Umeå kommunUmeå kommun

Korsettkriget – hur ett litet plagg blev en stor politisk fråga

Dela

Den 14 november öppnar Kvinnohistoriskt museum utställningen Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet, om hur korsetten hamnade i centrum för en het politisk debatt i Sverige vid sekelskiftet 1900. Debatten handlade om kvinnlighetens former och gränser. Om makt, moral, klass och hälsa. Om modeslaveri och kvinnokamp.

Fotograf: LisaLove Bäckman
Fotograf: LisaLove Bäckman

Utställningen tar med besökaren till ett ojämlikt Sverige där det gjordes skillnad på människor – och det skulle synas. Särskilt viktigt var det att kunna se skillnad mellan kvinnor och män. Det visades i sättet att klä sig, där korsetten var effektiv för att förstärka kvinnokroppens former.

– Många kvinnor vid den här tiden ville bli fria från modeslaveriet i ett trångt och otidsenligt klädesplagg, men också från en trång könsroll med begränsade politiska och ekonomiska möjligheter. Andra hävdade att korsetten var hälsosam och anständig, elegant och modern. Debatten utvecklades till ett ordkrig, Korsettkriget, som engagerade många och handlade om mer än själva plagget. För oss idag är det är ett exempel ur kvinnohistorien som visar hur idéer om kroppar hänger ihop med kön och makt, säger Maria Perstedt, museichef.

– Kvinnors relation till korsetten var komplex och motstridiga tolkningar av korsetten existerade samtidigt. Till exempel var det flera ledande personer i kampen för kvinnlig rösträtt som försvarade korsetten, och även de som var kritiska kunde ha svårt att själva lägga bort sin korsett, säger Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet, vars forskning ligger till grund för utställningen.

I slutet av utställningen får besökaren också frågan om kroppsidealen verkligen ser annorlunda ut idag.

– På många sätt är tiden för Korsettkriget väldigt olik vår egen, men den här utställningen visar hur idéer kan leva kvar genom historien. Det finns fortfarande formande underkläder och vi använder träning eller estetisk plastikkirurgi för att ge kroppen rätt form. Vi vill väcka funderingar kring om vi idag fortfarande påverkas av 1800-talets könsroller och idéer om kvinnors kroppar – vad är skillnaden mellan då och nu?, säger Maria Perstedt.

Pressvisning

För att minska spridningen av covid-19 bjuder vi in press och media att boka enskilda tider för en förhandstitt på utställningen samt intervjuer med Henric Bagerius och Maria Perstedt.

Datum: Torsdag 12 november eller fredag 13 november
Kontakt: Johanna Nordström, kommunikatör Kvinnohistoriskt museum (johanna.nordstrom.2@umea.se, 070-390 11 78)

Om utställningen

Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet visas på Kvinnohistoriskt museum under perioden 14 november 2020–17 oktober 2021. Läs mer om utställningen på kvinnohistoriskt.se/korsettkriget.

Utställningen Korsettkriget – modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet producerades 2019 av Örebro universitet. Den bygger på forskning och en bok med samma namn av Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Innehållet och gestaltningen av utställningen i Umeå har utvecklats och fördjupats i nära samarbete med Henric Bagerius och producerats av Kvinnohistoriskt museum. I Umeå har utställningen titeln Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet.

Kvinnohistoriskt museum öppnade 2014 och är Sveriges första kvinnohistoriska museum. Museet har på kort tid etablerat sig som en aktör och plattform för frågor som gäller jämställdhet och kvinnohistoria, lokalt och nationellt.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Fotograf: LisaLove Bäckman
Fotograf: LisaLove Bäckman
Ladda ned bild
Fotograf: LisaLove Bäckman
Fotograf: LisaLove Bäckman
Ladda ned bild

Länkar

Om

Umeå kommun
Umeå kommun
Skolgatan 31A
901 84 Umeå

090-16 10 00http://www.umea.se

Umeå kommun har 12 000 medarbetare och är regionens största arbetsgivare. Verksamheterna präglas av medborgarfokus, öppenhet, tillit och en strävan efter att ständigt förbättra kommunens service. Umeå är en av Sveriges mest växande städer. Här bor omkring 125 000 personer, och kommunens mål är att nå 200 000 invånare år 2050.

I Umeå finns två universitet, ett livskraftigt näringsliv och ett attraktivt utbud av kultur och fritid. Här finns också västvärldens snabbaste bredband.

Följ Umeå kommun

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå kommun

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum