Ny forskning om arbetsmiljön vid arbete på virtuellt kontor

– Vi ska utforska hur man genom att bära VR-glasögon kan utföra kontorsarbete i en virtuell miljö. Och vi är särskilt intresserade av hur det fungerar att alstra dokumentation, det vill säga att skriva dokument, jobba i kalkylblad eller till exempel rita diagram, säger Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi vid Chalmers tekniska högskola.

– Vår tanke är att det vore lite av ett slöseri att göra samma rörelser i VR som i verkligheten, som att vara låst till ett skrivbord i en viss höjd och ha tangentbord och mus som begränsar ens rörelser. Så det vi vill utforska är om man i den virtuella miljön kan röra sig på ett sätt som förhoppningsvis är mer varierat och kanske också mer hälsosamt än att jobba på det konventionella sättet.

Cecilia Berlin forskar inom området ergonomi i samband med produktion. Hon har till exempel nyligen utvecklat en modell för bedömning av kognitiv belastning vid monteringsarbete i fordonsindustrin. Nu ska hon undersöka vad det kan innebära för arbetsmiljön om man förlägger vanliga kontorssysslor till den virtuella världen.

– Vi ska börja med att undersöka vad som finns tillgängligt när det gäller teknisk hårdvara som VR-glasögon och tjänster för att arbeta i en virtuell kontorsmiljö. Vi vet att det finns virtuella kontorsmiljöer som är utformade för att man ska kunna umgås med sina kollegor och se varandra i form av avatarer, säger Cecilia Berlin.

– Men vi är som sagt mer intresserade av miljöer där man kan skapa saker på ett sätt som skulle kunna komplettera att ha ett vanligt kontor. Tanken är att personer som i vanliga fall arbetar med att alstra dokument ska få testa att göra det i virtuell miljö.

Kontor på virtuell strand kan ställa krav på det fysiska rummet

Cecilia Berlin ska också undersöka vilka för- och nackdelar arbete i en virtuell kontorsmiljö kan ha på den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön.

– En fördel med VR skulle kunna vara möjligheten att fritt styra över miljön i den virtuella världen. Om man till exempel väljer att arbeta med en rogivande utsikt över en sandstrand kanske det kan ge ett ökat välmående. En nackdel skulle kunna vara om man exempelvis har svårt att ta sina avatarkollegor på allvar för att tekniken inte är riktigt mogen att skapa trovärdiga representationer av arbetskamraterna, säger hon.

– Det är också intressant att se hur det fysiska rummet ser ut där man befinner sig när man iklädd sina VR-glasögon jobbar i den virtuella kontorsmiljön. Krävs det mycket utrymme för att man ska kunna röra sig utan att kollidera med varandra om man jobbar flera personer i samma rum på det här viset? Den virtuella världen kanske ger nya möjligheter för hur man kan röra sig, men den ökade rörelsefriheten kan också kräva att man anpassar det fysiska rum man arbetar utifrån.

Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att vi ska hitta möjligheter till nya rörelsemönster. När man idag ställer sig upp och jobbar vid sitt kontorsskrivbord har ju det vissa nackdelar, precis som det har att sitta vid sitt skrivbord och arbeta. Och i den verkliga världen måste vi ju samsas om utrymmet. Man kan oftast inte tapetsera en hel vägg på kontoret med sin rapport, säger Cecilia Berlin.

– Men i den virtuella världen kan man kanske skala upp dokument, jobba med svepande rörelser och utnyttja hela sitt synfält på ett sätt som gör att man kan ta mer plats utan att störa sina kollegor. Då vill man ju inte att det ska resultera i att någon far illa. Så det vi huvudsakligen hoppas på är att vi ska finna en sund arbetsmiljö vid kontorsarbete i den virtuella världen.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar friskfaktorer och trygga arbetsplatser, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Cecilia Berlin och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Projektet Virtuellt kontorsarbete (VirKA) – fysiska, kognitiva och sociala effekter av kunskapsarbete i VR-miljöer startar 1 januari 2022 och pågår i två år.

Kontakt:
Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi, Chalmers tekniska högskola: 070–863 93 51, cecilia.berlin@chalmers.se.

Barbro Jacobsson, forskningshandläggare, Afa Försäkrings FoU-avdelning: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se. 

Linda Harling, presskommunikatör Afa Försäkring: 073–096 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Mer information:
Läs om samtliga forskningsprojekt i Afa Försäkrings tredje anslagsomgång 2021.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet.
Vi stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på vår FoU-webb.