Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Lupp-enkäten hyllas:  ”Ger konkreta resultat lokalt och regionalt för unga”

Dela

I mer än 15 år har svenska beslutsfattare använt sig av ungdomsenkäten Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för att få en bild av ungas syn på bland annat demokrati, arbete och framtidsvisioner.

Under åren 2015 och 2018 genomfördes enkäten i 101 kommuner och regioner.

Den utvärdering som Myndigheten för ungdoms och civilsamhälle, MUCF, gjort visar att 7 av 10 kommuner menar att Lupp lett till förändringar av ungdomspolitiken.

Lupp-enkäten görs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas levnadsvillkor, deras erfarenheter och synpunkter. MUCF ansvarar för att utveckla och utvärdera enkäten, kommunerna ansvarar för att genomföra undersökningen, sprida resultatet och att genomföra lokal och regional ungdomspolitik. MUCF erbjuder information, erfarenhetsutbyte samt det webbaserade analysverktyget Lupportalen.

- Beslut som rör unga ska bygga på kunskap om unga. Kommuner, regioner och stadsdelar behöver ha kunskap om ungas levnadsvillkor och hur dessa förändras över tid. Det är viktigt om beslutsfattare ska kunna skapa goda förutsättningar för unga att leva, verka och bo, säger generaldirektör Lena Nyberg.

MUCF och tidigare Ungdomsstyrelsen har i mer än 15 år erbjudit alla Sveriges kommuner att genomföra Lupp-enkäten. Frågorna delas in i fem huvudområden: utbildning och lärande, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, arbete och försörjning samt kultur och fritid.

Över 180 kommuner har någon gång genomfört enkäten och cirka 100 kommuner gör det återkommande. Samtliga tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda med Lupp som verktyg för att utveckla ungdomspolitiken.

Rapporten ”Luppföljning 2015-2018 - Bättre lokal ungdomspolitik genom Lupp” är den tredje i sitt slag.

Den bygger på en enkät bland alla kommuner och regioner som använt sig av ungdomsenkäten under de senaste tre åren. 64 procent av kommuner och regioner svarade och fjorton nyckelpersoner har intervjuats för att komplettera och säkerställa resultatet i studien.

Utvärderingen visar att samtliga som intervjuats är nöjda eller mycket nöjda. Sju av tio menar också att Lupp lett till förändringar av ungdomspolitiken samt nya arbetssätt, till exempel nätverk, styrgrupper och andra forum. Så här svarar några tillfrågade:

”Barn och ungdomsfrågor är viktiga och finns med som ett strategiskt område, utan Lupp hade vi inte haft de diskussionerna. Vi har haft samråd där regionen tagit fram en utvecklingsstrategi, det har varit en samsyn att det är viktigt både från lokal och regional nivå.”

När ungdomarna involveras blir de även mer engagerade och känner att de blir lyssnade på och får känna att de faktiskt får vara med och påverka.”

Rapporten visar på flera goda exempel på strategiskt ungdomsarbete lokalt och regionalt. Så här säger en av de intervjuade: Våra tjejer var jättestressade på gymnasiet och vi låg högst i vårt län. Den informationen hade vi inte fått fram annars. Där har vi arbetat mycket efteråt och försökt göra något åt problemet.”

- Utvärderingen av Lupp visar hur viktigt det är att följa upp ungdomsarbetet i kommunen, att lyssna på och involvera unga och att det ger konkreta resultat i det politiska arbetet lokalt och regionalt, säger Stefan Holmgren, avdelningschef på MUCF.

- Samtidigt visar undersökningen att möjligheterna med Lupp inte utnyttjas fullt ut och att verktyget skulle kunna påverka politiken mer än vad det gör idag. Det är en utmaning som MUCF kommer att fortsätta arbeta med.

Antalet kommuner som använder Lupp ökar och totalt har över hälften av alla kommuner i Sverige någon gång använt sig av verktyget. Tidigare utvärderingar av Lupp-arbetet genomfördes 2009 och 2014, och de presenterades i rapporterna Lupp på allas läpp och Lupp på allas läpp 2010-2013.

Kontaktperson: Cecilia Ilhammar, avdelningens för kunskapsstöd, 010-160 10 36, cecilia.ilhammar@mucf.se

Nyckelord

Bilder

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

52 projekt får dela på 38 miljoner kronor: ”Rekordmånga ansökningar om bidrag i år”28.5.2020 13:51:57 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 38 miljoner kronor i statsbidrag till 52 projekt. Det är projekt som rör ungas organisering, att minska förekomsten av hot och hat i det offentliga samtalet samt att motverka eller förebygga rasism och intolerans. - Vi har i år haft betydligt fler ansökningar om projektbidrag, 230 stycken jämfört med 140 i fjol, en ökning med nästan 65 procent. Flera nya organisationer har sökt om bidrag och vi ser i år även flera exempel på nya typer av projekt och även nya ämnesområden, säger Kenneth Condrup, avdelningschef på MUCF. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Organisationerna får inte ha ett vinstsyfte med verksamheten och måste stödja sig på demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF förd

Coronakrisen slår hårt mot organisationer: ”Viktiga röster i samhällsdebatten drabbas”25.5.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

Civilsamhället påverkas starkt av coronaviruset. Många organisationer kämpar med minskade intäkter från exempelvis försäljning, deltagar- och medlemsavgifter, gåvor och sponsring. Samtidigt ökar behovet av sociala insatser och stöd till utsatta grupper. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Coronakrisen påverkar inte bara organisationernas ekonomi negativt. Den ändrar även förutsättningarna att bedriva påverkansarbete vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för demokratin. Om civilsamhällets viktiga organisationer försvagas så riskerar vi att förlora viktiga röster i samhällsdebatten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF ska, på uppdrag av regeringen, årligen följa utvecklingen av det civila samhällets villkor. Årets rapport bygger på statistik från åren 2012 till 2018 (totalt data från 2 811 föreningar), samt intervjuer med ett tjugotal ideella föreningar under början av 2020. Mot bakgrund av coronapandemin utfördes även en mi

Analys från MUCF: Fler unga riskerar att hamna i långvarigt utanförskap efter coronakrisen7.5.2020 09:19:32 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har analyserat hur coronakrisen påverkar ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I analysen utgår myndigheten från hur unga drabbades efter finanskrisen 2018-2010, och då särskilt unga som varken arbetar eller studerar. - Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap. Det är viktigt att rikta insatser och vidta åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar. Sådana insatser leder till besparingar för samhället på lång sikt och att det minskar de ungas personliga lidande och ekonomiska utsatthet, säger generaldirektör Lena Nyberg. En av fyra av de unga som lämnade uvas-gruppen för arbete eller sysselsättning mellan åren 2004-2007 hamnade under lågkonjunkturen 2008 åter utanför arbete och studier. Drygt hälften av 16-19-åringarna i 2004 års uvas-grupp var utan arbete och studier när de fyllde 29 år, för 20-24 åringarna var det drygt en av tre. MUCF har även intervj

Rekordmånga elever röstade - men få friskolor, särskolor och yrkesprogram deltog i skolvalen30.4.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

Rekordmånga elever (totalt 450 000) röstade vid skolvalet till riksdagen 2018 och till EU-parlamentet 2019. Valdeltagandet ökade med 16 respektive 47 procent jämfört med skolvalen 2014, visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Men det finns stora skillnader i landet. Skolor med yrkesprogram och särskolor arrangerar sällan skolval. Friskolor arrangerar skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor. De första skolvalen till riksdagen anordnades i slutet av 1960-talet och 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF, på uppdrag av regeringen, samordnat skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor och sedan 2014 även till Europaparlamentet. Vid Skolval 2018 och 2019 samarbetade MUCF med Skolverket, Valmyndigheten, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung media Sverige. Flera andra organisationer genomförde olika projekt om demokratifrågor. Alla högstadie- och gymn

MUCF välkomnar nytt regeringsuppdrag: ”Viktigt att civilsamhället får stöd i dessa tider”  9.4.2020 16:19:54 CESTPressmeddelande

Med anledning av coronaviruset får Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, nu i uppdrag av regeringen att skapa samverkan kring kommunikation med civilsamhällets organisationer. - Civilsamhället är alltid en viktig aktör i samhället och i tider av kris blir deras roll ännu tydligare. Organisationer och nätverk är ofta snabba att ställa om sin verksamhet för att möta nya behov. Vi kommer omgående att starta en dialog med civilsamhället för att säkra behovet av information så att de kan få del av till exempel stödinsatser, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Utbrottet av coronavirussjukdom (covid-19) slår hårt även mot civilsamhällets organisationer och projekt. Många planerade aktiviteter kan inte genomföras och flera organisationer är oroliga för sin ekonomi och överlevnad. Det finns stor osäkerhet för bristande resurser och hur man ska kunna fortsätta sitt arbete. Regeringen vill nu försäkra sig om att civilsamhällets organisationer får den information som de be

Allt fler unga ägnar fritiden åt kultur – men allt färre läser böcker8.4.2020 08:01:33 CESTPressmeddelande

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser. Mellan åren 2007 och 2018 har andelen unga som läser böcker varje vecka halverats från 60 till 30 procent. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten är en del av MUCF:s uppföljning av det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Den baseras på statistik från den nationella ungdomsenkät som MUCF genomför vart tredje år bland unga i åldrarna 16–25 år. Nio av tio unga tycker att det är viktigt att ha roligt på fritiden. Många unga vill också få möjlighet att lära sig nya saker på fritiden. Viktigt att mäta över tid MUCF har undersökt i vilken utsträckning som unga ägnar sig åt 13 olika fritidsaktiviteter och hur ofta de ägnar sig

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum