Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos

Dela

Många patienter med psykiatrisk diagnos lider av ihållande rösthallucinationer, även efter sedvanlig läkemedelsbehandling av psykos. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset undersöks om det går att påverka och behandla dessa symtom med magnetstimulering.

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.
Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.

- Rösthallucinationer är ett komplext fenomen som kan vara väldigt störande och ångestskapande hos den som drabbas. I studien vill vi pröva om man kan påverka och till och med behandla dessa symtom med magnetstimulering. Det finns ett stort behov av ökad kunskap hallucinationerna, som i sin tur kan generera fler och mer effektiva behandlingsalternativ, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Forskarnas hypotes är att rösthallucinationerna är relaterade till försämrad nervsignalering i ett speciellt hjärnnätverk. I studien vill man därför studera de neurala mekanismerna bakom rösthallucinationer och samtidigt pröva om man kan minska symtomen genom magnetstimulering mot ett nytt målområde i hjärnan, supplementary motor area (SMA).

Magnetstimulering, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Behandlingsmetoden används med goda resultat inom rutinsjukvård framförallt mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna. Inom ramen för kliniska studier har den också prövats vid schizofreni, då främst för att behandla motivationsbrist och apati.

Studien är uppdelad i två delar, där den första syftar till att öka förståelsen av mekanismerna i hjärnan som ligger bakom rösthallucinationer. I studien inkluderas patienter med psykiatrisk diagnos, med eller utan rösthallucinationer.

- Patienterna får vid två olika besök svara på frågor om symtom och genomgå mätningar med magnetkamera, EEG och ögonrörelsekamera, samtidigt som vi utvärderar effekten av en enstaka session med aktiv magnetstimulering eller placebo. Fokus är att se förändringar i de hjärnfunktioner som är kopplade till rösthallucinationer, berättar Robert Bodén

Därefter kommer de patienter som lider av rösthallucinationer att genomgå en öppen behandling med 20 sessioner magnetstimulering under en vecka, och sedan upprepa undersökningarna från första besöket för att utvärdera förändringar i symtom och hjärnfunktion efter en hel behandlingsserie.

- Vår förhoppning är att behandling med magnetstimulering av detta målområde i hjärnan kommer att minska symtombördan för patienter med rösthallucinationer. Vi räknar med att kunna se förändringar i det hjärnnätverk som är målområdet för behandlingen hos de patienter som får aktiv magnetstimulering jämfört med placebogruppen. Utvärderingen sker med EEG och ögonrörelsekamera, förklarar Robert Bodén.


För mer information/intervju, kontakta:

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset,
e-post: robert.boden@neuro.uu.se


FAKTA: Magnetstimulering (Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering, rTMS)

  • En behandlingsmetod som framförallt används mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna.
  • Innebär att hjärnan stimuleras med korta magnetpulser. Pulserna skapas av en elektromagnet (magnetspole) som sätts mot främre delen av huvudet och producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta elektriska fält påverkar hjärncellernas aktivitet. Man är vaken under hela behandlingen.
  • Metoden har funnits sedan tidigt 1990-tal. Den är etablerad i USA sedan 2008 och i Sverige sedan 2017.
  • Behandlingen ska inte förväxlas med elbehandling, ECT, som fortfarande är den ojämförligt mest effektiva behandlingen mot svåra depressioner.
  • Före behandlingen får patienten genomgå en undersökning med magnetkamera som visar hur hjärnan ser ut.

Nyckelord

Bilder

Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.
Magnetstimulering prövas mot rösthallucinationer vid psykos. Behandlingsmetoden innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser.
Ladda ned bild
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska föreslår åtgärdsprogram på 400 miljoner kronor3.12.2020 10:00:00 CETPressmeddelande

Akademiska sjukhuset har under flera år gjort stora ekonomiska underskott. För att nå en ekonomi i balans om två år har sjukhuset tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram som summerar till cirka 400 miljoner kronor. Bland åtgärderna finns att dra ner på personalkostnader, effektivisera hanteringen av medicinskt material och införa effektivare arbetssätt för att möjliggöra vård av fler riks- och regionpatienter.

Välbehandlade hiv-patienter - inte riskgrupp för svår covidinfektion30.11.2020 08:15:00 CETPressmeddelande

Drygt 8 000 människor i Sverige lever med hiv. Tack vare effektiva läkemedel behöver ingen bli sjuk i sin hivinfektion. Europeisk statistik visar dessutom att välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och således inte ses som riskgrupp. Situationen är dock inte lika ljus i hela världen och temat för Världsaidsdagen 1 december är Global solidaritet och delat ansvar.

Effektivare behandling vid svår covidinfektion fokus för ny studie26.11.2020 08:10:00 CETPressmeddelande

De flesta som insjuknar i covid-19 får en mild infektion, medan ett fåtal får allvarliga symtom och behöver inneliggande vård. För att kunna behandla de svårast sjuka mer effektivt behövs ökad kunskap om virusets och immunförsvarets samspel över tid. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskare bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.

Innovativa diabetesbehandlingar kan minska risken för hjärt- och njursvikt23.11.2020 08:15:00 CETPressmeddelande

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum