Kampsportsföreningar i privata lokaler mer sårbara än väntat

>>> Vi presenterar utredningen live torsdag 16 april, 10.00-10.45 klicka här för att se sändningen.

RF-SISU Stockholm har under ett antal år jobbat för att lyfta fram idrottsrörelsens behov. Att det behövs fler och bättre idrottsanläggningar. Vi har visat det finns en akut anläggningsbrist hos de flesta Stockholmskommuner.

Kampsporten växer i vårt distrikt, inte minst då föreningarna lockar fler och fler tjejer och kvinnor.

Det är ett tecken på att kampsporten mår bra, men vi har också sett att många föreningar har problem med var man ska ha sin verksamhet och att den ofta sker i lokaler dåligt anpassade för idrott.

Utredningen visar att tolv procent av föreningarna helt saknar omklädningsrum och ytterligare ett antal har bara omklädningsrum för herrar, sex procent saknar tillgång till toalett, nästan var tredje lokal saknar ändamålsenlig ventilation.

En förening säger: ”Vår lokal är perfekt förutom mögel.”

Totalt finns 366 föreningar i Stockholmsdistriktet organiserade i något av de sex specialdistriktsförbund som ägnar sig åt kampsport. De har cirka 43 800 medlemmar, av dessa är knappt 30 000 barn och ungdomar i åldern 7–25 år.

De här föreningarna och deras aktiva får ut cirka 10% av det statliga lokala aktivitetsstödet som betalas ut i vårt distrikt.

Kommunerna i vårt distrikt gör vad de kan för att stötta föreningarna som är i kommunala lokaler genom att låta dem avboka tider kostnadsfritt (och i många fall genom nolltaxa) och kommer sannolikt att låta det kommunala LOK-stödet ligga på ungefär samma nivå som 2019.

Men, så många som 46 procent av de 180 föreningar som svarat på enkäten hyr privat. Att hyra privat kan vara positivt då man disponerar lokalen, men innebär ofta också en osäkerhet. Hur länge gäller kontraktet? Vad gör föreningen om hyran går upp? Den osäkerheten sliter på de som är engagerade som ledare och sitter i styrelsen i en ideell förening.

Inte överraskande visar Kampsportsutredningen att medlemsavgiften är högre i de föreningar som hyr privat.

Idrotten har som mål att alla ska vara välkomna. Genom att hålla låga avgifter bidrar kampsportsföreningarna till att den ambitionen är levande och inte bara vackra ord.

Men Coronapandemin innebär att många har svårt att bedriva sin verksamhet och det drabbar de föreningar som är i privata lokaler hårdast. De är beroende av medlemsaktivitet för att få in träningsavgifter som i sin tur är avgörande för att en förening ska kunna betala hyran till sin privata värd. De föreningar som är i kommunala lokaler får oftast ett stöd från sin kommun och kan avboka sina tider utan kostnader eller har redan nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet.

Vi anser att kommunerna behöver skaffa sig en bild av hur kampsporten har det hos dem, oavsett om föreningarna är i en kommunal eller privat idrottslokal, och därefter agera för att skapa bättre möjligheter. Detta gäller också andra idrotter som kan ha liknande utmaningar och behov. Därför bör en sådan kommunal uppföljning beröra alla idrottsföreningar som har barn och ungdomsverksamhet. Det handlar om att barn- och unga ska ha rätt till en trygg idrottsmiljö.

Vi tycker att det är en vinn-vinn-situation för samhället att bygga mindre idrottsanläggningar inne i våra städer, i källare eller grundplan. Då finns idrottsföreningarna i vår boendemiljö, orsakar färre transporter, bidrar till en levande stadsmiljö på kvällstid och ökar därmed känslan av trygghet. Dessa mindre idrottsanläggningar kan vara för kampsport, dans, fäktning eller andra idrotter. I dessa kan det vara två mindre omklädningsrum med två duschar i vardera, en idrottsyta på 100 till 200 kvadrat plus förrådsytor och helst en plats för möten och umgänge.

Idrottsföreningarnas ideella ledare tar ett stort ansvar genom att medverka till att skapa mötesplatser, gemenskap, en möjlighet till utveckling och att hjälpa barn och unga hitta sin plats i livet och samhället.

Coronapandemin visar extra tydligt att beslutsfattare kan hjälpa dessa ledare och aktiva genom att ta ett större ansvar för lokalfrågan.

Kampsportsutredningen kan läsas i sin helhet i bifogat dokument.