Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom
5.11.2020 08:15:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Ett viktigt resultat är att vi definierat två undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom, som antingen har eller saknar så kallade SSA/SSB-antikroppar i blodet. De omkring 75 procent av patienterna med Sjögrens syndrom som har SSA/SSB-antikroppar, har en stark genetisk koppling till den del av immunförsvaret som kallas HLA-systemet, medan en sådan koppling saknas hos patienter utan dessa antikroppar, säger Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Detta menar hon talar för skilda bakomliggande ärftliga och immunologiska mekanismer för sjukdomsutvecklingen i dessa två undergrupper. Patienter med SSA/SSB-antikroppar var yngre vid sjukdomsdebuten och uppvisade oftare påverkan på blodbilden, svullna spottkörtlar och lymfkörtlar samt blodkärlsinflammation i huden.
Patienter med Sjögrens syndrom uppvisar ofta olika sjukdomsbild och symtom, men har hittills studerats som en grupp i de läkemedelsstudier som gjorts. De patienter som saknar SSA/SSB-antikroppar har framför allt besvär med torrhet, trötthet och smärta medan de antikroppspositiva patienterna har en annan sjukdomsbild. Syftet med multicenterstudien var framförallt att öka kunskapen om markörer som kan möjliggöra utveckling av effektiv läkemedelsbehandling, vilket tidigare kliniska studier misslyckats med.
– Vi har visat att det finns två undergrupper av patienter med distinkta kliniska symtom som kan urskiljas med ett enkelt blodprov för SSA/SSB-antikroppar. Det är troligt att man bör rikta in behandling olika för dessa båda undergrupper. Det bör man ta hänsyn till i kommande kliniska läkemedelsstudier, till gagn för båda grupperna, förklarar Gunnel Nordmark.
I studien ingick 1095 patienter med Sjögrens syndrom från Sverige och Norge och 8936 friska kontroller. Totalt gjordes DNA-sekvensering av 1853 gener som tidigare visat association till autoimmuna sjukdomar.
Omkring 5 000-10 000 personer i Sverige har Sjögrens syndrom, där majoriteten är kvinnor (14 kvinnor: 1 man). Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Vid Sjögrens syndrom angrips framför allt tår- och salivkörtlarna med ögon- och muntorrhet som mest framträdande symptom. Hos en andel av patienterna kan inflammationen även ge systemiska symtom och drabba olika organ.
Här kan du läsa mer om studien, publicerad i Reumatology
För mer information/intervju, kontakta:
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 5423, 070-724 89 41, e-post: Gunnel.Nordmark@medsci.uu.se
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ukraina får stöd i uppbyggnaden av ett läkemedelsverk20.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Läkemedelsverket stöttar ukrainska myndigheter i att bygga upp ett läkemedelsverk i Ukraina. Den 22 oktober besöker en stor ukrainsk delegation beredningsenheten på Akademiska sjukhuset för att se hur tillverkning och beredning av läkemedel bedrivs praktiskt i sjukhusmiljö.
Luftstrupskirurgi - nytt ansvar för Akademiska inom nationell högspecialiserad vård14.10.2026 13:24:47 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom luftstrupskirurgi (trakealkirurgi) på vuxna. Det handlar om komplexa operationer som bland annat görs på patienter med tumör, ärrbildning eller förträngning av luftstrupen som påverkar andningen. Beslutet fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård 14 oktober och innebär att Akademiska nu har 25 NHV-tillstånd.
Nationell AI-satsning för sjukvården29.9.2026 12:13:38 CEST | Nyheter
Genom Swedish University Hospital Alliance (SUHA) har Sveriges alla universitetssjukhus beviljats så kallade ESF-medel för att tillsammans skapa ”Health AI Academy Sverige”. Satsningen är nationell och syftet är att bygga upp ett gemensamt utbildningsprogram inom AI för svensk hälso- och sjukvård.
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången24.9.2026 09:32:37 CEST | Pressmeddelande
Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Akademiska är därmed det enda universitetssjukhuset i Sverige som upprepade gånger belönas för sin höga kvalitet. Liksom tidigare baseras resultatet på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård, och utöver Akademiska fick i år även Alingsås sjukhus priset.
Effektivare handläggning vid behandlingsbar pancreascancer syfte med studie på Akademiska23.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv och ofta svårbehandlad sjukdom. Operation är vanligtvis en förutsättning för potentiellt botande behandling. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöker forskare hur man bäst behandla när tumören täpper till gallvägarna. Man kan antingen operera direkt, eller först avlasta gallvägarna. Målet är att förstå hur komplikationer och onödiga fördröjningar kan minskas så att så många patienter som möjligt ska kunna genomgå planerad behandling med goda förutsättningar till återhämtning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
