Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom
5.11.2020 08:15:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Ett viktigt resultat är att vi definierat två undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom, som antingen har eller saknar så kallade SSA/SSB-antikroppar i blodet. De omkring 75 procent av patienterna med Sjögrens syndrom som har SSA/SSB-antikroppar, har en stark genetisk koppling till den del av immunförsvaret som kallas HLA-systemet, medan en sådan koppling saknas hos patienter utan dessa antikroppar, säger Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Detta menar hon talar för skilda bakomliggande ärftliga och immunologiska mekanismer för sjukdomsutvecklingen i dessa två undergrupper. Patienter med SSA/SSB-antikroppar var yngre vid sjukdomsdebuten och uppvisade oftare påverkan på blodbilden, svullna spottkörtlar och lymfkörtlar samt blodkärlsinflammation i huden.
Patienter med Sjögrens syndrom uppvisar ofta olika sjukdomsbild och symtom, men har hittills studerats som en grupp i de läkemedelsstudier som gjorts. De patienter som saknar SSA/SSB-antikroppar har framför allt besvär med torrhet, trötthet och smärta medan de antikroppspositiva patienterna har en annan sjukdomsbild. Syftet med multicenterstudien var framförallt att öka kunskapen om markörer som kan möjliggöra utveckling av effektiv läkemedelsbehandling, vilket tidigare kliniska studier misslyckats med.
– Vi har visat att det finns två undergrupper av patienter med distinkta kliniska symtom som kan urskiljas med ett enkelt blodprov för SSA/SSB-antikroppar. Det är troligt att man bör rikta in behandling olika för dessa båda undergrupper. Det bör man ta hänsyn till i kommande kliniska läkemedelsstudier, till gagn för båda grupperna, förklarar Gunnel Nordmark.
I studien ingick 1095 patienter med Sjögrens syndrom från Sverige och Norge och 8936 friska kontroller. Totalt gjordes DNA-sekvensering av 1853 gener som tidigare visat association till autoimmuna sjukdomar.
Omkring 5 000-10 000 personer i Sverige har Sjögrens syndrom, där majoriteten är kvinnor (14 kvinnor: 1 man). Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Vid Sjögrens syndrom angrips framför allt tår- och salivkörtlarna med ögon- och muntorrhet som mest framträdande symptom. Hos en andel av patienterna kan inflammationen även ge systemiska symtom och drabba olika organ.
Här kan du läsa mer om studien, publicerad i Reumatology
För mer information/intervju, kontakta:
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 5423, 070-724 89 41, e-post: Gunnel.Nordmark@medsci.uu.se
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny kombinationsbehandling utvärderas mot skovvis MS8.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Forskare i Uppsala har tidigare visat att behandling med höga doser av cytostatika med stöd av autologa blodstamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Inom ramen för en fas 2-studie ska forskarna nu utvärdera en ny, enklare och mindre resurskrävande kombinationsbehandling, som potentiellt kan bli tillgänglig för betydligt fler patienter med skovvis MS, där man inte behöver använda sig av blodstamceller.
Kraftig minskning av fallolyckor på Akademiska28.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Systematiskt patientsäkerhetsarbete, förändrade arbetssätt i vårdteamen och teknikstöd har bidragit till att fallolyckorna på Akademiska sjukhuset minskat med närmare tio procent sedan 2023. Ett av de verksamhetsområden som förbättrats mest är kirurgi-urologi. Här har alla avdelningar utsedda ombud för just fall och riskbedömningar är en naturlig del av verksamhetens vardag.
Ambulanssjukvården på Akademiska tar över liggande sjuktransporter i länet25.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Från 1 september tar ambulanssjukvården på Akademiska sjukhuset över ansvaret för liggande sjuktransporter mellan vårdinrättningar i Uppsala län. Transporterna sköttes tidigare av Trafik och samhälle. För patienterna innebär förändringen kortare väntetid och ökad trygghet eftersom transporterna kommer att omhändertas av sjukvårdsutbildad personal.
Kan narkos på små barn öka risken för NPF-diagnoser?11.8.2026 10:16:26 CEST | Pressmeddelande
Löper små barn som sövs inför operation ökad risk för ADHD, autism, depression och kognitiv påverkan? Ett stort antal djurförsök visar konsekvent att användning av vanliga narkosläkemedel kan påverka hjärnans utveckling, men om dessa resultat även gäller för barn är fortfarande oklart. Nödvändiga ingrepp bör inte skjutas upp på grund av teoretiska risker. Så summerar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet det vetenskapliga kunskapsläget i en artikel publicerad i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.
Akademiska bland världens grönaste sjukhus10.8.2026 11:34:40 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är ett av tre svenska sjukhus som tar plats på Newsweeks och Statistas nya internationella lista över världens grönaste sjukhus. Akademiska tilldelas tre av fem möjliga löv i rankningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
