Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmia

Mitt liv som Ulla Winblad 1744–1798

Dela

Stadsmuseet i Stockholm öppnar igen med nya utställningar. I denna får du följa verklighetens Winblad till horbaler och domstolar och ta del av en sannsaga om stolthet och skam, vrede och vanära.

Pressvisning
Måndag 24 maj 13.00–13.45

OSA senast torsdag 20 maj till goran.berselius@stockholm.se
Det finns vissa möjligheter till egna visningar.

I utställningen ”Mitt liv som Ulla Winblad” möter du den verkliga kvinnan bakom Carl Michael Bellmans diktade gestalt. Hon hette Maria Christina Kiellström och kallades Maja Stina. Hennes stormiga liv är en sannsaga om stolthet och skam, fest och vardag, vrede och vanära. Fonden är 1700-talets stad, från de fattigaste utkanterna till balen på slottet. Vi har valt att ge Maja Stina en egen röst. Det är hennes historia du möter.

Maja Stina berättar för dig hur hon som ung kvinna i Stockholms nöjesliv ger sig själv namnet Ulla Winblad. Ett namn som den populäre diktaren Bellman också använder för sin kvinnliga huvudkaraktär. En gestalt med många ansikten, besjungen och bespottad, både gudinna och hora.

Diktens Ulla Winblad blev vida berömd och vi ser hur hon följer Maja Stina genom livet som en skugga – även långt efter att hon själv försökt lämna Ulla bakom sig. Alla tror sig känna henne och alla tror att den diktade och den verkliga kvinnan är densamma. Ända tills hon tar sitt sista andetag i det lilla huset på Timmermansgatan – och långt in i framtiden.

Varje ny epok har skapat sin egen bild av 1700-talets sexsymbol Ulla Winblad. Vilken är din bild?

”För mig som först närmade mig historien om Ulla Winblad genom Bellmans texter ser jag fram emot att få ta del av berättelsen om personen bakom dikten. För precis som utställningens namn avslöjar, gömmer det sig en kvinna bakom den kanske inte alltid önskvärda rollen "Ulla" och i denna utställning får hennes röst och berättelse rum.”
/Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd i Stockholm, medverkar vid pressvisningen

Öppning

Utställningen planeras att öppna, samtidigt med Stadsmuseet, 1 juni 2021 och pågå till 21 augusti 2022. Besökare behöver förboka gratis platsbiljetter till utställningen. Till utställningen följer program om 1700-talets Stockholm, som stadsvandringen ”Stockholm 1793” som utgår från Niklas Natt och Dags romansvit.

Produktion

Forskning och faktaunderlag: docent Rebecka Lennartsson
Utställningsproduktion och projektledning: Frida Starck Lindfors
Texter: Rebecka Lennartsson och Frida Starck Lindfors
Formgivning: Tor Cederman
Grafisk formgivning och bildbearbetning: Sepidar Hosseini

Bok

I samband med utställningen ger Stockholmia förlag ut boken ”Ulla Winblad. Liv och legend”. Boken är skriven av Stadsmuseets forskningschef Rebecka Lennartsson. Pressmeddelande Ulla Winblad. Liv och Legend

Denna visning följs av pressvisning av fotoutställningen Anders Petersen: City Diary, 13.45–14.15. Se separat utskick för anmälan.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ladda ned bild
Följ verklighetens Winblad till horbaler och domstolar och ta del av en sannsaga om stolthet och skam, vrede och vanära.
Bilden kan beskäras fritt.
Följ verklighetens Winblad till horbaler och domstolar och ta del av en sannsaga om stolthet och skam, vrede och vanära. Bilden kan beskäras fritt.
Ladda ned bild
Dödsmask av Carl Michael Bellman
Kopia i gips, tillverkad 1935. Den ursprungliga dödsmasken av Bellman gjordes av Johan Tobias Sergel

Flera avgjutningar har gjorts från detta original. Dödsmasker var vanliga i Europa från medeltiden och framåt. De skapades genom avgjutningar av de avlidnas ansikten.
Dödsmask av Carl Michael Bellman Kopia i gips, tillverkad 1935. Den ursprungliga dödsmasken av Bellman gjordes av Johan Tobias Sergel Flera avgjutningar har gjorts från detta original. Dödsmasker var vanliga i Europa från medeltiden och framåt. De skapades genom avgjutningar av de avlidnas ansikten.
Ladda ned bild
Porträtt med påskrift Ulla Winblad, 1780-tal. Torekällbergets samling.
Porträtt med påskrift Ulla Winblad, 1780-tal. Torekällbergets samling.
Ladda ned bild
Vissa festbord dignade av dyrbara bålskålar och karotter i ostindiskt porslin, praktfulla keramikfat, kristallglas och tumlare (små dryckesskålar) i silver. På andra bord åts maten från enkla tallrikar med träsked och suparna dracks ur tumlare av trä. Piprök från kritpipor och os från talgdankar och vaxljus låg tät över borden. Kortspel och brädspel var populära nöjen.
Vissa festbord dignade av dyrbara bålskålar och karotter i ostindiskt porslin, praktfulla keramikfat, kristallglas och tumlare (små dryckesskålar) i silver. På andra bord åts maten från enkla tallrikar med träsked och suparna dracks ur tumlare av trä. Piprök från kritpipor och os från talgdankar och vaxljus låg tät över borden. Kortspel och brädspel var populära nöjen.
Ladda ned bild
1700-talets satirdiktning och karikatyrteckningar speglade en rå humor och nedsättande syn på ”lösa kvinnor”.
1700-talets satirdiktning och karikatyrteckningar speglade en rå humor och nedsättande syn på ”lösa kvinnor”.
Ladda ned bild
Bild från Nationalmuseum.

Maja Stina levde sina sista år i ett hus som hon köpt på Södermalm (nuvarande Timmermansgatan 25). Hon dog i januari 1798, enligt läkarutlåtandet av obstruktion (förstoppning).
Bild från Nationalmuseum. Maja Stina levde sina sista år i ett hus som hon köpt på Södermalm (nuvarande Timmermansgatan 25). Hon dog i januari 1798, enligt läkarutlåtandet av obstruktion (förstoppning).
Ladda ned bild
1700-talets mitt, i plommonträ, alm och almrot. Troligen tillverkat av J Chr LinningI. Flaskorna är ett par centimeter höga. En lavemangsspruta ligger bland flaskorna.
1700-talets mitt, i plommonträ, alm och almrot. Troligen tillverkat av J Chr LinningI. Flaskorna är ett par centimeter höga. En lavemangsspruta ligger bland flaskorna.
Ladda ned bild
När Maja Stina bodde i Norrköping utsattes hon och hennes man för hån och förföljelse. Någon spikade upp en lapp på stadens skampåle om att hon var tillgänglig för ”billigt fruntimmernöje”.
När Maja Stina bodde i Norrköping utsattes hon och hennes man för hån och förföljelse. Någon spikade upp en lapp på stadens skampåle om att hon var tillgänglig för ”billigt fruntimmernöje”.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmia
Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmia



Vår uppgift är att öka kunskapen om och intresset för Stockholms historia. Genom att förstå hur staden vuxit fram och hur skiftande livet varit för stockholmare under olika tider får vi bättre möjligheter att förstå dagens stad. Det tror vi är viktigt för alla som bor och lever i Stockholm.


Som en kunskapsinstitution värnar vi om Stockholms gemensamma minne och kulturarv. Vi forskar och dokumenterar, inventerar, publicerar och förmedlar kunskap om vår stad. Vi förvaltar omfattande samlingar som ständigt växer.

Följ Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Stockholmia

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum