Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos

Dela

Många patienter med psykiatrisk diagnos lider av ihållande rösthallucinationer, även efter sedvanlig läkemedelsbehandling av psykos. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset undersöks om det går att påverka och behandla dessa symtom med magnetstimulering.

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.
Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.

- Rösthallucinationer är ett komplext fenomen som kan vara väldigt störande och ångestskapande hos den som drabbas. I studien vill vi pröva om man kan påverka och till och med behandla dessa symtom med magnetstimulering. Det finns ett stort behov av ökad kunskap hallucinationerna, som i sin tur kan generera fler och mer effektiva behandlingsalternativ, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Forskarnas hypotes är att rösthallucinationerna är relaterade till försämrad nervsignalering i ett speciellt hjärnnätverk. I studien vill man därför studera de neurala mekanismerna bakom rösthallucinationer och samtidigt pröva om man kan minska symtomen genom magnetstimulering mot ett nytt målområde i hjärnan, supplementary motor area (SMA).

Magnetstimulering, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Behandlingsmetoden används med goda resultat inom rutinsjukvård framförallt mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna. Inom ramen för kliniska studier har den också prövats vid schizofreni, då främst för att behandla motivationsbrist och apati.

Studien är uppdelad i två delar, där den första syftar till att öka förståelsen av mekanismerna i hjärnan som ligger bakom rösthallucinationer. I studien inkluderas patienter med psykiatrisk diagnos, med eller utan rösthallucinationer.

- Patienterna får vid två olika besök svara på frågor om symtom och genomgå mätningar med magnetkamera, EEG och ögonrörelsekamera, samtidigt som vi utvärderar effekten av en enstaka session med aktiv magnetstimulering eller placebo. Fokus är att se förändringar i de hjärnfunktioner som är kopplade till rösthallucinationer, berättar Robert Bodén

Därefter kommer de patienter som lider av rösthallucinationer att genomgå en öppen behandling med 20 sessioner magnetstimulering under en vecka, och sedan upprepa undersökningarna från första besöket för att utvärdera förändringar i symtom och hjärnfunktion efter en hel behandlingsserie.

- Vår förhoppning är att behandling med magnetstimulering av detta målområde i hjärnan kommer att minska symtombördan för patienter med rösthallucinationer. Vi räknar med att kunna se förändringar i det hjärnnätverk som är målområdet för behandlingen hos de patienter som får aktiv magnetstimulering jämfört med placebogruppen. Utvärderingen sker med EEG och ögonrörelsekamera, förklarar Robert Bodén.


För mer information/intervju, kontakta:

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset,
e-post: robert.boden@neuro.uu.se


FAKTA: Magnetstimulering (Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering, rTMS)

  • En behandlingsmetod som framförallt används mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna.
  • Innebär att hjärnan stimuleras med korta magnetpulser. Pulserna skapas av en elektromagnet (magnetspole) som sätts mot främre delen av huvudet och producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta elektriska fält påverkar hjärncellernas aktivitet. Man är vaken under hela behandlingen.
  • Metoden har funnits sedan tidigt 1990-tal. Den är etablerad i USA sedan 2008 och i Sverige sedan 2017.
  • Behandlingen ska inte förväxlas med elbehandling, ECT, som fortfarande är den ojämförligt mest effektiva behandlingen mot svåra depressioner.
  • Före behandlingen får patienten genomgå en undersökning med magnetkamera som visar hur hjärnan ser ut.

Nyckelord

Bilder

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.
Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.
Ladda ned bild
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska10.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Ny avdelning för barnintensivvård och intermediärvård öppnas på Akademiska9.11.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna, vid ingång 70, är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Den nya tekniken förbättrar miljön för såväl patienter och närstående som vårdpersonal.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum