Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Stora delar av Sverige saknar mötesplatser för unga hbtq-personer

Dela

Stora delar av Sverige saknar mötesplatser för unga hbtq-personer. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Ingen av de totalt 66 mötesplatserna finns i en kommun på landsbygden. Coronapandemin har också skapat nya utmaningar och svårigheter för unga hbtq-personer. 

Vi vet att unga hbtq-personer generellt möter fler hinder under sin fritid än andra unga och att det finns ett stort behov av trygga platser att kunna träffas på. Därför är de här resultaten mycket oroväckande, säger generaldirektör Lena Nyberg.

2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Kartläggningen av mötesplatser ingår i den delrapport som nu lämnats till regeringen. Delrapporten innehåller även intervjuer med unga hbtq-personer, med personer som driver mötesplatser och med kommuner som helt saknar mötesplatser.

- Vi vet att var fjärde ung hbtq-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. Upplevd psykisk ohälsa är också vanligare bland unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

Enligt MUCF:s kartläggning finns det totalt 66 mötesplatser för unga hbtq-personer i 43 av Sveriges 290 kommuner. Det är 16 fler mötesplatser jämfört med den kartläggning som MUCF, gjorde hösten 2019. Men fortfarande har myndigheten inte hittat någon mötesplats för unga hbtq-personer i en landsbygdskommun. 30 av de 66 mötesplatserna finns i en kommun som räknas som storstad eller storstadsnära. 

Flest i Västra Götaland

Flest mötesplatser för unga hbtq-personer finns i Västra Götalands län (18 stycken), därefter kommer Stockholms län (16 stycken) och Skåne län (6 stycken). Elva av de 16 nya mötesplatser som MUCF nu kunnat identifiera finns i storstadsregionerna.

- De personer som vi varit i kontakt med i kommuner som helt saknar mötesplatser för unga hbtq-personer menar att det behövs ett tydligt mandat och riktlinjer för att kunna starta sådan verksamhet. De lyfter också behovet av kompetensutveckling i hbtqi-frågor utifrån kommunens lokala behov, säger Zarah Melander, utvecklingsledare på MUCF.

Mötesplatserna drivs vanligtvis av en kommun eller en lokal hbtq-organisation. Ofta finns det knappa ekonomiska resurser för verksamheten och mycket bygger på ett starkt engagemang hos de som driver mötesplatsen.

Pandemin försvårar

Pandemin har tvingat flera mötesplatser att pausa eller ställa om sin verksamhet under 2020. Det har också blivit svårare att starta eller etablera nya mötesplatser för unga hbtq-personer. Samtidigt har flera av de mötesplatser som valt att hålla öppet haft fler besökare under pandemin.

- Vi vet att kriser kan leda till ett ökat utanförskap och psykisk ohälsa bland unga och att de som redan befinner sig i utsatta positioner riskerar att drabbas särskilt hårt. Därför är det viktigt att fortsätta följa eventuella konsekvenser av pandemin på sikt – både för gruppen unga hbtqi-personer och för dessa mötesplatser, säger Lena Nyberg. 

MUCF:s intervjuer med unga hbtq-personer visar på ett behov av trygga och inkluderande sociala miljöer under fritiden. Flera unga vill träffa äldre personer som kan visa att det är möjligt att leva långa och meningsfulla liv som hbtq-personer. De lyfter också att digitala mötesplatser och plattformar kan skapa en trygg och meningsfull fritid.

- Coronapandemin har bidragit till att verksamheter behövt utveckla sitt digitala ungdomsarbete på olika sätt. Olika digitala lösningar har varit ett sätt att nå ut till unga och fortsätta att mötas, säger Zarah Melander.

Föreslår nytt statsbidrag

Samtidigt pekar aktörer som arbetar med unga hbtq-personers fritid på att det finns ett stort behov att träffas fysiskt. Inte minst kan det vara aktuellt bland de som inte har stöd eller är öppna med sin identitet i sitt hem. För dem kan det finnas särskilda utmaningar att delta i digitala mötesplatser hemifrån. 

I delrapporten presenterar MUCF bedömningar och förslag på insatser för att kunna skapa nya mötesplatser och ge bättre förutsättningar för de som redan finns. Myndigheten vill bland annat kunna fördela ett statsbidrag för att kunna starta nya och stärka befintliga mötesplatser för unga hbtqi-personer. Myndigheten vill också höja kunskapen om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete.

Fotnot. Sedan 21 januari i år omfattar regeringens handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck även intersexpersoner. Delrapporten och den kunskap som MUCF hittills tagit fram omfattar endast unga homo-, bi- och transpersoner samt queera personer. Myndighetens fortsatta arbete omfattar även unga intersexpersoner och därför används både begreppet hbtq- och hbtqi-personer i pressmeddelandet.

Läs delrapporten ”Uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (2019/01404/MRB)”.

FAKTA/Mötesplatser för unga hbtq-personer i Sverige:

  • definieras i rapporten som att det är en frivillig och öppen verksamhet som erbjuder olika aktiviteter och är till för personer under 30 år.
  • de finns i 16 av Sveriges 21 län: Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Gotlands, Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Kronobergs, Skåne, Dalarnas, Hallands, Jönköpings län.
  • drivs av offentliga aktörer (vanligtvis en kommun) eller av civilsamhällesaktörer (vanligtvis den lokala hbtqi-organisationen). Endast åtta mötesplatser drivs i samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Generellt så finansieras verksamheten i ett år åt gången. MUCF har inte hittat någon privat aktör.
  • 53 procent riktare sig enbart till unga som identifierar sig som hbtq-personer eller tror sig tillhöra gruppen.
  • åldersgränsen varierar, mellan 0 år och 30 år. De flesta mötesplatser riktar sig till unga mellan 13 och 19 år.

Bakgrund/MUCF:s uppdrag

2018 fick MUCF i uppdrag att fördela medel till kommuner för att öka tillgängligheten och kvaliteten i öppen fritidsverksamhet, totalt 50 miljoner kronor. Satsningen ledde bland annat till kompetensutveckling av personal och hbtq-certifiering av verksamheter.

2019 släppte MUCF stödmaterialet ”Öppna fritidsverksamheten – om hbtq, normer och inkludering. Stödmaterialet vänder sig till fritidsledare och chefer för öppen fritidsverksamhet.

I december 2019 kom MUCF-rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät.

I augusti 2019 fick MUCF i uppdrag att stärka förutsättningarna för att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (A2019/01404/MRB). Första delrapporten lämnades in 1 mars 2020, andra delrapport lämnas in i dag, 1 mars 2021 och slutrapporten ska lämnas in 1 mars 2022.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson
Lena Nyberg, generaldirektör, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson
Ladda ned bild

Dokument

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Analys av ungdomsförbunden: ”Oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt"7.12.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

Ungdomsförbunden lyfts ofta fram som den viktigaste rekryteringskällan för riksdagspartierna, dess medlemmar beskrivs ofta som morgondagens ledare. Men de flesta av dagens unga tänker inte ens tanken att de ska engagera sig partipolitiskt. Det visar årets Fokusrapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Det är oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt då de politiska partierna är grundstenar i vår demokrati. Vår rapport ger viktig kunskap om ungas samhällsengagemang, inte minst inför nästa års val, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” visar att majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt och många tycker det är viktigt att på sin fritid få bidra till bättre villkor för andra och påverka samhället. Sex av tio unga är medlemmar i

Stora skillnader mellan ungas samhällsengagemang: ”Viktigt att unga får möjlighet och vågar att engagera sig”25.11.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

Majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men det är oroande att det finns stora skillnader i engagemang mellan olika grupper av unga och att unga avstår från att engagera sig av rädsla för hot och hat. Många unga saknar också ingångar till att engagera sig partipolitiskt, exempelvis då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Den presenteras i dag, den

MUCF-dagarna 2021: Hot, hat och digitalisering – hur påverkas civilsamhället?24.11.2021 06:10:00 CET | Pressmeddelande

I dag, 24 november, sätts utmaningar och möjligheter för civilsamhällets organisationer i fokus på årets "MUCF-dagar". Vilka konsekvenser får hot och hat för deras möjlighet att verka i det demokratiska samtalet? Hur påverkas de av den ökande digitaliseringen? Deltar gör bland andra Ylva Saarinen, utredare, Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär, Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen, Marcin de Kaminski, från människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Oscar Björkenfeldt, forskare vid Lunds universitet och Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 november och de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och

MUCF-dagarna 2021: Ekonomisk kalkyl kan visa samhällsvärdet av bra fritid för unga23.11.2021 06:10:00 CET | Pressmeddelande

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av frågorna som sätts i fokus när "MUCF-dagarna 2021" startar i dag, den 23 november. Deltar gör bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson, kriminologen Camila Salazar Atias och Johanna Salama, grundare av den ideella organisationen FreeZone Sweden. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 novemberoch de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. Tar fram ekonomisk kalkyl Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i flera år forskat om utanförskapets pris, både för samhället och för individer. Ingvar Nilsson

Tre dagar om unga och civilsamhället: ”Viktig ny kunskap om villkoren för samhällsengagemang”19.11.2021 14:54:01 CET | Pressmeddelande

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. - Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagem

Stora utmaningar för socialt särskilt utsatta under pandemin: ”Risk att kvinnor hamnar i prostitution igen”17.11.2021 07:30:00 CET | Pressmeddelande

När stora delar av samhället stängde ner på grund av pandemin var Convictus och Talita några av få organisationer som höll dörrarna öppna för exempelvis hemlösa, missbrukare och prostituerade. Det var möjligt tack vare det statsbidrag som regeringen beslutat om till civilsamhällets organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer. - Det är inte så att prostitution har försvunnit under pandemin snarare tvärtom, fler kvinnor har kontaktat oss än vanligt. Kvinnor som vi hjälpte för flera år sedan riskerar att hamna i prostitutionigen under pandemin, säger Anna Sander som grundade Talita för mer än tjugo år sedan. I april 2021 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, cirka 58 miljoner kronor i statsbidrag till 18 organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. I september fördelades ytterligare drygt 85 miljoner kronor till 29 organisationer. Den första omgången av det här riktade statsbidraget

Årets Kunskapskonferens: Fokus på civilsamhällets roll för lokal utveckling25.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

På torsdag, 28 oktober, samlas ledande forskare och andra experter för att diskutera civilsamhällets roll och villkor. Kunskapskonferensen arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tillsammans med Ideell Arena, Vetenskapsrådet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). - Demokratin bygger på människors samhällsengagemang och civilsamhället är en grundsten i det arbetet. Civilsamhället värnar om människors lika värde och villkor, det ger människor en röst, oberoende av bakgrund och bostadsort. För att kunna bidra i samhällsutvecklingen och möta nya behov behöver civilsamhället goda förutsättningar, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Den nationella Kunskapskonferensen arrangeras i år för åttonde gången. Flera av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället deltar och presenterar aktuell forskning. Kunskapskonferensen hålls i år digitalt och temat är ”Civilsamhällets roll i den lokala platsens hållbara utveckling”. Hittills är 250 personer an

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum