Högst sjukfrånvaro bland de med kort utbildning och utrikes födda som vistats länge i Sverige
Vanligtvis beräknas sjukfrånvaro i Sverige, till exempel sjuk- och sjukpenningtal, utifrån befolkningen i åldern 16 – 64 år. Men när sjukfrånvaron istället relateras till den del av befolkningen som faktiskt arbetar och kan antas ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) så ser resultatet annorlunda ut.
Försäkringskassans nya analys visar bland annat att personer i åldern 60 – 69 som arbetar och har en mer betydande arbetsinkomst har en sjukfrånvaro på 17,8 dagar per år och att personer som saknar gymnasieutbildning har en sjukfrånvaro på 21,8 dagar per år – detta jämfört med snittet 12,8.
Analysen visar också att utrikes födda med vistelsetid i Sverige som överstiger 10 år har ett sjuktal på 17,2 dagar vilket förklaras av att personer i denna grupp i högre grad arbetar inom yrken med större arbetsmiljöbelastningar och högre sjukfrånvaro, bland annat inom välfärdstjänstesektorn.
– Den här analysen visar att det finns utsatta grupper på arbetsmarknaden som inte syns i statistiken när man jämför med hela befolkningen, men som blir tydligt när vi som nu relaterar det till de som faktiskt har ett jobb. Det är ett viktigt underlag för att kunna rikta åtgärder mot särskilda grupper och förhållanden, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.
Analysens viktigaste resultat:
• I grupper som i lägre grad arbetar, till exempel de allra yngsta och äldsta i arbetslivet, är sjukfrånvaron klart högre om sjukpenningdagarna relateras till de som faktiskt arbetar.
• Om inte hänsyn tas till i vilken grad personer utan gymnasieutbildning arbetar, framgår inte att sjukfrånvaron är allra högst bland de med kort utbildning.
• Jämfört med inrikes födda har utrikes födda med kort vistelsetid lägre sjukfrånvaro och de med lång vistelsetid högre sjukfrånvaro.
Nyckelord
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
50 år med föräldraförsäkringen - reformer och resultat16.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Två miljarder dagar med föräldrapenning har betalats ut sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige för 50 år sedan. Av dessa har 83 procent tagits ut av kvinnor. Det visar Försäkringskassans nya rapport om hur försäkringen har utvecklats och vilka resultat det har gett.
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum