Mer än var fjärde kulturlämning skadas vid avverkning
Varje år inventerar Skogsstyrelsen runt 1500 kända och registrerade kulturlämningar i Sverige. Det kan röra sig om gravfält, husgrunder och stenåldersboplatser. Syftet är att kartlägga den påverkan – ringa skador till grova skador – som uppstått på kulturlämningar vid föryngringsavverkning, och se på vilka åtgärder som gjorts för att skadorna ska minska.
Andelen kulturlämningar som blir påverkade vid avverkning ligger i år på 27 procent, vilket är den lägsta nivån sedan Skogsstyrelsens inventering började 2012.
– Men det är en alltför hög nivå, varje år adderas nya skador. Skadorna uppkommer främst vid markberedning, säger AnnKristin Unander, och fortsätter:
– Eftersom skador på fornlämningar är ett brott mot kulturmiljölagen, rapporterar vi de brotten till respektive länsstyrelse, sen är det upp till dem att göra åtalsanmälan.
Markberedning bakom flest skador
Norra Norrland, Södra Norrland och Götaland ligger på samma skadenivå när det gäller skada och grov skada, på 16 procent. Svealands skadenivå ligger fortsatt på en låg nivå, nu på 7 procent.
När det gäller förändringar över tid finns en trend med minskande skador för Norra Norrland och Svealand sedan 2012 och för Södra Norrland sedan 2016. I Götaland är resultatet oförändrat över tid.
Markberedning fortsätter vara den vanligaste orsaken till skada eller grov skada i tre av fyra landsdelar. Undantaget är Södra Norrland, där skador av rotvältor från vindfällda träd och nedrisning är vanligare än skador efter markberedning.
– Rätt information och kunskap i alla led är den avgjort viktigaste faktorn för att vi ska komma till rätta med det här, säger AnnKristin Unander.
Kulturstubbar minskar skador
Det som avsevärt gjort skillnad i sammanhanget är så kallade kulturstubbar, en 1,3 meter hög stubbe som markerar kulturlämningar i terrängen.
– Där kulturstubbar används ser vi en allt lägre andel påverkan på kulturlämningarna. Bra placerade kulturstubbar är en väldigt effektiv och enkel åtgärd för att minska skador vid föryngringsavverkning. Där kulturstubbarna står bra placerade ligger andelen grov skada på 0-2 procent, säger AnnKristin Unander.
Fakta:
Kulturlämningar: fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia som till exempel husgrunder.
Skadegrader som används vid inventeringen:
Ingen skada
Ringa skada – till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador
Skada – tydlig påverkan som kan återställas till exempel djupa körskador och viss markberedning
Grov skada – irreversibla skador som inte kan återställas
Mer information:
AnnKristin Unander, Inventeringsledare, Skogsstyrelsen, annkristin.unander@skogsstyrelsen.se, 0910-43 84 09
AnnaLena Olausson, Pressansvarig, Skogsstyrelsen, annalena.olausson@skogsstyrelsen.se, 076-785 93 30
Nyckelord
Bilder
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Satsning på kompetens ska göra skogsbruket mer miljösmart26.2.2024 08:00:53 CET | Pressmeddelande
Nu satsar Skogsstyrelsen på att höja skogsbrukares kompetens inom miljövärden i skogen. Målet är att över 5 000 personer ska lära sig mer, och på så sätt bli bättre på att bidra till att miljömålet Levande skogar nås.
Ny statistik: Skogar nära tätorter har mer lövskog och mindre skydd5.2.2024 08:02:30 CET | Pressmeddelande
Skogen nära våra tätorter, som är den skog de allra flesta kommer i kontakt med, ser annorlunda ut jämfört med övrig skog. Ny statistik som Skogsstyrelsen tagit fram för första gången visar att den innehåller mer lövskog, fler grova träd men har samtidigt lägre andel skyddad skog.
Kraftig ökning av ersättningar i fjällnära skog30.1.2024 09:50:18 CET | Pressmeddelande
Under 2023 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 309 miljoner kronor i ersättningar till markägare som nekats avverka i fjällnära områden på grund av höga naturvärden. Det är en ökning med 25 procent jämfört med året innan. Samtidigt var den areal som det bildades formellt skydd för, den lägsta sedan 1998.
Mer än var tionde tallplanta på Gotland skadad av rådjursbete25.1.2024 08:14:13 CET | Pressmeddelande
Elva procent av tallplantorna på Gotland har de senaste åren skadats av bete från rådjur. Det visar resultaten från en inventering som Skogsstyrelsen gjort under tre års tid. Betesskadorna orsakar varje år omfattande förluster när skogsägare tvingas plantera om, ibland kanske flera gånger, för att få upp ny skog.
Så mycket är vi beredda att betala för biologisk mångfald i skogen18.1.2024 08:19:48 CET | Pressmeddelande
Svenskarna är i genomsnitt beredda att betala 360 kronor per person och år för att skydda mer biologisk mångfald i svenska skogar, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Det motsvarar ett årligt värde på 2,6–3,7 miljarder kronor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum