Ny MUCF-rapport: "Oroande att många unga är i utanförskap under lång tid"

Dela
Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos

Unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar (uvas) riskerar att hamna i utanförskap en stor del av sitt ungdomsliv.

Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller en funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Två av tre unga med psykisk ohälsa har fortfarande inte ett arbete vid 29 års ålder.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar" presenteras i dag, den 2 december, på de digitala "MUCF-dagarna 2020".

Temat för dagen är "Unga utanför arbetsmarknaden" och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark inledningstalar och ger regeringens syn på unga och utanförskap. I Sverige finns närmare 150 000 unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar.

MUCF-rapporten följer unga personers etableringsprocesser över tid från år 2004. Ungefär 70 000 unga som då stod utanför studier och arbetsmarknad har följts tills de är 29 år. Rapporten visar att unga kvinnor med barn och med osäkra anställningar riskerar att hamna i permanent arbetslöshet. Unga män med svensk bakgrund har störst chans att få ett arbete, unga kvinnor med utländsk bakgrund har det svårast.

- Det är oroande att många i den här gruppen varken studerar eller arbetar under så lång tid. Coronakrisen riskerar att leda till att de blir ännu fler. Det är viktigt att minska tidiga skolavhopp och att upptäcka psykisk ohälsa i tid. En mycket bättre samverkan mellan ansvariga myndigheter krävs för att vända utvecklingen, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

Stora skillnader mellan unga

Rapporten beskriver bland annat hur många av de unga i den så kallade uvas-gruppen som är etablerade på arbetsmarknaden vid 29 års ålder. Den visar bland annat att:

  • ungefär sex av tio har lämnat gruppen uvas
  • drygt tre av tio är etablerade på arbetsmarknaden
  • två av tio har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden
  • en av tio har studier som huvudsysselsättning
  • män med svensk bakgrund har lättast att etablera sig, svårast för kvinnor med utländsk bakgrund

Rapporten beskriver också skillnader i hur unga i de olika åldersgrupperna har lyckats komma i arbete eller studier. Bland dem som 2004 var 16–19 år var situationen så här vid 29 års ålder:

  • varannan hade varken studerat eller arbetat på över ett decennium
  • genomsnittet hade hört till uvas-gruppen i sex år
  • kvinnor med svensk bakgrund hade haft det svårare att etablera sig än män med svensk bakgrund
  • två av tre med psykisk ohälsa hade varken studerat eller arbetat

För den äldre gruppen, 20–24 år när studien inleddes, var resultaten följande när de fyllt 29 år:

  • en av tre varken studerade eller arbetade
  • genomsnittet hade hört till uvas-gruppen i tre år
  • unga med utländsk bakgrund hade haft svårast att etablera sig
  • var tredje med ofullständig gymnasieutbildning varken studerade eller arbetade
  • två av tre med psykisk ohälsa varken studerade eller arbetade

"Unga riskerar drabbas hårt"

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg varnar för att stigande arbetslöshet i samhället riskerar att drabba unga mycket hårt, särskilt unga som redan i dag lever i ett utanförskap.

-  Vi befinner oss i en lågkonjunktur och en pandemi som kommer att påverka vårt samhälle många år framöver. Vi behöver hitta bättre stödfunktioner för dessa unga för att de inte ska hamna utanför samhället under så många år, säger Lena Nyberg.

Goda exempel på MUCF-dagen

Under MUCF-dagen medverkar även Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som berättar om Forte-rapporten ”Unga som varken arbetar eller studerar – en kartläggning och kunskapsöversikt" och om vilka insatser som fungerar. Karl Högnesén berättar sin historia om sysslolöshet, utanförskap och om vägen tillbaka till utbildning och jobb. 

Therese Ydrén, berättar om ”Vi-projektet” som ägs av Västra Götalandsregionens Folkhögskoleförvaltningen och medfinansieras av ESF (Europeiska socialfonden). Vidare deltar Daniel Diaz, Rädda Barnen, Åsa Askeskär, Storfors kommun och Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Läs och ladda ner rapporten ”Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” på mucf.se

Läs mer om "MUCF-dagarna 2020" på mucf.se

Läs mer om temat Unga utanför arbetsmarknaden på mucf.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyckelord

Bilder

Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
Ladda ned bild
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Kristian Pohl, regeringskansliet
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF
Ladda ned bild
Temat för dag 3 på den digitala konferensen "MUCF-dagarna 2020" är unga utanför arbetsmarknaden
Temat för dag 3 på den digitala konferensen "MUCF-dagarna 2020" är unga utanför arbetsmarknaden
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Tre forskare får dela på tre miljoner kronor för forskningsprojekt om civilsamhället22.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bjuder på regeringens uppdrag in forskare att ansöka om finansiering av studier som rör det civila samhället. I årets ansökningsrunda hade MUCF tre miljoner kronor att fördela. - Syftet med bidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med resten av samhället, säger generaldirektör Lena Nyberg. I år har MUCF valt att prioritera ett antal områden och frågor. Det handlar bland annat om forskning om hur styrning och krav från externa aktörer påverkar civilsamhället och hur civilsamhällets aktörer kan ha dialog med det offentliga på lokal och regional nivå. Andra viktiga frågor som MUCF prioriterat är hur, i vilka former och för vilka syften som människor organiserar sig idag. En annan viktig fråga är hur digitalisering påverkar organisering. - Det behövs mer forskning om det civila samhället. Vi behöver även mer kunskap om vilka personer eller grupper som inte deltar i det civila samhäll

Ny rapport om näthat: Unga tjejer mer oroliga än vad killar är21.10.2021 10:05:46 CEST | Pressmeddelande

Nyligen kom en rapport om svenskar utsatthet för näthat och hur det exempelvis påverkar människors samhällsengagemang. Nu presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en rapport om ungas upplevelser av näthat. - Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre i befolkningen och båda grupperna upplever att samtalsklimatet på nätet är för hårt. Däremot ser unga inte näthat som ett lika stort hot mot demokratin som vad äldre gör, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. MUCF:s rapport bygger på den enkätundersökning som även ligger till grund för rapporten ”Näthat i Sverige 2021” och som gjordes av Insight Intelligence tillsammans med MUCF, TietoEVRY, Trygg-Hansa och Göteborgs Stad. 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela Sverige intervjuades under juni och juli genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten visar att relativt få svenskar, sju procent, säger sig har blivit utsatta för näthat det senaste året. Or

14 miljoner kronor i EU-bidrag till 35 svenska ungdomsprojekt19.10.2021 08:53:29 CEST | Pressmeddelande

35 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 382 585 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. - Vi är glada över att vi i år ser fler solidaritetsprojekt än tidigare. Positivt är också att vi fått ansökningar om bidrag till projekt för att öka ungas delaktighet vilket är ett nytt område inom Key Action 1, Erasmus+ Ungdom, säger Ellen Gosdoum, chef för avdelningen för internationellt samarbete på MUCF. I 2021 års första ansökningsrunda, som påbörjades den 18 maj, fick MUCF in totalt 68 ansökningar till Erasmus+ Ungdom, Key Action 1. Av dessa får 26 projekt i bland annat Göteborg, Eskilstuna och Örebro dela på cirka tio miljoner kronor (982 311 euro). En stor del av ansökningarna handlar om miljö, kunskap om hållbarhet/miljöfrågor, europeisk identitet och medborgarskap. MUCF fick e

MUCF skriver på Demokratideklarationen: ”Ungas delaktighet viktig för demokratins överlevnad”6.10.2021 12:13:27 CEST | Pressmeddelande

I dag skrev generaldirektör Lena Nyberg under Deklarationen för en stark demokrati i MUCF:s lokaler i Växjö, tillsammans med Rosaline Marbinah som är en av regeringens demokratiambassadörer. I och med undertecknandet förbinder Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att bidra till de mål som anges i deklarationen för att på olika sätt främja och stärka demokratin i Sverige. - Flera studier visar att förekomsten av hat och hot i offentliga samtal ökar. Vi ser också att det finns aktörer som ifrågasätter demokratins principer och alla människors lika värde. Det är viktigt att alla krafter i samhället går samman och tydligt arbetar för att stärka demokratin och mänskliga rättigheter, säger Lena Nyberg. Deklarationen är en del av regeringens demokratisatsning för att fira att det i år är 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Tanken är att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att

Statsbidraget till civilsamhället: Tiotusentals matkassar, stödsamtal, sovplatser, läkarvård och hjälp att studera  28.9.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Tiotusentals matkassar, ännu fler måltider och matlådor. Sovplats för natten, en värmande jacka, hjälp att kunna studera på distans och tröst för sjuka och ensamma. Det är några exempel på hur samhällets mest utsatta fick hjälp tack vare det statsbidrag som 2020 betalades ut till ideella organisationer och trossamfund. - Myndigheten bedömer att bidraget hade stor, ibland avgörande, betydelse för organisationernas verksamhet under coronapandemins första år, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I juni 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att fördela 48 miljoner kronor till civilsamhället med anledning av covid-19. Bidraget skulle gå till organisationer som arbetar med människor i socialt särskilt utsatta situationer, till exempel hemlösa, papperslösa och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation. Av de 17 organisationer som beviljades bidrag var fem trossamfund, samverkansorgan eller församlingar och rester

Drygt 85 miljoner kronor fördelas i tredje satsningen på socialt särskilt utsatta: ”Vi når fler grupper den här gången”3.9.2021 09:01:33 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 85 miljoner kronor i statsbidrag för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Det är tredje gången som MUCF fördelar detta riktade statsbidrag på uppdrag av regeringen. - Nu har vi mer pengar att fördela än tidigare och därför får fler organisationer del av regeringens satsning. Vi når också fler utsatta grupper i samhället, exempelvis människor med psykisk ohälsa, med missbruksproblematik, hbtqi-flyktingar, människor med ätstörningar och ensamkommande unga, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag. Statsbidraget ska användas för att stärka organisationernas verksamhet och för att möta ett ökat behov av hjälp- och stödinsatser under pandemin. Begreppet ”socialt särskilt utsatta” syftar på personer som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät och som är svåra att nå för andra aktörer än civilsamhällets organisationer. Sommaren 2020 fördela

Ny rapport: Näthat - ett hot mot demokratin1.9.2021 10:55:28 CEST | Pressmeddelande

Varannan svensk som utsatts för näthat, blir det på grund av sitt samhällsengagemang. Nio av tio svenskar ser näthat som ett hot mot demokratin. Det visar rapporten Näthat i Sverige - svenska folkets relation till näthat 2021, som Insight Intelligence tagit fram i samarbete med bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). - En demokrati bygger på människors engagemang, intresse och möjlighet att vara delaktiga. I juni presenterade vi en rapport som visar hur förekomsten av hot och hat kan leda till att ideella föreningar avstår från att bedriva verksamhet och uttrycka åsikter på grund av rädsla. Liknande resultat ser vi i denna rapport. När samhällsengagemang möts av hot och hat, är det också ett hot mot demokratin, säger Lena Nyberg generaldirektör på MUCF. I år fyller demokratin 100 år, ett givet tillfälle att låta frågor om demokrati få ta plats. Visa dess styrkor och arbeta med dess utmaningar. MUCF är en av många som har fått regeringens uppdrag att stärka

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum