Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar

Dela
Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende.

Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram.

Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad.

Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet”

2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Från 2008 till 2016 minskade antalet vräkningar som berör barn från drygt 700 barn till knappt 400 barn. Men de senaste åren har kurvorna vänt uppåt igen. Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor.

- Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar. Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Även bland unga i åldrarna 18–24 år ökar antalet vräkningar efter att ha minskat under ett antal år. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet unga som vräks från 243 personer till 123, för att sedan öka till 143 personer 2019. Däremot har antalet hot om vräkning minskat över tid. År 2012 lämnades 780 ansökningar om avhysning (hot) avseende unga in till Kronofogden, 2019 var det 355 ansökningar.

”Oerhört allvarlig situation för unga”

Det är vanligare att killar i åldersgruppen 18-24 år hotas av vräkning och att de vräks jämfört med tjejer i samma åldersgrupp. 2019 var antalet killar som hotades av vräkning mer än dubbelt så många, 248 ansökningar för killar jämfört med 107 för tjejer. Från 2015 har antalet hot om vräkning minskat bland tjejer men inte bland killar. Det innebär att skillnaderna mellan könen ökat över tid.

Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och när man tvingas sälja sin bostad syns inte i statistiken.

- Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

Barnombudsmannen och MUCF menar att det kan krävas extra insatser för att förhindra vräkningar av barn och unga i spåren av coronapandemin.

FAKTA. Barnombudsmannen och MUCF samlar varje år in statistik över vräkningar och hot om vräkning som berör barn och unga. Statistiken kommer från Kronofogdemyndigheten. I år är det första gången myndigheterna gör en gemensam analys av situationen.

Läs analysen på barnombudsmannen.se

Läs analysen på mucf.se

För frågor kontakta

Presstjänsten Barnombudsmannen

Presstjänsten MUCF, tfn 010-160 10 20, e-post press@mucf.se

Bilder

Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock
Ladda ned bild
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Stora delar av Sverige saknar mötesplatser för unga hbtq-personer1.3.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Stora delar av Sverige saknar mötesplatser för unga hbtq-personer. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Ingen av de totalt 66 mötesplatserna finns i en kommun på landsbygden. Coronapandemin har också skapat nya utmaningar och svårigheter för unga hbtq-personer. - Vi vet att unga hbtq-personer generellt möter fler hinder under sin fritid än andra unga och att det finns ett stort behov av trygga platser att kunna träffas på. Därför är de här resultaten mycket oroväckande, säger generaldirektör Lena Nyberg. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Kartläggningen av mötesplatser ingår i den delrapport som nu lämnats till regeringen. Delrapporten innehåller även intervjuer med unga hbtq-personer, med personer som driver mötesplatser och med kommuner som helt saknar mötesplatser. - Vi vet att var fjärde ung hbtq-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av r

Ny analys visar: Nästan hälften av eleverna i årskurs 9 har utsatts för brott22.2.2021 06:30:00 CETPressmeddelande

48 procent av alla elever i årskurs 9 uppger att de under 2019 utsatts för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott. Var tredje ung (16-24 år) känner sig så otrygg i det egna bostadsområdet att de inte vågar gå ut ensamma på kvällarna. Bland tjejer är andelen ännu större. Det visar en analys som tagits fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Barnombudsmannen. Analysen omfattar statistik från Brottsförebyggande rådet under åren 2015 till 2020. Syftet med den gemensamma analysen är att lyfta frågan om barn och ungas utsatthet. År 2019 uppgav 27 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för minst en stöld under de senaste tolv månaderna. Andelen är på samma nivå som 2017. Det är något vanligare att killar utsätts för stöld än att tjejer drabbas. 18 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsatts för lindrigare våld vid något tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det sker oftast i skolan eller på skolgården. 2019 var andelen bland kill

MUCF skriver avtal med sju kommuner och en region: ”Unikt samarbete för att öka ungas inflytande”10.2.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, skriver nu femåriga avtal med sju kommuner och en region för att öka ungas inflytande lokalt. Samarbetet är en del i regeringens satsning "Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati". - Det här är ett mycket spännande och unikt samarbete. Målet är att hitta metoder och arbetssätt för att nå unga som vanligtvis inte deltar i demokratin eller själva organiserar sig, till exempel unga i områden med hög arbetslöshet och lågt valdeltagande, elever i särskola eller etniska minoriteter, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. För 100 år sedan fick både kvinnor och män för första gången rösta i val till riksdagen, en viktig milstolpe i den svenska demokratins historia. Regeringen gör därför flera satsningar för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden tillsammans med olika aktörer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i uppdrag att främja ungas förutsättningar att delta i demokratin

Arbetslösheten bland unga ökar: ”Fler riskerar att hamna i långvarigt utanförskap”26.1.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Arbetslösheten bland unga (16-24 år) steg från 2019 till 2020, från 8,4 till 11,4 procent. Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar ökade från 5,1 till 6,3 procent under samma period. Det visar ny statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Vi befinner oss i en lågkonjunktur och en pandemi som kommer att påverka vårt samhälle många år framöver. Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten samlar statistik och information på ungidag.se för att kunna följa ungas levnadsvillkor i Sverige. Här finns statistik om arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, fritid, inflytande, representation och utbildning. Statistiken kommer bland annat från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhälsomyndigheten. Nu presenterar MUCF färsk statistik om unga arbetslösa. Den visar bland annat att: Andelen ung

58 etniska och hbtq-organisationer får dela på drygt 30 miljoner i statsbidrag15.1.2021 13:23:00 CETPressmeddelande

Ny version av tidigare utskick (2021-01-15, kl 10.30) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 30 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer och till hbtq-organisationer. Av 71 organisationer som sökt om bidrag för 2021 får 58 bifall. - Vi är glada över att ha fått ett ökat anslag med två miljoner kronor, totalt 11,3 miljoner kronor, att fördela till hbtq-organisationer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Av drygt 30 miljoner kronor som nu fördelas går nästan 19 miljoner kronor till 48 etniska organisationer. I dessa har minst 51 procent av medlemmarna utländsk bakgrund och man arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället. Bland de etniska organisationer som beviljats bidrag finns exempelvis Somaliland Riksförbund i Sverige, som fokuserar på att stärka demokratin och att främja ett aktivt medborgarskap i det svenska samhället för sina medlemmar, samt Ukrainska alliansen, s

109 barn- och ungdomsorganisationer får dela på 262 miljoner i statsbidrag15.1.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i bidrag till barn-och ungdomsorganisationer. I den summan ingår de 50 miljoner kronor som regeringen beslutat om, som en förstärkning av statsbidraget fram till 2022 på grund av pandemin. - Det är oerhört glädjande och betydelsefullt att regeringen gör den här extra satsningen på barn- och ungdomsorganisationer. Vi vet att flera organisationers ekonomi har påverkats negativt under 2020 och att de fått ställa om och ställa in verksamhet, säger generaldirektör Lena Nyberg. Syftet med statsbidraget är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 123 sökande beviljas 109 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Fritidsförbundet, en organisation för personer med funktionsvariationer, och Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund med stödchatten ”Jourhavande Kompis

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum