Högst sjukfrånvaro bland de med kort utbildning och utrikes födda som vistats länge i Sverige

Vanligtvis beräknas sjukfrånvaro i Sverige, till exempel sjuk- och sjukpenningtal, utifrån befolkningen i åldern 16 – 64 år. Men när sjukfrånvaron istället relateras till den del av befolkningen som faktiskt arbetar och kan antas ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) så ser resultatet annorlunda ut.

Försäkringskassans nya analys visar bland annat att personer i åldern 60 – 69 som arbetar och har en mer betydande arbetsinkomst har en sjukfrånvaro på 17,8 dagar per år och att personer som saknar gymnasieutbildning har en sjukfrånvaro på 21,8 dagar per år – detta jämfört med snittet 12,8.

Analysen visar också att utrikes födda med vistelsetid i Sverige som överstiger 10 år har ett sjuktal på 17,2 dagar vilket förklaras av att personer i denna grupp i högre grad arbetar inom yrken med större arbetsmiljöbelastningar och högre sjukfrånvaro, bland annat inom välfärdstjänstesektorn.

– Den här analysen visar att det finns utsatta grupper på arbetsmarknaden som inte syns i statistiken när man jämför med hela befolkningen, men som blir tydligt när vi som nu relaterar det till de som faktiskt har ett jobb. Det är ett viktigt underlag för att kunna rikta åtgärder mot särskilda grupper och förhållanden, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.

Analysens viktigaste resultat:

• I grupper som i lägre grad arbetar, till exempel de allra yngsta och äldsta i arbetslivet, är sjukfrånvaron klart högre om sjukpenningdagarna relateras till de som faktiskt arbetar.

• Om inte hänsyn tas till i vilken grad personer utan gymnasieutbildning arbetar, framgår inte att sjukfrånvaron är allra högst bland de med kort utbildning.

• Jämfört med inrikes födda har utrikes födda med kort vistelsetid lägre sjukfrånvaro och de med lång vistelsetid högre sjukfrånvaro.