Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar

Dela
Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende.

Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram.

Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad.

Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet”

2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Från 2008 till 2016 minskade antalet vräkningar som berör barn från drygt 700 barn till knappt 400 barn. Men de senaste åren har kurvorna vänt uppåt igen. Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor.

- Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar. Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Även bland unga i åldrarna 18–24 år ökar antalet vräkningar efter att ha minskat under ett antal år. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet unga som vräks från 243 personer till 123, för att sedan öka till 143 personer 2019. Däremot har antalet hot om vräkning minskat över tid. År 2012 lämnades 780 ansökningar om avhysning (hot) avseende unga in till Kronofogden, 2019 var det 355 ansökningar.

”Oerhört allvarlig situation för unga”

Det är vanligare att killar i åldersgruppen 18-24 år hotas av vräkning och att de vräks jämfört med tjejer i samma åldersgrupp. 2019 var antalet killar som hotades av vräkning mer än dubbelt så många, 248 ansökningar för killar jämfört med 107 för tjejer. Från 2015 har antalet hot om vräkning minskat bland tjejer men inte bland killar. Det innebär att skillnaderna mellan könen ökat över tid.

Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och när man tvingas sälja sin bostad syns inte i statistiken.

- Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

Barnombudsmannen och MUCF menar att det kan krävas extra insatser för att förhindra vräkningar av barn och unga i spåren av coronapandemin.

FAKTA. Barnombudsmannen och MUCF samlar varje år in statistik över vräkningar och hot om vräkning som berör barn och unga. Statistiken kommer från Kronofogdemyndigheten. I år är det första gången myndigheterna gör en gemensam analys av situationen.

Läs analysen på barnombudsmannen.se

Läs analysen på mucf.se

För frågor kontakta

Presstjänsten Barnombudsmannen

Presstjänsten MUCF, tfn 010-160 10 20, e-post press@mucf.se

Bilder

Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock
Ladda ned bild
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF skriver på Demokratideklarationen: ”Ungas delaktighet viktig för demokratins överlevnad”6.10.2021 12:13:27 CEST | Pressmeddelande

I dag skrev generaldirektör Lena Nyberg under Deklarationen för en stark demokrati i MUCF:s lokaler i Växjö, tillsammans med Rosaline Marbinah som är en av regeringens demokratiambassadörer. I och med undertecknandet förbinder Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att bidra till de mål som anges i deklarationen för att på olika sätt främja och stärka demokratin i Sverige. - Flera studier visar att förekomsten av hat och hot i offentliga samtal ökar. Vi ser också att det finns aktörer som ifrågasätter demokratins principer och alla människors lika värde. Det är viktigt att alla krafter i samhället går samman och tydligt arbetar för att stärka demokratin och mänskliga rättigheter, säger Lena Nyberg. Deklarationen är en del av regeringens demokratisatsning för att fira att det i år är 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Tanken är att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att

Statsbidraget till civilsamhället: Tiotusentals matkassar, stödsamtal, sovplatser, läkarvård och hjälp att studera  28.9.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Tiotusentals matkassar, ännu fler måltider och matlådor. Sovplats för natten, en värmande jacka, hjälp att kunna studera på distans och tröst för sjuka och ensamma. Det är några exempel på hur samhällets mest utsatta fick hjälp tack vare det statsbidrag som 2020 betalades ut till ideella organisationer och trossamfund. - Myndigheten bedömer att bidraget hade stor, ibland avgörande, betydelse för organisationernas verksamhet under coronapandemins första år, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I juni 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att fördela 48 miljoner kronor till civilsamhället med anledning av covid-19. Bidraget skulle gå till organisationer som arbetar med människor i socialt särskilt utsatta situationer, till exempel hemlösa, papperslösa och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation. Av de 17 organisationer som beviljades bidrag var fem trossamfund, samverkansorgan eller församlingar och rester

Drygt 85 miljoner kronor fördelas i tredje satsningen på socialt särskilt utsatta: ”Vi når fler grupper den här gången”3.9.2021 09:01:33 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 85 miljoner kronor i statsbidrag för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Det är tredje gången som MUCF fördelar detta riktade statsbidrag på uppdrag av regeringen. - Nu har vi mer pengar att fördela än tidigare och därför får fler organisationer del av regeringens satsning. Vi når också fler utsatta grupper i samhället, exempelvis människor med psykisk ohälsa, med missbruksproblematik, hbtqi-flyktingar, människor med ätstörningar och ensamkommande unga, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag. Statsbidraget ska användas för att stärka organisationernas verksamhet och för att möta ett ökat behov av hjälp- och stödinsatser under pandemin. Begreppet ”socialt särskilt utsatta” syftar på personer som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät och som är svåra att nå för andra aktörer än civilsamhällets organisationer. Sommaren 2020 fördela

Ny rapport: Näthat - ett hot mot demokratin1.9.2021 10:55:28 CEST | Pressmeddelande

Varannan svensk som utsatts för näthat, blir det på grund av sitt samhällsengagemang. Nio av tio svenskar ser näthat som ett hot mot demokratin. Det visar rapporten Näthat i Sverige - svenska folkets relation till näthat 2021, som Insight Intelligence tagit fram i samarbete med bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). - En demokrati bygger på människors engagemang, intresse och möjlighet att vara delaktiga. I juni presenterade vi en rapport som visar hur förekomsten av hot och hat kan leda till att ideella föreningar avstår från att bedriva verksamhet och uttrycka åsikter på grund av rädsla. Liknande resultat ser vi i denna rapport. När samhällsengagemang möts av hot och hat, är det också ett hot mot demokratin, säger Lena Nyberg generaldirektör på MUCF. I år fyller demokratin 100 år, ett givet tillfälle att låta frågor om demokrati få ta plats. Visa dess styrkor och arbeta med dess utmaningar. MUCF är en av många som har fått regeringens uppdrag att stärka

Ny rapport: Hot och hat riskerar att tysta röster i civilsamhället2.7.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att hot och hat även drabbar civilsamhället och då särskilt föreningar som ägnar sig åt opinionsbildning. Flera ideella föreningar vittnar om att den eller dess enskilda medlemmar därför avstått från att bedriva viss verksamhet eller utrycka en åsikt. - Det här är en allvarlig och oroande utveckling. Att utsättas för hot och hat är alltid en kränkande och obehaglig upplevelse för individen men när det leder till verksamhet som inte utförs eller åsikter som inte utrycks riskerar det att urholka demokratin, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten bygger bland annat på den årliga enkät som MUCF gör för att följa upp det civila samhällets villkor. I årets enkät, som besvarades av 1 456 föreningar, ställdes för första gången frågor om hot och hat. Även om nio av tio föreningar uppger att de inte har utsatts för hot och hat så förekommer det i högre utsträckning bland vissa typer föreningar. Bland förening

Nytt stöd skapar flera nya mötesplatser för unga hbtqi-personer23.6.2021 09:14:07 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nu fördelat statsbidraget till insatser som främjar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Fyra organisationer får dela på två miljoner kronor och satsningen väntas resultera i flera nya fysiska mötesplatser i bland annat Västmanlands, Västra Götalands och Norrbottens län. Dessutom planeras flera digitala mötesplatser. - Den här satsningen visar att det finns ett stort intresse och behov runt om i landet för att starta eller utveckla verksamheter för unga hbtqi-personer. Myndigheten har prioriterat projekt som riktar sig till orter i gles- och landsbygd och socioekonomiskt utsatta områden samt till grupper bland unga hbtqi-personer som kan vara särskilt utsatta, säger generaldirektör Lena Nyberg. Stora delar av Sveriges saknar mötesplatser för unga hbtqi-personer. MUCF publicerade i mars en rapport som visar att de endast finns i 43 av Sveriges 290 kommuner. 30 av de 66 mötesplatserna återfinns i storstadsregionerna. I landsby

40 miljoner kronor till 55 projekt om ungas organisering, mot rasism och för att stärka demokratin4.6.2021 15:46:33 CEST | Pressmeddelande

40 miljoner kronor till 55 projekt om ungas organisering, mot rasism och för att stärka demokratin Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu cirka 40 miljoner kronor i statsbidrag till 55 projekt. Projekten rör barn och ungdomars organisering, att motverka rasism och intolerans samt insatser som stärker demokratin. - Totalt har vi fått in 246 ansökningar för projekt inom de här tre stödformerna. Flera av dem refererar till pandemin på olika sätt och vi ser också att det är fler digitala aktiviteter i år jämfört med andra år, säger Marie Pettersson Hallberg avdelningschef på MUCF. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF fördelar bidragen efter att ha prövat om ansökningarna och projekten lever upp till de aktuella regelverken och syftet med stödformen. Totalt får 48 organisatione

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum