Akademiska sjukhuset

Ny immunterapi mot njursvikt kan snart införas

Dela

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Delresultat av en pågående fas III-studie visar att en ny sorts immunterapi kan stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit som kan komma att fördröja behovet av eller helt slippa dialys och transplantation.

En ny immunterapi mot njurinflammation av typen IgA-nefrit har i forskningsstudier visat sig kunna stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med denna typ av inflammation.
Foto: Johan Alp
En ny immunterapi mot njurinflammation av typen IgA-nefrit har i forskningsstudier visat sig kunna stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med denna typ av inflammation. Foto: Johan Alp

- Delresultaten från den sista fasen i läkemedelsprövningen visar att patienter efter nio månaders behandling fick en signifikant förbättring jämfört med placebogruppen, att behandlingen minskar risken för förlorad njurfunktion, framhåller Bengt Fellström, senior överläkare och professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som har koordinerat det svenska deltagandet i den internationella studien.

Målet med den beslutsgrundande kliniska fas III-studien NefIgArd har varit att bekräfta tidigare forskningsresultat och visa om immunterapin på längre sikt leder till minskad risk att förlora njurfunktionen och utveckla njursvikt vid IgA-nefrit. Delresultaten, som nu är klara, baseras på 200 patienter vid 150 sjukhus däribland Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enligt Bengt Fellström bekräftar delresultaten av fas III-studien vad som framkom av den tidigare fas IIb-studien, som publicerades i The Lancet 2017.

- Tack vare de positiva resultaten väntar nu snabbansökan hos läkemedelsmyndigheterna Food and Drug Administration (FDA) i USA och European Medicines Agency (EMA) i EU. Inom 12-18 månader bedömer jag att behandlingen kan vara registrerad och godkänd (provisional approval) som läkemedel och bli tillgänglig för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit. Behandlingen ska dock åtföljas av fortsatt uppföljning för att visa att den har en långsiktig njurbeskyddande verkan. Förutom ökad livskvalitet kan det innebära att patienter med njurinflammation av typen IgA-nefrit slipper dialys och transplantation, säger Bengt Fellström.

I Sverige är njurinflammation orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt, då patienten ofta behöver dialys eller transplantation. För en viss typ av njurinflammation (IgA-nefrit) anses överaktivitet i tarmens immunsystem ha stor betydelse. Globalt är det den vanligaste formen av njurinflammation.

Symtomen kommer ofta smygande. Så småningom leder dock den immunologiska reaktionen till att antikroppar binder fast vid ett antigen, så kallade immunkomplex, som deponeras i njurens kärlnystan. Detta kan leda till blod och äggvita i urinen och försämrad njurfunktion. Försämringen sker gradvis och knappt hälften av patienterna utvecklar kronisk njursvikt och behöver dialys eller transplantation.

Med den nya immunterapin dämpas den immunologiska överaktiviteten i tarmens immunsystem. Äggviteutsöndringen i urin minskar, samtidigt som aktiviteten hos antikropparna dämpas och njurfunktionen stabiliseras. Idén kommer ursprungligen från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och har vidareutvecklats av Calliditas Therapeutics AB i Stockholm.

För mer information/intervju, kontakta:

Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Tel: 018-611 43 48 eller 070-548 31 70, e-post: bengt.fellstrom@medsci.uu.se

FAKTA: NefIgArd-studien (fas III)

  • Pågår vid 150 sjukhus i 19 länder på fyra kontinenter (EU, Amerika, Asien, Australien).
  • Studien inkluderar totalt 360 patienter, inklusive de 200 som nu alltså har rapporterat ut data, med så kallad primär njurinflammation av typen IgA-nefrit som riskerar att helt förlora njurfunktionen.
  • Liksom i den tidigare fas IIb-studien har patienterna slumpats in i två grupper där den ena får behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.
  • Del A är utläst och avrapporterad; uppnådde både primär och sekundärt effektmått. Den återstående delen av studien, del B, är utformad som en bekräftande observationsstudie efter marknadsgodkännande för att konfirmera långsiktig njurbeskyddande effekt.

Nyckelord

Bilder

En ny immunterapi mot njurinflammation av typen IgA-nefrit har i forskningsstudier visat sig kunna stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med denna typ av inflammation.
Foto: Johan Alp
En ny immunterapi mot njurinflammation av typen IgA-nefrit har i forskningsstudier visat sig kunna stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med denna typ av inflammation. Foto: Johan Alp
Ladda ned bild
Bengt Fellström, senioröverläkare och seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Bengt Fellström, senioröverläkare och seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska föreslår åtgärdsprogram på 400 miljoner kronor3.12.2020 10:00:00 CETPressmeddelande

Akademiska sjukhuset har under flera år gjort stora ekonomiska underskott. För att nå en ekonomi i balans om två år har sjukhuset tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram som summerar till cirka 400 miljoner kronor. Bland åtgärderna finns att dra ner på personalkostnader, effektivisera hanteringen av medicinskt material och införa effektivare arbetssätt för att möjliggöra vård av fler riks- och regionpatienter.

Välbehandlade hiv-patienter - inte riskgrupp för svår covidinfektion30.11.2020 08:15:00 CETPressmeddelande

Drygt 8 000 människor i Sverige lever med hiv. Tack vare effektiva läkemedel behöver ingen bli sjuk i sin hivinfektion. Europeisk statistik visar dessutom att välbehandlade hiv-patienter inte drabbats av svår covid-19 i högre utsträckning och således inte ses som riskgrupp. Situationen är dock inte lika ljus i hela världen och temat för Världsaidsdagen 1 december är Global solidaritet och delat ansvar.

Effektivare behandling vid svår covidinfektion fokus för ny studie26.11.2020 08:10:00 CETPressmeddelande

De flesta som insjuknar i covid-19 får en mild infektion, medan ett fåtal får allvarliga symtom och behöver inneliggande vård. För att kunna behandla de svårast sjuka mer effektivt behövs ökad kunskap om virusets och immunförsvarets samspel över tid. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskare bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.

Innovativa diabetesbehandlingar kan minska risken för hjärt- och njursvikt23.11.2020 08:15:00 CETPressmeddelande

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum