Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

I fokus på MUCF:s rikskonferens: ”Ungas inflytande är en förutsättning för kloka beslut ”

Dela
Foto: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Foto: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Hur kan unga få inflytande och möjlighet att påverka demokratiska processer?

Den frågan är i fokus på den rikskonferens som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar den 27 och 28 november. Bland huvudtalarna finns kultur- och demokratiminister Amanda Lind, klimataktivisten Andreas Magnusson och Åsa Ekman som är expert på barnkonventionen.

- Det är viktigt att unga kan vara med och påverka. Ungas inflytande är en förutsättning för att vi ska kunna fatta kloka beslut, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rikskonferensen har arrangerats sedan mitten av 1990-talet och startades av dåvarande Ungdomsstyrelsen. Syftet är att sprida kunskap om och inspirera till statliga, regionala och lokala initiativ för att förbättra ungas sociala inkludering och delaktighet i samhället. Den riktar sig till människor som jobbar med eller tar beslut som rör unga och civilsamhället, till exempel politiker, tjänstepersoner, lärare och fritidsledare. Konferensen samlar varje år cirka 800 personer och årets tema är ”Ungas inflytande”.

- I fjol hade vi inte möjlighet att arrangera rikskonferensen på grund av omlokaliseringen till Växjö. Därför är det extra roligt att vi nu återigen kan bjuda in till det som kanske är den viktigaste mötesplatsen för alla i Sverige som arbetar med och tar beslut om ungdoms- och civilsamhällesfrågor, säger Lena Nyberg. 

Under MUCF:s rikskonferens genomförs totalt 27 seminarier, både i egen regi och i samverkan med en rad olika aktörer; myndigheter, regionförbund, kommuner, civilsamhällesorganisationer och andra organisationer.

Ger verktyg och metoder

Huvudtalarna på konferensen är kultur- och demokratiminister Amanda Lind, MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg, Carl Heath, särskild utredare för det demokratiska samtalet, Andreas Magnussonsom är aktiv i den globala klimatrörelsen Fridays for Future, journalisten och folkbildaren Per Grankvistsamt Åsa Ekman, expert på barnkonventionen som blir svensk lag den 1 januari 2020.

- Tanken är att varje deltagare ska kunna välja sin egen inriktning under rikskonferensen och få med sig verktyg och metoder som de verkligen kan ha nytta av i sitt arbete.På rikskonferensen presenteras också flera exempel på lyckade lokala och regionala projekt för att öka ungas inflytande, säger Lena Nyberg.

Skolan har viktig roll

Flera av Sveriges forskare inom frågor som rör demokrati och ungas inflytande finns på plats och delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter, bland andra Lars Trädgårdh, professor vid Ersta-Sköndals högskola, Shade Amao från Institutet för demokrati och dialog, IDEDI, Linda Hiltunen, doktor i sociologi vid Linnéuniversitetet, Michele Micheletti, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet.

Skolan har en viktig roll för att unga ska inkluderas i demokratiprocesser. Samtidigt visar utvärderingar av skolval till riksdagen och EU att skolans demokratiuppdrag får olika utfall beroende på klass, genus och etnicitet. Johan Lilly Gyberg från Skolverket, Charlotta Granath, förstelärare i SO-ämnen och författare till boken Demokratiuppdraget i skolan och Ebba Kock, ordförande i Sveriges elevkårer samtalar om hur skolan kan arbeta för att stoppa ett demokratiskt utanförskap.

Lokala exempel på inflytande

I mer än 15 år har svenska beslutsfattare använt sig av ungdomsenkäten LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för att få en bild av ungas syn på bland annat demokrati, arbete och framtidsvisioner.MUCF:s utvärdering visar att 7 av 10 kommuner menar att Lupp lett till förändringar av ungdomspolitiken. På årets rikskonferens berättar tjänstepersoner, unga och politiker från flera kommuner – bland annat Örnsköldsvik, Lund, Växjö och Region Gävleborg - om hur de lyckats föra in ungdomsperspektiv lokalt, vilka resultat de fått.

Under rikskonferensen presenterar MUCF också sin årliga FOKUS-rapport som är en del av myndighetens uppföljning av de ungdomspolitiska målen.

- Fokusrapporten bygger dels på en enkät som vi gjort tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, dels på så kallade fokusgruppsintervjuer med unga i olika delar av landet, säger Lena Nyberg.

I ”FOKUS 19” ges en bild av hur många kommuner som aktivt arbetar med att öka ungas inflytande och hur det sker. I rapporten berättar unga också om sina erfarenheter och upplevelser av inflytande på lokal nivå.

Psykisk ohälsa och utsatta grupper

Andra frågor som lyfts särskilt på rikskonferensen är situationen för unga som varken arbetar eller studerar, för unga med olika funktionsvariationer, för unga hbtq-personer och den ökande andelen unga med upplevd psykisk ohälsa. Del tre i MUCF:s stora attityd- och värderingsstudie visar att allt fler unga har symtom på psykisk ohälsa och ökningen är större bland tjejer än bland killar. Trötthet, stress och sömnbesvär är några av de vanligaste symptomen.

- Vi kan inte säkert säga vad som orsakar att allt fler unga, framförallt tjejer, upplever symtom på psykisk ohälsa. Det finns säkert många orsaker och de varierar mellan olika grupper av unga, säger Lena Nyberg.

- Däremot vet vi att vissa grupper, till exempel unga hbtq-personer, är mer utsatta för mobbning och utfrysning i skolan än andra unga. 24 procent av unga hbtq-personer avstår från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta. Vi vet också att unga hbtq-personer löper större risk att utsättas för våld än andra unga.

MUCF:s rikskonferens arrangeras den 27-28 november 2019 i Folkets Hus i Stockholm. Konferensen startar den 27 november klockan 10:00 och avslutas den 28 november klockan 15:00.

Länk till film där generaldirektör Lena Nyberg berättar om varför rikskonferensen är så viktig

Länk till film Nedräkning till MUCF:s rikskonferens 2019

Länk till film där MUCF:s medarbetare berättar om ”Unga som varken arbetar eller studerar”

Länk till film där Linus Wellander, moderator på MUCF:s rikskonferens, hälsar välkommen

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Foto: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye