Skogsstyrelsen

Mer än var fjärde kulturlämning skadas vid avverkning

Dela

Andelen kulturlämningar som på något sätt skadats vid skogsavverkning ligger i år på 27 procent. – Varje år hittar vi nya skador på forn- och kulturhistoriska lämningar runt om i landet. Skadorna är på lägsta nivån sedan 2012, men fortfarande ligger de på höga nivåer, säger AnnKristin Unander, inventeringsledare på Skogsstyrelsen.

Basväg vid avverkning har dragits rakt över en fornlämning - ett fångstgropssystem, ett långt system av gropar som använts för att fånga älg och ren. En jaktmetod som använts från 5000 år f.Kr till slutet på 1800-talet. Här sträcker sig systemet från avverkningen och fortsätter in i skogen till höger. Foto: Skogsstyrelsen
Basväg vid avverkning har dragits rakt över en fornlämning - ett fångstgropssystem, ett långt system av gropar som använts för att fånga älg och ren. En jaktmetod som använts från 5000 år f.Kr till slutet på 1800-talet. Här sträcker sig systemet från avverkningen och fortsätter in i skogen till höger. Foto: Skogsstyrelsen

Varje år inventerar Skogsstyrelsen runt 1500 kända och registrerade kulturlämningar i Sverige. Det kan röra sig om gravfält, husgrunder och stenåldersboplatser. Syftet är att kartlägga den påverkan – ringa skador till grova skador – som uppstått på kulturlämningar vid föryngringsavverkning, och se på vilka åtgärder som gjorts för att skadorna ska minska.

Andelen kulturlämningar som blir påverkade vid avverkning ligger i år på 27 procent, vilket är den lägsta nivån sedan Skogsstyrelsens inventering började 2012.

– Men det är en alltför hög nivå, varje år adderas nya skador. Skadorna uppkommer främst vid markberedning, säger AnnKristin Unander, och fortsätter:

– Eftersom skador på fornlämningar är ett brott mot kulturmiljölagen, rapporterar vi de brotten till respektive länsstyrelse, sen är det upp till dem att göra åtalsanmälan.

Markberedning bakom flest skador
Norra Norrland, Södra Norrland och Götaland ligger på samma skadenivå när det gäller skada och grov skada, på 16 procent. Svealands skadenivå ligger fortsatt på en låg nivå, nu på 7 procent.

När det gäller förändringar över tid finns en trend med minskande skador för Norra Norrland och Svealand sedan 2012 och för Södra Norrland sedan 2016. I Götaland är resultatet oförändrat över tid.

Markberedning fortsätter vara den vanligaste orsaken till skada eller grov skada i tre av fyra landsdelar. Undantaget är Södra Norrland, där skador av rotvältor från vindfällda träd och nedrisning är vanligare än skador efter markberedning.

– Rätt information och kunskap i alla led är den avgjort viktigaste faktorn för att vi ska komma till rätta med det här, säger AnnKristin Unander.

Kulturstubbar minskar skador
Det som avsevärt gjort skillnad i sammanhanget är så kallade kulturstubbar, en 1,3 meter hög stubbe som markerar kulturlämningar i terrängen.

– Där kulturstubbar används ser vi en allt lägre andel påverkan på kulturlämningarna. Bra placerade kulturstubbar är en väldigt effektiv och enkel åtgärd för att minska skador vid föryngringsavverkning. Där kulturstubbarna står bra placerade ligger andelen grov skada på 0-2 procent, säger AnnKristin Unander.

Fakta:
Kulturlämningar: fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I skogen kan det finnas fornlämningar som stenåldersboplatser och gravar men också andra yngre kulturhistoriska lämningar som berättar om människans historia som till exempel husgrunder.

Skadegrader som används vid inventeringen:
Ingen skada
Ringa skada – till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador
Skada – tydlig påverkan som kan återställas till exempel djupa körskador och viss markberedning
Grov skada – irreversibla skador som inte kan återställas

Mer information:
AnnKristin Unander, Inventeringsledare, Skogsstyrelsen, annkristin.unander@skogsstyrelsen.se, 0910-43 84 09

AnnaLena Olausson, Pressansvarig, Skogsstyrelsen, annalena.olausson@skogsstyrelsen.se, 076-785 93 30

Nyckelord

Bilder

Basväg vid avverkning har dragits rakt över en fornlämning - ett fångstgropssystem, ett långt system av gropar som använts för att fånga älg och ren. En jaktmetod som använts från 5000 år f.Kr till slutet på 1800-talet. Här sträcker sig systemet från avverkningen och fortsätter in i skogen till höger. Foto: Skogsstyrelsen
Basväg vid avverkning har dragits rakt över en fornlämning - ett fångstgropssystem, ett långt system av gropar som använts för att fånga älg och ren. En jaktmetod som använts från 5000 år f.Kr till slutet på 1800-talet. Här sträcker sig systemet från avverkningen och fortsätter in i skogen till höger. Foto: Skogsstyrelsen
Ladda ned bild
Diagrammet visar all påverkan – ringa skada, skada och grov skada – fördelat på landsdel och år. Diagram: Skogsstyrelsen
Diagrammet visar all påverkan – ringa skada, skada och grov skada – fördelat på landsdel och år. Diagram: Skogsstyrelsen
Ladda ned bild

Om

Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping

036-35 93 00http://www.skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsen – en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet

Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vi finns över hela landet med huvudkontor i Jönköping. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda. Den lokala förankringen är viktig för oss. Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.

Följ Skogsstyrelsen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum