Korttidsstödet positivt för svensk sysselsättning

Det statliga stödet vid korttidsarbete var det enskilt största ekonomiska stödet till svenska företag under coronapandemin. Drygt 75 000 företag beviljades mer än 40 miljarder i stöd under 2020 och 2021. Med stödet kunde företagen minska sina arbetskraftskostnader genom att de anställda gick ner i arbetstid. De anställda behöll samtidigt nästan hela sin ordinarie lön.

I rapporten Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020 har Tillväxtanalys gjort en empirisk utvärdering av sysselsättningseffekterna för kortidsstödet under 2020.

– Vi ser tydligt att stödet sammantaget hade en positiv sysselsättningseffekt. Utan korttidsarbete hade sannolikt runt 40 000 fler personer i Sverige varit utan jobb i slutet av 2020, säger Magnus Gustavsson, analytiker på Tillväxtanalys.

Stödets sysselsättningseffekter förefaller ha påverkats av den ekonomiska utvecklingen. Under den ekonomiska nedgångsfasen i pandemins inledning bidrog stödet till att rädda jobb. Under den ekonomiska återhämtningen under andra halvåret 2020 bidrog stödet i stället till att bromsa sysselsättningen

– Om färre hade använt korttidsarbete under coronakrisens återhämtningsfas hade stödets sysselsättningseffekter sannolikt blivit större, säger Magnus Gustavsson.

Det kan dock även finnas andra positiva ekonomiska effekter av korttidsarbete under coronakrisens återhämtningsfas som inte undersöks i rapporten. Framför allt kan stödet bidragit till att bevara värdefulla relationer och kunskap i långsiktigt lönsamma företag.