Kostnadsökningarna tär på hushållens sparande och ökar prismedvetenheten

Om undersökningen
SBAB:s undersökning Hushållens sparplaner är en undersökning som genomförs två gånger per år. Första undersökningen genomfördes i april i år. Denna andra utgåva är baserad på svaren från 1 012 personer i september. Syftet är att ta reda på hur inställningen är till den egna ekonomin och öka förståelsen för hushållens sparplaner det kommande året. Frågorna är ställda via SIFO. Nedan redovisas svaren i undersökningen.

4 av 10 tror på oförändrad ekonomisk situation om ett år
Frågan som ställdes var: Hur tror du att din ekonomiska situation är om ett år? Frågan ställdes på samma sätt i april och svaren från aprilundersökningen står inom parentes.

Hur tror du att din ekonomiska situation ser ut om ett år?
Jag tror att den kommer att vara bättre	21 % (29)
Den kommer att vara sämre	33 % (25)
Ungefär samma	40 % (43)
Jag vet inte	3 % (6)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. Not: Avrundning till närmaste hela procenttal kan göra att siffrorna inte summerar till hundra procent.

Högre lön i topp
En följdfråga ställdes till personer som bedömer att privatekonomin kommer att förbättras kommande året. Frågan var: varför tror du att din privatekonomi är bättre om ett år? Nedan följer en sammanställning av de vanligaste anledningarna till att man tror på förbättrad ekonomi. Frågan ställdes som en flervalsfråga, vilket innebär att ett hushåll kan påverkas av flera faktorer. Samma fråga ställdes i aprilundersökningen och resultatet redovisas inom parentes.

Varför tror du att din ekonomiska situation är bättre om ett år?
Jag har fått högre lön	35% (39)
Ändrat något i mitt privatliv som påverkat ekonomin positivt	31% (32)
Bytt till ett mer högavlönat jobb	19% (15)
Sålt saker	14% (15)
Betalat av lån	13% (14)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. 

Ökade omkostnader påverkar negativt
En följdfråga ställdes till personer som bedömer att privatekonomin kommer att försämras kommande året. Frågan som ställdes var: varför tror du att din privatekonomi är sämre om ett år? Nedan följer en sammanställning av de vanligaste anledningarna till att man tror på förbättrad ekonomi. Frågan ställdes som en flervalsfråga, vilket innebär att ett hushåll kan påverkas av flera faktorer.

Varför tror du att din ekonomiska situation är sämre om ett år?
Ökade omkostnader, drivmedel, mat etc.	73% (72)
Ökade boendekostnader, ränta, el. etc.	58% (41)
Har fått lägre inkomst	8% (14)
Har börjat studera	3% (3)
Tillökning i familjen	3% (3)
Separerat/ blivit arbetslös	1% (1 respektive 2)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. 

Andelen som genomfört åtgärder i syfte att förbättra ekonomin har ökat sedan april
En fråga som ställdes var om hushållen genomfört någon åtgärd i syfte att förbättra ekonomin. Samma frågor ställdes i undersökningen i april, svaren från aprilundersökningen redovisas inom parentes. Frågan ställdes som en flervalsfråga, vilket innebär att ett hushåll kan ha genomfört fler än en åtgärd.

Har du genomfört någon åtgärd i syfte att förbättra ekonomin?
Blivit mer prismedveten	50% (29)
Dragit ned på konsumtionen	42% (39)
Gjort en allmän översyn av ekonomin, sagt upp prenumerationer etc.	38% (32)
Annat*	31% (44)
Dragit ned på antal restaurangbesök	26% (ej med i aprilundersökningen)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. 

Vanligaste åtgärderna
50 procent av hushållen har blivit mer prismedvetna (29 procent i april). 42 procent har dragit ned på konsumtionen (39 procent). 38 procent har gjort en allmän översyn av privatekonomin och sagt upp prenumerationer och abonnemang (32 procent). Alternativet dragit ned på antal restaurangbesök ställdes endast i september och saknades i aprilundersökningen. Under svaret annat har flest personer angett att man gjort något för att öka lönen, från deltid till heltid etc. Många svar under kategorin annat vittnar om att man i besparingssyfte gjort något för att få ned elkostnaderna till exempel bytt till solceller, bergvärme och spotpris. (Det var samma fördelning mellan högre lön och energibesparande åtgärder under kategorin annat i aprilundersökningen).

Beslut fattas på kunskap som man själv besitter
SBAB ville också ta reda på varifrån hushållen fått information om hur de ska gå till väga för att förändra sitt beteende. 7 av 10 har gjort förändringarna baserat på kunskap som de har själva. 26 procent har fått kunskapen genom olika artiklar. Ju yngre man är desto mer kunskap får man genom att prata med släkt och vänner om hur de gjort och gör

- Ju äldre man är desto mer sannolikt är det att man någon gång i livet varit med om att ekonomin förändrats av olika skäl. Det kan troligen bidra till att man lättare kan anpassa sig till bistrare tider. Är man ung har man vuxit upp i ett samhälle med låg inflation, låga räntor och mer eller mindre konstant stigande bostadspriser och har därför kanske också oftast inga eller få referenser till att privatekonomin kan försämras. Det kan nog göra anpassningen svårare i detta läge, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

- Många yngre hushåll har heller inte lika stort sparkapital som äldre, dels för att de inte har kunnat spara under lika lång tid, dels för att man kanske har fått sätta in en stor del av sitt tidigare sparkapital som kontantinsats i en bostad. Detta kan också göra det svårare för unga att kunna hantera en situation som nu med kraftigt stigande utgifter, säger Claudia Wörmann.

Få är oroliga över att inte klara sina månatliga utgifter
I undersökningen fanns också frågan med om hushåll känner oro för att inte klara de månatliga utgifterna. Det kan konstateras, även om de alla flesta inte är oroliga, att oron är mest utbredd i åldersgruppen 35 till 55 år (23 procent). 22 procent i åldern 20 till 34 år är oroliga. Minst oro för att inte klara månadsavgifterna är personer i åldern 56 till 79 år (16 procent). Fler kvinnor är män oroar sig över att inte klara sina månadsutgifter, 26 respektive 17 procent.

Oroas du av att inte klara dina månatliga utgifter?

	Alla	Män	Kvinnor	20 - 34 år	35 -55 år	56 -79 år
I stor utsträckning	6%	5%	7%	7%	5%	5%
I ganska storutsträckning	15%	12%	18%	15%	18%	11%
Nej inte så orolig	49%	48%	50%	50%	47%	51%
Nej inte alls orolig	30%	35%	25%	27%	29%	33%
Vet inte	0%	1%	0%	1%	0%	0%

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. Not: Avrundning till närmaste hela procenttal kan göra att siffrorna inte summerar till hundra procent.

89 procent har ett sparande
Hushållen fick besvara frågan om de har ett sparande. 89 procent svarar ja på frågan om de har ett sparande vilket är något färre än i april (91 procent). Nedan följer en sammanställning av hur stor andel som svarar att de har ett sparande i september jämfört med andelen i april (som redovisas inom parentes).

Har du någon form av sparande?
Alla	89% (91)
Män	89% (90)
Kvinnor	90% (91)
20 – 34 år	89% (95)
35 – 55 år	91% (92)
56 – 79 år	87% (85)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB.

- En ökad andel hushåll har inget sparande alls. Andelen har ökat från 9 procent i april till 11 procent i september. Hushåll med små ekonomiska marginaler hade sannolikt redan innan inflationen steg köpt mat till extrapris, tagit bort ”onödig” konsumtion och tvingats se över sin ekonomi. Finns det inget annat att dra ned på så tvingas dessa hushåll nu minska eller pausa sitt sparande. Det är problematiskt och gör resurssvaga hushåll ännu mer sårbara idag, säger Claudia Wörmann. 

Mer information om undersökningen
SBAB har via TNS Sifo ställt frågor till 1012 personer under vecka 39 2022. Åldersintervallet är 20 till 79 år. Undersökningen Hushållens sparplaner publiceras två gånger per år. Det här är den andra utgåvan 2022.