Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former
Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor.
- Det kan vara allt från knuffar, skällsord och slöjryckningar till våldsbrott och mordbrand. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare, Brå.
Det är ingen särskild ”typ” av muslim som utsätts för hatbrott. Däremot kan risken att utsättas öka exempelvis för den som bär olika former av religiös klädsel på allmän plats eller är synlig i mediala sammanhang. Vissa könsskillnader framgår av Brås material då muslimska män oftare utsatts i hemmiljö eller på arbetsplatsen av personer de känner, som grannar eller kolleger. Muslimska kvinnor har oftare utsatts av okända personer på internet eller om de till exempel bär slöja på offentliga platser.
Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå.
- I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå.
Många hatbrott som begås anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner, då de många gånger består av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.
Fakta
Brå har på regeringens uppdrag undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av närmare 500 polisanmälningar och förundersökningar (2016 och 2018) samt över 50 intervjuer med bland annat utsatta. I uppdraget ingick inte att beskriva eller skatta omfattningen.
Hela rapporten Islamofobiska hatbrott (Brå 2021:3) finns att ladda ner på www.bra.se.
Kontakt:
Brås presstjänst, tfn: 072-99 58 500 eller e-post: press@bra.se
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Unga som döms för rån eller våld eller hot mot tjänsteman har störst risk att fortsätta begå brott13.4.2021 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Pojkar som lagförs för rån och flickor som lagförs för våld eller hot mot tjänsteman, som första brott, är de som har störst risk att fortsatt begå många brott. En tidig brottsdebut och en mer avancerad brottslighet än andra jämnåriga är också vanligare bland unga som fortsätter att begå många brott. Det visar en ny rapport från Brå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens12.4.2021 12:04:38 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2021 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets digitala konferens äger rum 14–15 april och arrangeras tillsammans med Karlstads kommun. Årets konferens tar bland annat upp välfärdsbrottslighet, riskfaktorer för barn i tidig ålder och narkotikaförsäljning på internet.
Slutlig brottsstatistik 2020 – Anmälda brott30.3.2021 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
Idag publicerar Brottsförebyggande rådet den slutliga statistiken över anmälda brott 2020. Här redovisas ett urval av statistiken, med fokus på hur pandemin bedöms ha påverkat antalet anmälda brott.
Slutlig brottsstatistik 2020 – Handlagda brott, misstänkta personer samt handlagda brottsmisstankar30.3.2021 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
I dag publicerar Brottsförebyggande rådet den slutliga statistiken över handlagda brott, misstänkta personer samt handlagda brottsmisstankar för 2020. Här redovisas ett urval av statistiken.
Slutlig brottsstatistik 2020 – Konstaterade fall av dödligt våld30.3.2021 09:30:00 CEST | Pressmeddelande
I dag publicerar Brottsförebyggande rådet den slutliga statistiken över konstaterade fall av dödligt våld för 2020. Här redovisas ett urval av statistiken.
Fler brott har utretts och klarats upp under pandemin26.3.2021 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Pandemin har påverkat rättsväsendets arbete med att utreda och klara upp anmälda brott. Antalet ärenden som polisen överlämnade till åklagare för åtal, ökade. Även antalet brottsmisstankar som Åklagarmyndigheten lagförde, ökade under 2020. I båda fallen inleddes ökningen först under våren, då pandemin startade. Det visar en ny rapport från Brå.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum