Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
- Syftet med studien är att undersöka hur covid-19 påverkar nervsystemet på kort och lång sikt. Vi vill hitta verktyg för att bättre kunna identifiera patienter med skador på nervsystemet som inte syns på röntgenundersökningar för att kunna rikta rehabiliteringsinsatser till rätt individer, säger Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Studien på Akademiska sjukhuset påbörjades i april 2020 när pandemin var snabbt ökande och kunskapsläget om covid-19 mycket begränsat. I projektet samarbetar forskare inom neurologi, neurokirurgi, infektion och intensivvård. Hittills har man inkluderat patienter som vårdats för covid-19 och drabbats av nytillkomna neurologiska symptom, allt från förvirring till förlamningar och koma.
Forskarna har kunnat visa vilka typer av neurologiska symptom som kan uppstå i akutskedet vid covid-19 och att många patienter då har förhöjda proteiner i hjärn-/ ryggmärgsvätskan som talar för genomgången eller pågående skada på det centrala nervsystemet. Rapporter från studien har publicerats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter: Neurology, American Journal of Psychiatry och European Journal of Neurology.
- Nu undersöker vi långtidseffekterna hos dessa patienter framförallt genom prover på blod och hjärn-/ ryggmärgsvätska som sparats i Uppsala biobank. Denna unika provsamling ligger till grund för flera pågående och planerade studier som kan hjälpa oss förstå mekanismerna bakom de neurologiska komplikationerna av covid-19. Patienterna kommer även att följas för att undersöka långtidseffekterna på nervsystemet av infektionssjukdomen, berättar Johan Virhammar.
Johan Virhammar erhöll nyligen forskningsanslag från Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset som sedan 1999 årligen delat ut anslag till en eller flera forskare som belöning för "särskilt framstående vetenskapliga insatser” inom områden som har stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. I år utdelades priset via Svenska Läkaresällskapet med fokus på forskning om rehabilitering efter genomgången covid-19.
För mer information/intervju, kontakta:
Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 073-9677477, e-post: johan.virhammar@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsorisker med hormonstörande miljögifter fokus för Uppsalasymposium7.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hormonstörande kemikalier (EDCs) kan störa kroppens hormonella system. Olika typer av EDCs förekommer i tex parfymer och kosmetika, livsmedelsförpackningar, brandskum, textilier och skor, elektroniska produkter, byggnadsmaterial samt på ytan av kassakvitton. För att uppmärksamma hälsoriskerna med EDCs anordnar Arbets- och Miljömedicin vid Akademiska sjukhuset ett symposium 8-9 december.
Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut2.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.
Nytt screeningverktyg och rätt information till patienten kan förebygga trycksår25.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Var sjunde patient som vårdas inneliggande på svenska sjukhus utvecklar trycksår. Detta orsakar mycket lidande och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. På Akademiska sjukhuset har ett nytt instrument för riskbedömning utvärderats, kallat Purpose-T, som ska hjälpa vården att tidigare hitta fler i riskzonen för att utveckla trycksår.
Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen23.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro.
Ortopedchef på Akademiska: Se upp för halkan!21.11.2022 09:44:36 CET | Pressmeddelande
Nu har vintern anlänt, med ökad risk för benbrott. I tider med snö och halka ökar antalet olycksfall på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset vilket innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum