabilitering i den utsträckning som behövs och det råder stora regionala skillnader: det är en förlust för individ och samhälle.

  • Arbetsgivare får inte det stöd de behöver - mer kunskap behövs för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa.

  • Om man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är 8 av 10 hjärnsjukdomar.  

  • Hjärnsjukdomarna kostar tre gånger så mycket som fetma, nästan fyra gånger så mycket som hjärt-kärlsjukdomar, fem gånger så mycket som alla sorters cancer tillsammans.

  • 2050 har vi dubbelt så många som lever med Alzheimers sjukdom, över 250 000. Det kräver planering nu för ökat antal specialister, kompetenser och planering för boendeformer med mera.

  • Tillgången till utredning, behandlingsalternativ och uppföljning är ojämlik över landet när det gäller demenssjukdomar.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ladda ned bild
Ing-Marie Wieselgren
Ing-Marie Wieselgren
Ladda ned bild

Länkar

Om

Hjärnfonden
Hjärnfonden
Stora Nygatan 26
11127 Stockholm

08-4060800https://www.hjarnfonden.se/

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten.

Följ Hjärnfonden

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Hjärnfonden

100 trappsteg om dagen kan spara samhället miljarder22.9.2021 09:15:00 CEST | Pressmeddelande

Att gå 100 trappsteg om dagen kan ge betydande vinster för samhället, enligt en ny simuleringsmodell som presenteras i samband med Trappans dag den 22 september. Syftet med dagen är att sätta ljus på att vi rör oss allt mindre och att det ökande stillasittandet hotar både vår fysiska och psykiska hälsa. Bakom initiativet står 100 trappsteg, tillsammans med Karolinska Institutet samt organisationerna Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero.

Barn springer för forskningen om barnhjärnan5.5.2021 17:37:00 CEST | Pressmeddelande

Den 7 maj kommer skolelever från 415 grundskolor i Sverige springa Team Rynkeby – God Morgon Skolloppet. Det är ett motions- och välgörenhetslopp till förmån för Barnhjärnfonden och hjärnforskningen. Varje år drabbas tusentals svenska barn av någon form av hjärnsjukdom eller hjärnskada, ibland så svåra att livet inte går att rädda. Idag vet vi för lite om barnhjärnan och det behövs mer forskning och kunskap.

16 miljoner till Hjärnfonden från Postkodlotteriet19.3.2021 16:12:00 CET | Pressmeddelande

Vid Svenska Postkodlotteriets årliga förmånstagarfest den 19 mars tilldelades Hjärnfonden 16 miljoner kronor. Postkodlotteriet delade ut överskottet till 58 ideella organisationer, ett initiativ som bygger på övertygelsen om att ett starkt civilsamhälle är en förutsättning för en bättre värld. – Stödet från Svenska Postkodlotteriet är mycket värdefullt och ett viktigt bidrag för att driva svensk hjärnforskning framåt. Med mer forskningspengar kan vi hitta bättre botemedel och behandlingar så vi kan rädda fler liv, öka livskvalitén och ge fler friska år till många fler, säger Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden. Nästan en miljon människor i Sverige är med i Postkodlotteriet och betalar för en lott varje månad. Detta genererar ett överskott som går till ideella organisationer. Tack vare alla som är med i Postkodlotteriet kan organisationerna hjälpa fler människor, skydda fler hotade djur, göra fler insatser för klimatet och finansiera fler livsviktiga forskningsprojekt. Postkodlo

Anställda inom välfärden i Västsverige larmar om för hög arbetsbelastning. Hjärnfonden presenterar reformförslag för ett hållbart arbetsliv25.2.2021 09:14:00 CET | Pressmeddelande

Tre av tio av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Det visar en ny Kantar Sifo undersökning på uppdrag av Hjärnfonden. Av alla som är mer stressade nu upplever sju av tio anställda inom välfärden i Västsverige att det beror för hög arbetsbelastning. Sjukskrivningstalen i landet på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har dominerat sedan 2010. Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum