Akademiska sjukhuset

Ny mätmetod möjliggör tidigare upptäckt av glaukom

Dela
Glaukom är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Risken för sjukdomen ökar snabbt efter 50-års ålder och i ett tidigt skede är den ofta svår att upptäcka. Forskare vid Akademiska sjukhuset har, i samarbete med kollegor vid Gävle sjukhus och KTH, utvecklat en helt ny metod med bättre känslighet, som gör det möjligt att mäta mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Detta uppmärksammas med anledning av världsglaukomdagen 12 mars.
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset

– Eftersom glaukom kan leda till obotlig blindhet är tidig upptäckt av stor vikt. Den nya mätmetoden gör det möjligt att upptäcka glaukom och försämring av glaukom tidigare. Detta är positivt för den enskilde patienten eftersom undersökningen är enklare, och för sjukvården eftersom undersökningen är snabbare och därmed billigare, säger Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Vid glaukom förtvinar nerverna som överför information från ögat till hjärnan. Hittills har datoriserad synfältsundersökning varit den effektivaste metoden för upptäckt och uppföljning av sjukdomen. Tekniken mäter ögats förmåga att lokalt registrera information inom det fält som ögat betraktar.

Per Söderberg understryker att datoriserad synfältsmätning varit avgörande för att säkerställa diagnosen glaukom, men att nästa viktiga steg är att hitta en metod som kan säkerställa diagnosen med bättre känslighet och som snabbare kan påvisa försämring. Häromåret visade en avhandling vid Uppsala universitet att strategin i den nya metoden uppnår detta, framhåller Per Söderberg och fortsätter:

– Den nya mätmetoden innebär att man mäter mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Mätmetoden är nu tillräckligt utvecklad för att helautomatiskt göra kliniska mätningar.

– Undersökningen är mycket enklare för patienten och snabbare vilket gör den billigare för sjukvården. Den nya metoden kan på sikt antas ersätta synfältsundersökning för diagnostik och uppföljning av glaukom.

Den nya metoden har utvecklats av forskare på Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare vid Gävle sjukhus och KTH. Metoden baseras på 3-dimensionell avbildning av synnervsutträdet i patientens öga med närmast mikroskopisk detaljrikedom. Genom efterföljande bildanalys med AI kan minsta tvärsnittet av midjan av nerver som passerar från ögat till hjärnan mätas specifikt för olika riktningar i synfältet.

Just nu samlas mätdata in från friska ögon och från ögon med glaukom i tidigt skede för att fastställa normalgränser och metodens känslighet för upptäckt av glaukom. Forskarna söker kontakt med personer utan glaukom i åldersintervallet 30-69 år som kan tänka sig att göra avbildning av synnervsutträdet, se nedan!

För mer information om projektet/intervju, kontakta:
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 9990 eller 0708-418447
per.soderberg@neuro.uu.se


Vill du medverka i en forskningsstudie?

Du som är 30-69 år och inte har glaukom är välkommen att ställa upp som forskningsperson.
För mer information, kontakta:
Konstancija Kisonaite, läkare och doktorand vid Uppsala universitet.
0708-670009
konstancija.kisonaite@neuro.uu.se


FAKTA: Glaukom (grönstarr)

  • I Sverige har cirka 200 000 personer glaukom, även kallad grön starr, en ögonsjukdom som kan leda till blindhet.
  • Nära hälften har sjukdomen utan att veta om det. Glaukom är delvis ärftlig och vanligast i högre åldrar. I åldern 65–75 år har ungefär 5-6 procent ögonsjukdomen.
  • Tidig upptäckt och behandling är viktig eftersom man aldrig får tillbaka förlorad syn. Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas.
  • Den vanligaste behandlingen är ögondroppar. Operation görs bland annat när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar inte är tillräcklig. Genom laserbehandling kan man öka avflödet av kammarvatten och därmed minska ögontrycket.

Nyckelord

Bilder

Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Till vänster: Höger synnerv i öga hos patient med glaukom. Till höger: Vänster synnerv i normalt öga. Den gulbleka färgen i höger öga beror på att nerver som överför information från ögat till hjärnan saknas. Foto: Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Fotograf: Magnus Aronsson
Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Fotograf: Magnus Aronsson
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye