Krafttag mot de som hotar det fria ordet

Redan i maj 2020 beslöt den dåvarande regeringen att låta hovrättsrådet Anne Rapp analysera vilka samhällsnyttiga funktioner som ansågs i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant kunde uppnås. I uppdraget låg specifikt att se till behoven hos de utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässig nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet.

- Det här är ett välkommet förslag som journalister och publicister efterlyst länge, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert. Hat och hot om våld mot medierepresentanter är ett stort demokratiproblem och samhället behöver ta krafttag mot de som hotar det fria ordet.

I lagrådsremissen konstateras att ”Brott som begås mot en person på grund av att han eller hon har bedrivit journalistik eller mot en person med en samhällsnyttig funktion i hans eller hennes tjänsteutövning, är ett angrepp inte bara mot den som utsätts för brottet utan i förlängningen även mot demokratin och samhället som sådant.”

TU har deltagit med experter i utredningen, senast genom jurist Per Hultengård. I maj 2022 tillstyrkte TU ett förslag om en ny straffskärpningsgrund, men betonade att effekterna av straffbestämmelsen måste följas upp. Vidare framhölls att avgränsningen av den personkrets som är tänkt att omfattas av skydd enligt straffbestämmelsen inte får göras alltför snäv.