Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar

Dela
Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende.

Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram.

Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad.

Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet”

2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Från 2008 till 2016 minskade antalet vräkningar som berör barn från drygt 700 barn till knappt 400 barn. Men de senaste åren har kurvorna vänt uppåt igen. Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor.

- Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar. Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Även bland unga i åldrarna 18–24 år ökar antalet vräkningar efter att ha minskat under ett antal år. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet unga som vräks från 243 personer till 123, för att sedan öka till 143 personer 2019. Däremot har antalet hot om vräkning minskat över tid. År 2012 lämnades 780 ansökningar om avhysning (hot) avseende unga in till Kronofogden, 2019 var det 355 ansökningar.

”Oerhört allvarlig situation för unga”

Det är vanligare att killar i åldersgruppen 18-24 år hotas av vräkning och att de vräks jämfört med tjejer i samma åldersgrupp. 2019 var antalet killar som hotades av vräkning mer än dubbelt så många, 248 ansökningar för killar jämfört med 107 för tjejer. Från 2015 har antalet hot om vräkning minskat bland tjejer men inte bland killar. Det innebär att skillnaderna mellan könen ökat över tid.

Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och när man tvingas sälja sin bostad syns inte i statistiken.

- Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

Barnombudsmannen och MUCF menar att det kan krävas extra insatser för att förhindra vräkningar av barn och unga i spåren av coronapandemin.

FAKTA. Barnombudsmannen och MUCF samlar varje år in statistik över vräkningar och hot om vräkning som berör barn och unga. Statistiken kommer från Kronofogdemyndigheten. I år är det första gången myndigheterna gör en gemensam analys av situationen.

Läs analysen på barnombudsmannen.se

Läs analysen på mucf.se

För frågor kontakta

Presstjänsten Barnombudsmannen

Presstjänsten MUCF, tfn 010-160 10 20, e-post press@mucf.se

Bilder

Foto Shablovskyistock
Foto Shablovskyistock
Ladda ned bild
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Elisabeth Thelin, barnombudsman. Jonas Malmström.
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF:s satsning på unga som är nya i Sverige välkomnas av jämställdhetsministern: ”Alla unga har rätt att få den information de behöver för att leva ett bra liv i ett jämställt samhälle”.15.9.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

Idag lanserar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, webbutbildningen Rätt att veta! Utbildningen är för vuxna som i sin profession möter unga som är nya i Sverige. Rätt att veta! ger verktyg och kunskap i att samtala med unga om frågor som kan vara svåra att närma sig, till exempel sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet.

MUCF ska kartlägga om unga hbtq-personer i Sverige utsätts för omvändelseterapi30.7.2020 12:44:23 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. - Internationell forskning visar att det är mycket skadligt att utsätta unga för den här slags påtryckningar och tvång. Vi är väldigt glada för det här uppdraget eftersom vi i dag saknar kunskap om vilka uttryck omvändelseterapi tar sig i Sverige och hur många unga som kan vara utsatta, säger generaldirektör Lena Nyberg. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelser som har uppfattats som omvändelseterapi. På grund av kopplingen till hedersrelaterat våld och förtryck ska myndigheten beakta den kunskap som finns bland de aktörer som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 mars 2022. Hittills har bland annat Tys

MUCF välkomnar nytt uppdrag: ”Viktigt få en helhetsbild av unga hbtq-personer livsvillkor”30.7.2020 11:44:08 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag av regeringen att kartlägga unga hbtq-personers hälsa och levnadsvillkor. Det är tio år sedan en sådan kartläggning gjordes i Sverige - Unga hbtq-personer känner större otrygghet, utsätts för mer våld, har sämre ekonomi, sämre sociala skyddsnät än andra unga och det finns en utbredd psykisk ohälsa. Vi har länge lyft behovet av att försöka få en helhetsbild av unga hbtq-personers situation och är väldigt glada över uppdraget, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Kartläggningen ska vara klar och redovisas till regeringen senast den 1 juni 2022. Senast det gjordes en större kartläggning av unga hbtq-personers situation i Sverige var 2010 då MUCF (dåvarande Ungdomsstyrelsen) publicerade rapporten ”Hon, hen, han”. Den visade att majoriteten av unga hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) mådde bra men att deras livsvillkor var sämre än för andra unga. Exempelvis sa en fjärdedel av de un

Satsningar för ”Demokratin 100 år”: Öka ungas inflytande och bidrag till civilsamhället28.7.2020 07:30:00 CESTPressmeddelande

Under 2020 och 2021 genomför regeringen en stor demokratisatsning som engagerar flera aktörer i samhället. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ska dels ta fram och sprida kunskap om ungas inflytande, dels fördela totalt nästan åtta miljoner kronor till civilsamhället till projekt som stärker demokratin. - I dessa tider ifrågasätts demokratin av starka krafter, både i vårt och i andra länder. Att öka ungas kunskap om lokal demokrati och att till exempel få fler människor att rösta i områden med lågt valdeltagande är oerhört viktigt, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. 2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Under 2020 och 2021 genomför regeringen därför "Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati" för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden. I våras beslutade regeringen att anslå totalt 7,75 miljoner kronor till civilsamhället för att stärka demokratin. Bidraget kan gå til

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum