I rapporten ingår följande studier

• Jan Ekbergs studie ”Invandringen och de offentliga finanserna”, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2009) vilken handlade om hela invandrarbefolkningens nettoskattekostnad 2006. Kommer fram till att nettoskattekostnaden var 1,5-2% av BNP 2006, vilket omräknat till kronor var 63-84 miljarder kronor (i 2021 års priser).

• Joakim Ruists båda studier från 2015, ”The Fiscal Cost of Refugee Immigration: The Example of Sweden” och 2018 ”Tid för integration – en ESO-rapport om flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering” , vilka behandlar nettoskattekostnaden för flyktingar och flyktinganhöriga. Kostnaden räknas ut per person och uppgick till 70 000 kr per i Sverige boende flykting och flyktinganhörig 2007 samt 74 000 kr i genomsnitt över en flyktings liv i Sverige.

• Lina Aldén och Mats Hammarstedts studie ”Hur påverkar flyktinginvandringen de offentliga finanserna” från 2016 om nettoskattekostnaden per flykting under de sju första åren efter folkbokföring i Sverige. Studien var en kohortberäkning där de följde varje årskull flyktingar över sju år och studerade hur nettoskattekostnaden utvecklades. De kom fram till att kostnaden var ca 190 000 kr/flykting första året och ca 95 000/flykting sjunde året i landet.

Begreppet nettoskattekostnad

Nettoskattekostnaden är nettot av direkta inbetalade skatter (t.ex. kommunal och statlig inkomstskatt) plus indirekta skatter (framför allt mervärdeskatt) minskat med transfereringar (socialbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag m.m.). Sedan fördelas offentlig konsumtion (sjuk- och äldrevård, skola och barnomsorg, kriminalvård, arbetsmarknadspolitik m.m.) enligt vissa fördelningsnycklar som författarna själva har definierat. Till exempel får invandrargruppen lite högre kostnader för rättsväsende fördelat på sig på grund av deras överrepresentation i brott. Det är dessa beräkningar och antaganden som ligger till grund för rapporten.

Nettoskattekostnaden innebär alltså en omfördelning av skatter och transfereringar från den infödda befolkningen till den invandrade befolkningen eller kan beskrivas som det offentligfinansiella resultatet för den utpekade gruppen.

Kostnaden för hela invandrarbefolkningen (Ekberg)

Ekberg gjorde en prognos för kostnaden för hela invandrarbefolkningen (D.v.s. utrikes födda + inrikes födda barn med två utrikes födda föräldrar) från 2007-2050. Vi har följt upp utfallet av de prognosvariabler, varav de viktigaste är nettoinvandringens storlek och utrikes föddas sysselsättningsgrad, för de 15 första åren, dvs 2007-2021 och då räknat om Ekbergs resultat utifrån den betydligt större invandringen än vad han prognosticerade. Utfallet av sysselsättningsgraden ligger nära Ekbergs sämsta scenario, vilket innebär att invandrarbefolkningens sysselsättningsgrad inte har förbättrats nämnvärt mellan 2007-2021 (64,7% 2006 och 68,6% 2021). Sysselsättningsindex (relationen mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning) har knappt förändrats alls, 79,7% 2006 och 80,8% 2021, vilket är ett katastrofresultat för integrationen.

Resultatet blev en nettoskattekostnad för invandrarbefolkningen under perioden uppgående till 1 397 miljarder kronor eller i genomsnitt 93 miljarder kronor per år. Det motsvarar en genomsnittlig årlig nettoskattekostnad om 1,93% av BNP.

Kostnaden för flykting- och flyktinganhöriginvandringen (Ruist och Aldén och Hammarstedt)

Författarna har bara tittat på gruppen flyktingar (Ruist också flyktinganhöriga). Vi har använt rapportförfattarnas resultat, vilka till skillnad från Ekberg är i kronor per flykting, och räknat fram totalkostnaden utifrån Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd av flyktingskäl från 1980-2021 samt lagt till flyktinganhöriga utifrån antagandet om att flyktinginvandrare tar hit anhöriga i samma omfattning som andra invandrargrupper och har samma kostnad som flyktingarna själva.

Aldén och Hammarstedts kohortberäkning används för åren 1-7 och Ruists resultat används för att beräknas kostnaden för alla de som varit sju år eller mer i landet. Aldén och Hammarstedt tar inte med kostnaden för det initiala mottagandet, vilket i princip är UO 8 Migration. Vi har använt den kostnaden för att uppskatta kostnaden år 0, alltså ankomståret.

Nettoskattekostnaden för de som invandrat av flyktingskäl och som flyktinganhörig under perioden 2007-2021 uppskattas till 1 712 miljarder kronor eller i genomsnitt 114 miljarder kronor per år. Det motsvarar en årlig nettoskattekostnad om 2,38% av BNP. För perioden 2014-2021 är medelvärdet 131 miljarder per år och totalbeloppet 1 051 miljarder. Det motsvarar 2,58% av BNP i genomsnitt.

Generellt om beräkningarna

• Alla antaganden är öppet redovisade.

• Alla källor och allt datamaterial är redovisade.

• Studien bör vara replikerbar för vem som helst som vill kontrollera resultaten.

Vad får man under ett år för 130 miljarder?

• Man får 200 000 grundskolelärare.

• Man får 5 500 intensivvårdsplatser.

• Man kan höja pensionen med 5 000 kr månaden före skatt för den genomsnittlige pensionären.

Rapporten återfinns bifogat i detta pressutskick.