Brå

Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former

Dela

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor.

- Det kan vara allt från knuffar, skällsord och slöjryckningar till våldsbrott och mordbrand. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare, Brå.

Det är ingen särskild ”typ” av muslim som utsätts för hatbrott. Däremot kan risken att utsättas öka exempelvis för den som bär olika former av religiös klädsel på allmän plats eller är synlig i mediala sammanhang. Vissa könsskillnader framgår av Brås material då muslimska män oftare utsatts i hemmiljö eller på arbetsplatsen av personer de känner, som grannar eller kolleger. Muslimska kvinnor har oftare utsatts av okända personer på internet eller om de till exempel bär slöja på offentliga platser.

Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå.

- I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå.

Många hatbrott som begås anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner, då de många gånger består av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.

Fakta
Brå har på regeringens uppdrag undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av närmare 500 polisanmälningar och förundersökningar (2016 och 2018) samt över 50 intervjuer med bland annat utsatta. I uppdraget ingick inte att beskriva eller skatta omfattningen.

Hela rapporten Islamofobiska hatbrott (Brå 2021:3) finns att ladda ner på www.bra.se.

Kontakt:

Brås presstjänst, tfn: 072-99 58 500 eller e-post: press@bra.se

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Brå och CVE medverkar i Almedalen5.7.2021 08:53:49 CEST | Pressmeddelande

Under årets digitala Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att sända flera intressanta webbinarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, välfärdsbrott, islamofobiska hatbrott, ungas väg ut ur kriminalitet, kommunalt ansvar i brottsförebyggande arbete och hur våldsbejakande extremism påverkats av pandemin.

Stora skillnader i otrygghet och utsatthet för brott mellan landets kommuner21.6.2021 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det är stora skillnader mellan landets kommuner och storstädernas stadsdelar i hur stor andel av befolkningen som uppger att de utsatts för brott mot enskild person. Störst andel finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg, medan andelen är minst i Vansbro kommun. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen 2019–2020 på kommunnivå.

Östra Göteborg har störst andel utsatta för brott mot person i polisregion Väst21.6.2021 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

I polisregion Väst är det en något större andel av befolkningen som uppger att de blivit utsatta för brott mot enskild person, jämfört med riket i stort. Inom regionen, och även i riket, är andelen som uppger utsatthet störst i Östra Göteborg. Minst andel i regionen finns i Tidaholms kommun. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen på kommunnivå.

Trosa har störst andel utsatta för brott mot person i polisregion Öst21.6.2021 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

I polisregion Öst är det en mindre andel av befolkningen som uppger att de blivit utsatta för brott mot enskild person, jämfört med riket i stort. Inom regionen är andelen personer som uppger utsatthet störst i Trosa och minst i Gnosjö. Eskilstuna är den kommun i regionen där störst andel känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen på kommunnivå.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum