Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar

Dela
Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende.

Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram.

Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad.

Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet”

2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Från 2008 till 2016 minskade antalet vräkningar som berör barn från drygt 700 barn till knappt 400 barn. Men de senaste åren har kurvorna vänt uppåt igen. Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor.

- Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar. Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Även bland unga i åldrarna 18–24 år ökar antalet vräkningar efter att ha minskat under ett antal år. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet unga som vräks från 243 personer till 123, för att sedan öka till 143 personer 2019. Däremot har antalet hot om vräkning minskat över tid. År 2012 lämnades 780 ansökningar om avhysning (hot) avseende unga in till Kronofogden, 2019 var det 355 ansökningar.

”Oerhört allvarlig situation för unga”

Det är vanligare att killar i åldersgruppen 18-24 år hotas av vräkning och att de vräks jämfört med tjejer i samma åldersgrupp. 2019 var antalet killar som hotades av vräkning mer än dubbelt så många, 248 ansökningar för killar jämfört med 107 för tjejer. Från 2015 har antalet hot om vräkning minskat bland tjejer men inte bland killar. Det innebär att skillnaderna mellan könen ökat över tid.

Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och när man tvingas sälja sin bostad syns inte i statistiken.

- Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

Barnombudsmannen och MUCF menar att det kan krävas extra insatser för att förhindra vräkningar av barn och unga i spåren av coronapandemin.

FAKTA. Barnombudsmannen och MUCF samlar varje år in statistik över vräkningar och hot om vräkning som berör barn och unga. Statistiken kommer från Kronofogdemyndigheten. I år är det första gången myndigheterna gör en gemensam analys av situationen.

Läs analysen på barnombudsmannen.se

Läs analysen på mucf.se

För frågor kontakta

Presstjänsten Barnombudsmannen

Presstjänsten MUCF, tfn 010-160 10 20, e-post press@mucf.se

Bilder

Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock
Ladda ned bild
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum