Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
- Syftet med studien är att undersöka hur covid-19 påverkar nervsystemet på kort och lång sikt. Vi vill hitta verktyg för att bättre kunna identifiera patienter med skador på nervsystemet som inte syns på röntgenundersökningar för att kunna rikta rehabiliteringsinsatser till rätt individer, säger Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Studien på Akademiska sjukhuset påbörjades i april 2020 när pandemin var snabbt ökande och kunskapsläget om covid-19 mycket begränsat. I projektet samarbetar forskare inom neurologi, neurokirurgi, infektion och intensivvård. Hittills har man inkluderat patienter som vårdats för covid-19 och drabbats av nytillkomna neurologiska symptom, allt från förvirring till förlamningar och koma.
Forskarna har kunnat visa vilka typer av neurologiska symptom som kan uppstå i akutskedet vid covid-19 och att många patienter då har förhöjda proteiner i hjärn-/ ryggmärgsvätskan som talar för genomgången eller pågående skada på det centrala nervsystemet. Rapporter från studien har publicerats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter: Neurology, American Journal of Psychiatry och European Journal of Neurology.
- Nu undersöker vi långtidseffekterna hos dessa patienter framförallt genom prover på blod och hjärn-/ ryggmärgsvätska som sparats i Uppsala biobank. Denna unika provsamling ligger till grund för flera pågående och planerade studier som kan hjälpa oss förstå mekanismerna bakom de neurologiska komplikationerna av covid-19. Patienterna kommer även att följas för att undersöka långtidseffekterna på nervsystemet av infektionssjukdomen, berättar Johan Virhammar.
Johan Virhammar erhöll nyligen forskningsanslag från Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset som sedan 1999 årligen delat ut anslag till en eller flera forskare som belöning för "särskilt framstående vetenskapliga insatser” inom områden som har stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. I år utdelades priset via Svenska Läkaresällskapet med fokus på forskning om rehabilitering efter genomgången covid-19.
För mer information/intervju, kontakta:
Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 073-9677477, e-post: johan.virhammar@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.
2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.
Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Lutetiumbehandling effektiv mot neuroendokrina tumörer – även efter upprepad cytostikabehandling12.5.2021 10:30:00 CEST | Pressmeddelande
Patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln, som genomgått upprepade cytostatikabehandlingar, kan på ett säkert sätt erbjudas målstyrd strålbehandling med Lutetium-177. Det framgår av en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Personcentrerad vård ska stärkas för medvetslösa patienter12.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Kan omvårdnadsronder öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan? Det ska utvärderas i en planerad studie på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas på internationella sjuksköterskedagen 12 maj.
Akademiska först i Norden med uppgraderad teknik och effektiviserat flöde för DBS- behandling vid Parkinson11.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.
Rökning och viss gen tredubblar risken för hjärtinfarkt vid SLE10.5.2021 10:30:00 CEST | Pressmeddelande
Personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och lyfts fram i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.
Bad och lustgas – ny möjlighet till smärtlindring efter ombyggnad på förlossningen10.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Från och med månadsskiftet april-maj har Akademiska sjukhuset två renoverade förlossningssalar efter en ombyggnation. Förändringen innebär att förlossningen liksom tidigare har totalt 13 födelserum, men att två av dem försetts med egna badrum där kvinnorna kan erbjudas bad som alternativ smärtlindring tillsammans med lustgas.
PET/MR effektivare än PET/DT för diagnostik av neuroendokrina tumörer7.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Känsliga och tillförlitliga röntgenundersökningar är viktiga för diagnostik och uppföljning av neuroendokrina tumörer. En jämförande klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar nu att PET/MR är effektivare än PET/DT.
Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum