Naturskyddsföreningen: Ja till gruvan i Gállok är ett stort misstag

– Regeringens beslut är förödande för både rennäringen och den känsliga naturen i området. Att säga ja till en järnmalmsgruva i detta område är helt enkelt oansvarigt. Många tunga svenska och internationella instanser har pekat på de stora riskerna , säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Gruvan i Gállok kommer att drabba renskötseln mycket negativt, och påverka framtida generationers möjligheter att utöva den samiska kulturen. Även miljön i det känsliga området, enbart tre mil från världsarvet Laponia, kommer att drabbas hårt. En gruva tar stora arealer i anspråk och innebär bland annat stora avfallsmängder som innehåller tungmetaller. Avfallsdammarna riskerar att läcka vatten med giftiga rester till den omgivande miljön via vattendrag och sjöar.

Trots de villkor som regeringen satt upp kommer gruvan påverka området mycket negativt. 

Enligt Naturskyddsföreningen vore det mycket olämpligt att bygga en järngruva med en så oläglig lokalisering som i Gállok. Gruvan har fått kritik av både myndigheter, civilsamhällets organisationer – och inte minst av den sameby som berörs allra mest, Jåhkågasska.

– Gruvan kommer att förstöra miljön i det värdefulla området under väldigt lång tid. Förutom rennäringen vore det att bättre att satsa på grön turism i området, i stället för att bygga en gruva, säger Karin Lexén.

De som kritiserat projektet är bland annat länsstyrelsen i Norrbotten, FN-organet Unesco, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, SSR, Svenska Kyrkan, Civil Rights Defenders och många miljöorganisationer.

Visserligen ger järnmalmsbrytning ett antal jobb åt lokalsamhället, men det är inte ett tillräckligt starkt argument enligt Naturskyddsföreningen. Det är långt ifrån självklart att alla arbetstillfällen som skapas tillfaller lokalbefolkningen

Naturskyddsföreningen ifrågasätter även att gruvan skulle bidra till den gröna omställningen. Bolaget bakom gruvan avser att tillverka så kallat fines, som är ett järnmalmskoncentrat i form av ett fint pulver. Det järn som exempelvis H2 Green Steel och LKAB använder i sin process för en omställning är i form av pellets.

– Klimatomställningen kommer att medföra ökad efterfrågan på vissa innovationskritiska metaller. Det är långt ifrån alla metaller som är kritiska för omställningen, men och en kraftigt ökad satsning på återvinning och sekundär utvinning är oftast den bästa lösningen. I vissa fall krävs förmodligen även nya gruvor, men en järnmalmsgruva i Gállok skulle inte bidra i det här sammanhanget, tvärtom. Järn är inte en bristvara i den omställning vi nu står inför, säger Karin Lexén.