Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar

Dela
Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende.

Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram.

Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad.

Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet”

2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Från 2008 till 2016 minskade antalet vräkningar som berör barn från drygt 700 barn till knappt 400 barn. Men de senaste åren har kurvorna vänt uppåt igen. Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor.

- Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar. Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Även bland unga i åldrarna 18–24 år ökar antalet vräkningar efter att ha minskat under ett antal år. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet unga som vräks från 243 personer till 123, för att sedan öka till 143 personer 2019. Däremot har antalet hot om vräkning minskat över tid. År 2012 lämnades 780 ansökningar om avhysning (hot) avseende unga in till Kronofogden, 2019 var det 355 ansökningar.

”Oerhört allvarlig situation för unga”

Det är vanligare att killar i åldersgruppen 18-24 år hotas av vräkning och att de vräks jämfört med tjejer i samma åldersgrupp. 2019 var antalet killar som hotades av vräkning mer än dubbelt så många, 248 ansökningar för killar jämfört med 107 för tjejer. Från 2015 har antalet hot om vräkning minskat bland tjejer men inte bland killar. Det innebär att skillnaderna mellan könen ökat över tid.

Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och när man tvingas sälja sin bostad syns inte i statistiken.

- Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

Barnombudsmannen och MUCF menar att det kan krävas extra insatser för att förhindra vräkningar av barn och unga i spåren av coronapandemin.

FAKTA. Barnombudsmannen och MUCF samlar varje år in statistik över vräkningar och hot om vräkning som berör barn och unga. Statistiken kommer från Kronofogdemyndigheten. I år är det första gången myndigheterna gör en gemensam analys av situationen.

Läs analysen på barnombudsmannen.se

Läs analysen på mucf.se

För frågor kontakta

Presstjänsten Barnombudsmannen

Presstjänsten MUCF, tfn 010-160 10 20, e-post press@mucf.se

Bilder

Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock
Ladda ned bild
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

40 miljoner kronor till 55 projekt om ungas organisering, mot rasism och för att stärka demokratin4.6.2021 15:46:33 CEST | Pressmeddelande

40 miljoner kronor till 55 projekt om ungas organisering, mot rasism och för att stärka demokratin Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu cirka 40 miljoner kronor i statsbidrag till 55 projekt. Projekten rör barn och ungdomars organisering, att motverka rasism och intolerans samt insatser som stärker demokratin. - Totalt har vi fått in 246 ansökningar för projekt inom de här tre stödformerna. Flera av dem refererar till pandemin på olika sätt och vi ser också att det är fler digitala aktiviteter i år jämfört med andra år, säger Marie Pettersson Hallberg avdelningschef på MUCF. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF fördelar bidragen efter att ha prövat om ansökningarna och projekten lever upp till de aktuella regelverken och syftet med stödformen. Totalt får 48 organisatione

Var tredje ung person med funktionsnedsättning avstår från fritidsaktiviteter – MUCF lanserar nytt stödmaterial till öppen fritidsverksamhet26.5.2021 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Unga personer med funktionsnedsättning avstår ofta från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta. De har även färre sociala nätverk och är mindre aktiva på sin fritid än andra unga. Nu lanserar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ett stödmaterial för att göra öppen fritidsverksamhet mer tillgänglig. - Alla unga har rätt till en meningsfull, trygg och utvecklande fritid. Vi vet att personal som möter unga med funktionsnedsättning i kommunernas öppna fritidsverksamheter vill ha mer kunskap om den här gruppen unga. Nu kan vi ge dem ett verkligt stöd i det arbetet, säger generaldirektör Lena Nyberg. Unga med funktionsnedsättning har generellt sämre tillgång till fritidsaktiviteter än andra unga. Många känner sig exkluderade under aktiviteter som sker på fritiden. Det är också vanligare bland unga med funktionsnedsättning att tvingas avstå från fritidsaktiviteter på grund av att aktiviteten varit otillgänglig Flera av MUCF:s rapporter visar at

Ny rapport: Pandemin drabbar ideella föreningar hårt – riskerar tappa medlemmar  24.5.2021 07:42:07 CEST | Pressmeddelande

Många ideella föreningar har drabbats hårt under pandemin med mindre intäkter, färre medlemmar och sämre möjligheter att bedriva påverkansarbete. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Samtidigt hoppas de flesta föreningar kunna fortsätta driva och utveckla sin verksamhet de närmaste åren. - Rapporten bekräftar i stort de signaler vi tidigare fått om stora utmaningar för civilsamhället under det senaste året. På lång sikt är det särskilt oroande att föreningar tappar medlemmar, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har regeringens uppdrag att följa upp hur villkoren för det civila samhället utvecklas över tid. Rapporten ”Ett år av utmaningar” är en del av detta arbete. Rapporten bygger på en enkätundersökning som genomfördes bland ideella föreningar under våren 2021. Den skickades ut till 3 000 föreningar och av dessa valde 1 456 att svara på enkäten. Resultaten jämförs med insamlade data från

Ny rapport om unga i utanförskap: Nationell samordning och tidiga insatser avgörande14.5.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

I Sverige finns cirka 150 000 unga (16-29 år) som varken arbetar eller studerar. De kan behöva hjälp från exempelvis skola, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling samt socialtjänst för att bryta utanförskapet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har tillsammans med flera nationella myndigheter samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, utrett hur stöd och insatser kan samordnas. - Andelen unga som varken arbetar eller studerar har, oavsett konjunktur, legat på samma höga nivå under lång tid. Det krävs ett långsiktigt och sammanhållet samarbete på nationell nivå för att vända utvecklingen. Förebyggande arbete i tidig ålder kan också göra stor skillnad för att en ung person ska få rätt förutsättningar att klara sig bra i livet, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF. Enligt MUCF:s registerdata från 2018 befinner sig cirka 150 000 unga mellan 16-29 år i ett utanförskap. Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepres

18 organisationer får dela på 58 miljoner kronor ”Stort behov av hjälp till socialt särskilt utsatta under coronapandemin”22.4.2021 08:57:32 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu 58 miljoner kronor i statsbidrag till 18 organisationer för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Några av de organisationer som får bidrag är Röda Korset, trossamfundet Svenska kyrkan och Talita. - Vi vet att behovet är stort och att pengarna kommer att göra nytta. Bidraget ger organisationerna en möjlighet att fortsätta bedriva och utveckla sin viktiga verksamhet, det kan handla om en sovplats för natten eller ett mål mat, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag. Statsbidraget ska användas för att stärka organisationernas verksamhet och för att möta ett ökat behov av hjälp- och stödinsatser under pandemin. Begreppet ”socialt särskilt utsatta” syftar på personer som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät och som är svåra att nå för andra aktörer än civilsamhällets organisationer, till exempel hemlösa, EU-migranter och personer som har sv

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum