Akademiska sjukhuset

Ny kunskap om ärftlighet och immunförsvaret banar väg för nya behandlingar vid Sjögrens syndrom

Dela

Idag saknas effektiv läkemedelsbehandling för patienter med Sjögrens syndrom. De studier av nya behandlingar som gjorts har inte heller säkert kunnat visa någon effekt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Detta bör man ta hänsyn till i läkemedelsstudier och de nya rönen banar väg för utveckling av nya behandlingar.

En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Enligt forskare bör  man ta hänsyn till detta i läkemedelsstudier.
En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Enligt forskare bör man ta hänsyn till detta i läkemedelsstudier.

– Ett viktigt resultat är att vi definierat två undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom, som antingen har eller saknar så kallade SSA/SSB-antikroppar i blodet. De omkring 75 procent av patienterna med Sjögrens syndrom som har SSA/SSB-antikroppar, har en stark genetisk koppling till den del av immunförsvaret som kallas HLA-systemet, medan en sådan koppling saknas hos patienter utan dessa antikroppar, säger Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Detta menar hon talar för skilda bakomliggande ärftliga och immunologiska mekanismer för sjukdomsutvecklingen i dessa två undergrupper. Patienter med SSA/SSB-antikroppar var yngre vid sjukdomsdebuten och uppvisade oftare påverkan på blodbilden, svullna spottkörtlar och lymfkörtlar samt blodkärlsinflammation i huden.

Patienter med Sjögrens syndrom uppvisar ofta olika sjukdomsbild och symtom, men har hittills studerats som en grupp i de läkemedelsstudier som gjorts. De patienter som saknar SSA/SSB-antikroppar har framför allt besvär med torrhet, trötthet och smärta medan de antikroppspositiva patienterna har en annan sjukdomsbild. Syftet med multicenterstudien var framförallt att öka kunskapen om markörer som kan möjliggöra utveckling av effektiv läkemedelsbehandling, vilket tidigare kliniska studier misslyckats med.

– Vi har visat att det finns två undergrupper av patienter med distinkta kliniska symtom som kan urskiljas med ett enkelt blodprov för SSA/SSB-antikroppar. Det är troligt att man bör rikta in behandling olika för dessa båda undergrupper. Det bör man ta hänsyn till i kommande kliniska läkemedelsstudier, till gagn för båda grupperna, förklarar Gunnel Nordmark.

I studien ingick 1095 patienter med Sjögrens syndrom från Sverige och Norge och 8936 friska kontroller. Totalt gjordes DNA-sekvensering av 1853 gener som tidigare visat association till autoimmuna sjukdomar.

Omkring 5 000-10 000 personer i Sverige har Sjögrens syndrom, där majoriteten är kvinnor (14 kvinnor: 1 man). Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Vid Sjögrens syndrom angrips framför allt tår- och salivkörtlarna med ögon- och muntorrhet som mest framträdande symptom. Hos en andel av patienterna kan inflammationen även ge systemiska symtom och drabba olika organ.

Här kan du läsa mer om studien, publicerad i Reumatology

För mer information/intervju, kontakta:
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 5423, 070-724 89 41, e-post: Gunnel.Nordmark@medsci.uu.se

Bilder

En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Enligt forskare bör  man ta hänsyn till detta i läkemedelsstudier.
En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar att det finns två tydliga undergrupper av patienter med Sjögrens syndrom som skiljer sig avseende genetisk bakgrund, förekomst av antikroppar och kliniska sjukdomsyttringar. Enligt forskare bör man ta hänsyn till detta i läkemedelsstudier.
Ladda ned bild
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Gunnel Nordmark, överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Effektivast att två kirurger opererar bort binjurar vid sällsynt syndrom18.10.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

Nylanserad webbplats ska minska risken att unga blir sjuka på jobbet5.10.2021 15:27:33 CEST | Nyheter

Nu lanseras den nya versionen av Jobbafrisk.se, en webbplats som informerar om yrken och hälsorisker. Målgrupp är unga och andra som ska välja utbildning eller yrke, men också personer som arbetar med studie- och yrkesvägledning eller inom elevhälsan. På sajten finns information om betydligt fler olika hälsotillstånd än tidigare och vad man bör tänka på för att förbli frisk på jobbet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum