SBAB Bank

Kostnadsökningarna tär på hushållens sparande och ökar prismedvetenheten

Dela

I undersökningen Hushållens sparplaner har SBAB för andra gången i år undersökt framtidstron hos hushållen gällande privatekonomin. 33 procent tror att privatekonomin kommer att vara sämre om ett år, vilket är en ökning med 8 procentenheter sedan april. 43 procent har förändrat något i syfte att förbättra privatekonomin, jämfört med 37 i april. 11 procent saknar helt ett sparande, vilket är en ökning med 2 procent sedan april. Hela 50 procent av hushållen anger att de har blivit mer prismedvetna jämfört med 29 procent i april. Resultaten, som baseras på över 1000 svarande hushåll, visar på ett betydligt mer ansträngt läge för hushållen jämfört med för bara ett halvår sedan.

Om undersökningen
SBAB:s undersökning Hushållens sparplaner är en undersökning som genomförs två gånger per år. Första undersökningen genomfördes i april i år. Denna andra utgåva är baserad på svaren från 1 012 personer i september. Syftet är att ta reda på hur inställningen är till den egna ekonomin och öka förståelsen för hushållens sparplaner det kommande året. Frågorna är ställda via SIFO. Nedan redovisas svaren i undersökningen.

4 av 10 tror på oförändrad ekonomisk situation om ett år
Frågan som ställdes var: Hur tror du att din ekonomiska situation är om ett år? Frågan ställdes på samma sätt i april och svaren från aprilundersökningen står inom parentes.

Hur tror du att din ekonomiska situation ser ut om ett år?

Jag tror att den kommer att vara bättre

21 % (29)

Den kommer att vara sämre

33 % (25)

Ungefär samma

40 % (43)

Jag vet inte

3 % (6)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. Not: Avrundning till närmaste hela procenttal kan göra att siffrorna inte summerar till hundra procent.

Högre lön i topp
En följdfråga ställdes till personer som bedömer att privatekonomin kommer att förbättras kommande året. Frågan var: varför tror du att din privatekonomi är bättre om ett år? Nedan följer en sammanställning av de vanligaste anledningarna till att man tror på förbättrad ekonomi. Frågan ställdes som en flervalsfråga, vilket innebär att ett hushåll kan påverkas av flera faktorer. Samma fråga ställdes i aprilundersökningen och resultatet redovisas inom parentes.

Varför tror du att din ekonomiska situation är bättre om ett år?

Jag har fått högre lön

35% (39)

Ändrat något i mitt privatliv som påverkat ekonomin positivt

31% (32)

Bytt till ett mer högavlönat jobb

19% (15)

Sålt saker

14% (15)

Betalat av lån

13% (14)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. 

Ökade omkostnader påverkar negativt
En följdfråga ställdes till personer som bedömer att privatekonomin kommer att försämras kommande året. Frågan som ställdes var: varför tror du att din privatekonomi är sämre om ett år? Nedan följer en sammanställning av de vanligaste anledningarna till att man tror på förbättrad ekonomi. Frågan ställdes som en flervalsfråga, vilket innebär att ett hushåll kan påverkas av flera faktorer.

Varför tror du att din ekonomiska situation är sämre om ett år?

Ökade omkostnader, drivmedel, mat etc.

73% (72)

Ökade boendekostnader, ränta, el. etc.

58% (41)

Har fått lägre inkomst

8% (14)

Har börjat studera

3% (3)

Tillökning i familjen

3% (3)

Separerat/ blivit arbetslös

1% (1 respektive 2)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. 

Andelen som genomfört åtgärder i syfte att förbättra ekonomin har ökat sedan april
En fråga som ställdes var om hushållen genomfört någon åtgärd i syfte att förbättra ekonomin. Samma frågor ställdes i undersökningen i april, svaren från aprilundersökningen redovisas inom parentes. Frågan ställdes som en flervalsfråga, vilket innebär att ett hushåll kan ha genomfört fler än en åtgärd.

Har du genomfört någon åtgärd i syfte att förbättra ekonomin?

Blivit mer prismedveten

50% (29)

Dragit ned på konsumtionen

42% (39)

Gjort en allmän översyn av ekonomin, sagt upp prenumerationer etc.

38% (32)

Annat*

31% (44)

Dragit ned på antal restaurangbesök

26% (ej med i aprilundersökningen)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. 

Vanligaste åtgärderna
50 procent av hushållen har blivit mer prismedvetna (29 procent i april). 42 procent har dragit ned på konsumtionen (39 procent). 38 procent har gjort en allmän översyn av privatekonomin och sagt upp prenumerationer och abonnemang (32 procent). Alternativet dragit ned på antal restaurangbesök ställdes endast i september och saknades i aprilundersökningen. Under svaret annat har flest personer angett att man gjort något för att öka lönen, från deltid till heltid etc. Många svar under kategorin annat vittnar om att man i besparingssyfte gjort något för att få ned elkostnaderna till exempel bytt till solceller, bergvärme och spotpris. (Det var samma fördelning mellan högre lön och energibesparande åtgärder under kategorin annat i aprilundersökningen).

Beslut fattas på kunskap som man själv besitter
SBAB ville också ta reda på varifrån hushållen fått information om hur de ska gå till väga för att förändra sitt beteende. 7 av 10 har gjort förändringarna baserat på kunskap som de har själva. 26 procent har fått kunskapen genom olika artiklar. Ju yngre man är desto mer kunskap får man genom att prata med släkt och vänner om hur de gjort och gör

- Ju äldre man är desto mer sannolikt är det att man någon gång i livet varit med om att ekonomin förändrats av olika skäl. Det kan troligen bidra till att man lättare kan anpassa sig till bistrare tider. Är man ung har man vuxit upp i ett samhälle med låg inflation, låga räntor och mer eller mindre konstant stigande bostadspriser och har därför kanske också oftast inga eller få referenser till att privatekonomin kan försämras. Det kan nog göra anpassningen svårare i detta läge, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

- Många yngre hushåll har heller inte lika stort sparkapital som äldre, dels för att de inte har kunnat spara under lika lång tid, dels för att man kanske har fått sätta in en stor del av sitt tidigare sparkapital som kontantinsats i en bostad. Detta kan också göra det svårare för unga att kunna hantera en situation som nu med kraftigt stigande utgifter, säger Claudia Wörmann.

Få är oroliga över att inte klara sina månatliga utgifter
I undersökningen fanns också frågan med om hushåll känner oro för att inte klara de månatliga utgifterna. Det kan konstateras, även om de alla flesta inte är oroliga, att oron är mest utbredd i åldersgruppen 35 till 55 år (23 procent). 22 procent i åldern 20 till 34 år är oroliga. Minst oro för att inte klara månadsavgifterna är personer i åldern 56 till 79 år (16 procent). Fler kvinnor är män oroar sig över att inte klara sina månadsutgifter, 26 respektive 17 procent.

Oroas du av att inte klara dina månatliga utgifter?

 

Alla

Män

Kvinnor

20 - 34 år

35 -55 år

56 -79 år

I stor utsträckning

6%

5%

7%

7%

5%

5%

I ganska storutsträckning

15%

12%

18%

15%

18%

11%

Nej inte så orolig

49%

48%

50%

50%

47%

51%

Nej inte alls orolig

30%

35%

25%

27%

29%

33%

Vet inte

0%

1%

0%

1%

0%

0%

Källa: Hushållens sparplaner SBAB. Not: Avrundning till närmaste hela procenttal kan göra att siffrorna inte summerar till hundra procent.

89 procent har ett sparande
Hushållen fick besvara frågan om de har ett sparande. 89 procent svarar ja på frågan om de har ett sparande vilket är något färre än i april (91 procent). Nedan följer en sammanställning av hur stor andel som svarar att de har ett sparande i september jämfört med andelen i april (som redovisas inom parentes).

Har du någon form av sparande?

Alla

89% (91)

Män

89% (90)

Kvinnor

90% (91)

20 – 34 år

89% (95)

35 – 55 år

91% (92)

56 – 79 år

87% (85)

Källa: Hushållens sparplaner SBAB.

- En ökad andel hushåll har inget sparande alls. Andelen har ökat från 9 procent i april till 11 procent i september. Hushåll med små ekonomiska marginaler hade sannolikt redan innan inflationen steg köpt mat till extrapris, tagit bort ”onödig” konsumtion och tvingats se över sin ekonomi. Finns det inget annat att dra ned på så tvingas dessa hushåll nu minska eller pausa sitt sparande. Det är problematiskt och gör resurssvaga hushåll ännu mer sårbara idag, säger Claudia Wörmann. 

Mer information om undersökningen
SBAB har via TNS Sifo ställt frågor till 1012 personer under vecka 39 2022. Åldersintervallet är 20 till 79 år. Undersökningen Hushållens sparplaner publiceras två gånger per år. Det här är den andra utgåvan 2022.

Nyckelord

Kontakter

Om

SBAB Bank
SBAB Bank
Svetsarvägen 24
171 04 Solna

0771-45 30 00https://www.sbab.se/

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli, mäklarguiden Hittamäklare och boendeappen Boappa är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 292 000 och 449 000 privatpersoner har sparkonto (per den 30 september 2022). Antal medarbetare (FTE) är 856. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, boappa.com, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

 

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Bopriserna fortsatte att falla brett i november – villapriserna ned med hela 20 procent i Storstockholm sedan vårens toppnotering2.12.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Priserna på lägenheter och villor fortsatte att falla brett i november i Sverige. Lägenhetspriserna föll med 1,3 procent och villapriserna med 1,4 procent. Priserna på lägenheter och villor föll i samtliga regioner med undantag för lägenhetspriserna i Norra Sverige (+1,2 procent) och villapriserna i Storgöteborg (+1,2 procent). Villapriserna föll som mest i Storstockholm (-4,1 procent) och lägenhetspriserna som mest i Stormalmö (-3,1 procent). Sedan toppnoteringarna i våras har bostadspriserna fallit med nästan 15 procent i Sverige. Störst sammanlagt prisfall från toppen på villor uppvisar Storstockholm (-19,8 procent), följt av Stormalmö (-18,6 procent) och Storgöteborg (17,7 procent). Lägenhetspriserna har fallit som mest från toppen i Storgöteborg (-14,5 procent), följt av Stormalmö (-13,1 procent) och Södra Sverige (-12,7 procent). Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för november.

Dramatiskt ändrade förutsättningar för småhusproduktionen30.11.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Överskotten på nya hyresrätter för Sverige som helhet samt i Skåne- och Västra Götalands län består. Samtidigt har den senaste tidens kraftiga uppgång i ränteläget medfört att underskottet på nya villor i Stockholms län har försvunnit. För bostadsrätter råder alltjämt balans mellan utbud och efterfrågan i samtliga tre storstadsområden. I flera av Sveriges större regionsstäder har ränteuppgången medfört ett överskott, eller ökat på tidigare överskott, på både nyproducerade bostadsrätter och villor. Detta visar SBAB Booli Housing Market Index (HMI) för det tredje kvartalet i år.

Villaägare i klimatriskutsatta områden saknar information18.11.2022 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Majoriteten (81 procent) av Sveriges villaägare har kännedom om vad klimatrisker är. Samtidigt uppger endast en av fem att de fått tillräcklig information om de områden som svenska myndigheter bedömer är extra utsatta för klimatrisker. Detta trots att drygt hälften (55 procent) bor i just dessa områden. En majoritet (65 procent) har ingen ekonomisk buffert för att hantera klimatrisker. Detta är några av resultaten i SBAB:s årliga undersökning om klimatrisker.

Bostadsägarna har aldrig varit så osäkra på bostadsprisernas utveckling som nu18.11.2022 07:16:27 CET | Pressmeddelande

Sveriges bostadsägare har en fortsatt pessimistisk syn på bostadsprisernas utveckling på ett års sikt. Den absolut största andelen (42 procent) tror att bostadspriserna faller. Av dessa anger 89 procent stigande räntor som orsak till detta. 16 procent tror på en ökning medan 26 procent tror att bostadspriserna kommer att stå stilla. På tre års sikt är bostadsägarna betydligt mer optimistiska kring synen på bostadspriserna. Fler än åtta av tio tror dock att höga elpriser kan komma att bidra till fallande bostadspriser. Osäkerheten om boprisutvecklingen, sett till hur många som svarat ”vet inte”, har samtidigt aldrig varit så stor som nu. Detta visar SBAB:s mätning av knappt 1100 bostadsägares prisförväntningar (HPE) för årets sista kvartal.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum