Ny immunterapi mot njursvikt kan snart införas

- Delresultaten från den sista fasen i läkemedelsprövningen visar att patienter efter nio månaders behandling fick en signifikant förbättring jämfört med placebogruppen, att behandlingen minskar risken för förlorad njurfunktion, framhåller Bengt Fellström, senior överläkare och professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som har koordinerat det svenska deltagandet i den internationella studien.
Målet med den beslutsgrundande kliniska fas III-studien NefIgArd har varit att bekräfta tidigare forskningsresultat och visa om immunterapin på längre sikt leder till minskad risk att förlora njurfunktionen och utveckla njursvikt vid IgA-nefrit. Delresultaten, som nu är klara, baseras på 200 patienter vid 150 sjukhus däribland Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Enligt Bengt Fellström bekräftar delresultaten av fas III-studien vad som framkom av den tidigare fas IIb-studien, som publicerades i The Lancet 2017.
- Tack vare de positiva resultaten väntar nu snabbansökan hos läkemedelsmyndigheterna Food and Drug Administration (FDA) i USA och European Medicines Agency (EMA) i EU. Inom 12-18 månader bedömer jag att behandlingen kan vara registrerad och godkänd (provisional approval) som läkemedel och bli tillgänglig för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit. Behandlingen ska dock åtföljas av fortsatt uppföljning för att visa att den har en långsiktig njurbeskyddande verkan. Förutom ökad livskvalitet kan det innebära att patienter med njurinflammation av typen IgA-nefrit slipper dialys och transplantation, säger Bengt Fellström.
I Sverige är njurinflammation orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt, då patienten ofta behöver dialys eller transplantation. För en viss typ av njurinflammation (IgA-nefrit) anses överaktivitet i tarmens immunsystem ha stor betydelse. Globalt är det den vanligaste formen av njurinflammation.
Symtomen kommer ofta smygande. Så småningom leder dock den immunologiska reaktionen till att antikroppar binder fast vid ett antigen, så kallade immunkomplex, som deponeras i njurens kärlnystan. Detta kan leda till blod och äggvita i urinen och försämrad njurfunktion. Försämringen sker gradvis och knappt hälften av patienterna utvecklar kronisk njursvikt och behöver dialys eller transplantation.
Med den nya immunterapin dämpas den immunologiska överaktiviteten i tarmens immunsystem. Äggviteutsöndringen i urin minskar, samtidigt som aktiviteten hos antikropparna dämpas och njurfunktionen stabiliseras. Idén kommer ursprungligen från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och har vidareutvecklats av Calliditas Therapeutics AB i Stockholm.
För mer information/intervju, kontakta:
Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Tel: 018-611 43 48 eller 070-548 31 70, e-post: bengt.fellstrom@medsci.uu.se
FAKTA: NefIgArd-studien (fas III)
- Pågår vid 150 sjukhus i 19 länder på fyra kontinenter (EU, Amerika, Asien, Australien).
- Studien inkluderar totalt 360 patienter, inklusive de 200 som nu alltså har rapporterat ut data, med så kallad primär njurinflammation av typen IgA-nefrit som riskerar att helt förlora njurfunktionen.
- Liksom i den tidigare fas IIb-studien har patienterna slumpats in i två grupper där den ena får behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.
- Del A är utläst och avrapporterad; uppnådde både primär och sekundärt effektmått. Den återstående delen av studien, del B, är utformad som en bekräftande observationsstudie efter marknadsgodkännande för att konfirmera långsiktig njurbeskyddande effekt.
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska22.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd.
Forskare efterlyser fler studier om orsaker till barnreumatism17.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Barnreumatism går att behandla betydligt bättre idag än för 10-15 år sedan. Ökad kunskap om bland annat ärftlighet, riskfaktorer och kostens betydelse har gett nya verktyg. Men forskningen behöver intensifieras och behandling sättas in tidigt, enligt forskare på Akademiska sjukhuset. Detta lyfts fram med anledning av internationella barnreumadagen 18 mars.
Nu inleds en internationell studie om individuell bröstcancerscreening14.3.2023 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Från och med idag kan svenska kvinnor i åldern 30–49 år delta i studien “BRIGHT – riskbedömning och tidig diagnos av bröstcancer”. Studien ska utvärdera användningen av ett individuellt screeningprogram baserat på genetiska risker inom hälsovården i Sverige, Estland och Portugal. I Sverige leds studien från Akademiska sjukhuset, Region Uppsala.
Utvärdering visar: Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar14.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens och potens.
Akademiska får nationellt ansvar för borttagning av pacemaker- och defibrillatorelektroder13.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Allt fler personer med hjärtrytmrubbningar får pacemaker eller defibrillator inopererade, vilket leder till ett ökat behov av borttagande av elektroder vid infektioner eller vid när dosa och elektroder inte fungerar korrekt. Den 8 mars beslutade Nämnden för nationell högspecialiserad vård att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får nationellt ansvar för denna vård tillsammans med ytterligare tre sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum