Akademiska sjukhuset

Ny mätmetod möjliggör tidigare upptäckt av glaukom

Dela
Glaukom är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Risken för sjukdomen ökar snabbt efter 50-års ålder och i ett tidigt skede är den ofta svår att upptäcka. Forskare vid Akademiska sjukhuset har, i samarbete med kollegor vid Gävle sjukhus och KTH, utvecklat en helt ny metod med bättre känslighet, som gör det möjligt att mäta mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Detta uppmärksammas med anledning av världsglaukomdagen 12 mars.
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset

– Eftersom glaukom kan leda till obotlig blindhet är tidig upptäckt av stor vikt. Den nya mätmetoden gör det möjligt att upptäcka glaukom och försämring av glaukom tidigare. Detta är positivt för den enskilde patienten eftersom undersökningen är enklare, och för sjukvården eftersom undersökningen är snabbare och därmed billigare, säger Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Vid glaukom förtvinar nerverna som överför information från ögat till hjärnan. Hittills har datoriserad synfältsundersökning varit den effektivaste metoden för upptäckt och uppföljning av sjukdomen. Tekniken mäter ögats förmåga att lokalt registrera information inom det fält som ögat betraktar.

Per Söderberg understryker att datoriserad synfältsmätning varit avgörande för att säkerställa diagnosen glaukom, men att nästa viktiga steg är att hitta en metod som kan säkerställa diagnosen med bättre känslighet och som snabbare kan påvisa försämring. Häromåret visade en avhandling vid Uppsala universitet att strategin i den nya metoden uppnår detta, framhåller Per Söderberg och fortsätter:

– Den nya mätmetoden innebär att man mäter mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Mätmetoden är nu tillräckligt utvecklad för att helautomatiskt göra kliniska mätningar.

– Undersökningen är mycket enklare för patienten och snabbare vilket gör den billigare för sjukvården. Den nya metoden kan på sikt antas ersätta synfältsundersökning för diagnostik och uppföljning av glaukom.

Den nya metoden har utvecklats av forskare på Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare vid Gävle sjukhus och KTH. Metoden baseras på 3-dimensionell avbildning av synnervsutträdet i patientens öga med närmast mikroskopisk detaljrikedom. Genom efterföljande bildanalys med AI kan minsta tvärsnittet av midjan av nerver som passerar från ögat till hjärnan mätas specifikt för olika riktningar i synfältet.

Just nu samlas mätdata in från friska ögon och från ögon med glaukom i tidigt skede för att fastställa normalgränser och metodens känslighet för upptäckt av glaukom. Forskarna söker kontakt med personer utan glaukom i åldersintervallet 30-69 år som kan tänka sig att göra avbildning av synnervsutträdet, se nedan!

För mer information om projektet/intervju, kontakta:
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 9990 eller 0708-418447
per.soderberg@neuro.uu.se


Vill du medverka i en forskningsstudie?

Du som är 30-69 år och inte har glaukom är välkommen att ställa upp som forskningsperson.
För mer information, kontakta:
Konstancija Kisonaite, läkare och doktorand vid Uppsala universitet.
0708-670009
konstancija.kisonaite@neuro.uu.se


FAKTA: Glaukom (grönstarr)

  • I Sverige har cirka 200 000 personer glaukom, även kallad grön starr, en ögonsjukdom som kan leda till blindhet.
  • Nära hälften har sjukdomen utan att veta om det. Glaukom är delvis ärftlig och vanligast i högre åldrar. I åldern 65–75 år har ungefär 5-6 procent ögonsjukdomen.
  • Tidig upptäckt och behandling är viktig eftersom man aldrig får tillbaka förlorad syn. Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas.
  • Den vanligaste behandlingen är ögondroppar. Operation görs bland annat när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar inte är tillräcklig. Genom laserbehandling kan man öka avflödet av kammarvatten och därmed minska ögontrycket.

Nyckelord

Bilder

Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Fotograf: Magnus Aronsson
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Fotograf: Magnus Aronsson
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter

Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.

Rapport om Gränbyprojektet: Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats19.2.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye