Industriarbetsgivarna: ”Begränsning av arbetskraftsinvandringen är ett slag mot svensk industri”

Bristen på kompetens i industrin är omfattande, framför allt i norra Sverige, där nyinvesteringar och nyetableringar sker i grön omställning. Lyckas inte företagen anställa personal i den takt som behövs slår det hårt mot svensk konkurrenskraft. Enbart i norra Sverige beräknas basindustrin behöva rekrytera 11 000 personer fram till 2026. Tas underleverantörer med handlar det om betydligt fler.

”Utan tvekan kommer dagens beslut att försvåra den gröna omställningen. Saknas det kompetens kommer företagen inte kunna växa eller utvecklas i den takt man nu planerar”, säger Per Hidesten.

Historiskt sett har arbetskraftsinvandring haft stor betydelse för svensk industri och för Sveriges välstånd – inte minst den arbetskraftsinvandring som skedde efter andra världskriget – och fortfarande är arbetskraft från tredje land en viktig tillgång när industrin rekryterar.

”Våra medlemsföretag kommer att hämta majoriteten av sin kompetens från Sverige. Men där det råder brist på kompetens måste företagen kunna rekrytera från andra länder – även utanför EU. Det här borde regeringen underlätta för, inte göra det svårare”, fortsätter han.

För basindustrin handlar det bland annat om stor brist på ingenjörer, automations­tekniker, processoperatörer och svetsare för att nämna några yrken där det råder stor brist på kompetens.

Industriarbetsgivarna ser mycket allvarligt på det faktum att staten lägger sig i den svenska lönebildningsmodellen och att regeringen nu går in och föreslår ett lönegolv för arbetskraft från tredje land.

”Jag är kritisk till att regeringen nu börjar tumma på den svenska lönebildningsmodellen. Att staten inte lägger sig i löne­bildningen har varit en praxis som tjänat alla väl", säger Per Hidesten.

”Dagens krav på arbetskraftsinvandring är höga och anställnings­villkoren är goda med kollektiv­avtalade löner och villkor", avslutar han.