Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom
– Ett viktigt resultat är att vi definierat två undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom, som antingen har eller saknar så kallade SSA/SSB-antikroppar i blodet. De omkring 75 procent av patienterna med Sjögrens syndrom som har SSA/SSB-antikroppar, har en stark genetisk koppling till den del av immunförsvaret som kallas HLA-systemet, medan en sådan koppling saknas hos patienter utan dessa antikroppar, säger Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Detta menar hon talar för skilda bakomliggande ärftliga och immunologiska mekanismer för sjukdomsutvecklingen i dessa två undergrupper. Patienter med SSA/SSB-antikroppar var yngre vid sjukdomsdebuten och uppvisade oftare påverkan på blodbilden, svullna spottkörtlar och lymfkörtlar samt blodkärlsinflammation i huden.
Patienter med Sjögrens syndrom uppvisar ofta olika sjukdomsbild och symtom, men har hittills studerats som en grupp i de läkemedelsstudier som gjorts. De patienter som saknar SSA/SSB-antikroppar har framför allt besvär med torrhet, trötthet och smärta medan de antikroppspositiva patienterna har en annan sjukdomsbild. Syftet med multicenterstudien var framförallt att öka kunskapen om markörer som kan möjliggöra utveckling av effektiv läkemedelsbehandling, vilket tidigare kliniska studier misslyckats med.
– Vi har visat att det finns två undergrupper av patienter med distinkta kliniska symtom som kan urskiljas med ett enkelt blodprov för SSA/SSB-antikroppar. Det är troligt att man bör rikta in behandling olika för dessa båda undergrupper. Det bör man ta hänsyn till i kommande kliniska läkemedelsstudier, till gagn för båda grupperna, förklarar Gunnel Nordmark.
I studien ingick 1095 patienter med Sjögrens syndrom från Sverige och Norge och 8936 friska kontroller. Totalt gjordes DNA-sekvensering av 1853 gener som tidigare visat association till autoimmuna sjukdomar.
Omkring 5 000-10 000 personer i Sverige har Sjögrens syndrom, där majoriteten är kvinnor (14 kvinnor: 1 man). Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Vid Sjögrens syndrom angrips framför allt tår- och salivkörtlarna med ögon- och muntorrhet som mest framträdande symptom. Hos en andel av patienterna kan inflammationen även ge systemiska symtom och drabba olika organ.
Här kan du läsa mer om studien, publicerad i Reumatology
För mer information/intervju, kontakta:
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 5423, 070-724 89 41, e-post: Gunnel.Nordmark@medsci.uu.se
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum