Ny rapport: Stora delar av Sverige saknar mötesplatser för unga hbtq-personer

Stora delar av Sverige saknar mötesplatser för unga hbtq-personer. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Ingen av de totalt 66 mötesplatserna finns i en kommun på landsbygden. Coronapandemin har också skapat nya utmaningar och svårigheter för unga hbtq-personer. 

- Vi vet att unga hbtq-personer generellt möter fler hinder under sin fritid än andra unga och att det finns ett stort behov av trygga platser att kunna träffas på. Därför är de här resultaten mycket oroväckande, säger generaldirektör Lena Nyberg.

2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Kartläggningen av mötesplatser ingår i den delrapport som nu lämnats till regeringen. Delrapporten innehåller även intervjuer med unga hbtq-personer, med personer som driver mötesplatser och med kommuner som helt saknar mötesplatser.

- Vi vet att var fjärde ung hbtq-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. Upplevd psykisk ohälsa är också vanligare bland unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

Enligt MUCF:s kartläggning finns det totalt 66 mötesplatser för unga hbtq-personer i 43 av Sveriges 290 kommuner. Det är 16 fler mötesplatser jämfört med den kartläggning som MUCF, gjorde hösten 2019. Men fortfarande har myndigheten inte hittat någon mötesplats för unga hbtq-personer i en landsbygdskommun. 30 av de 66 mötesplatserna finns i en kommun som räknas som storstad eller storstadsnära. 

Flest i Västra Götaland

Flest mötesplatser för unga hbtq-personer finns i Västra Götalands län (18 stycken), därefter kommer Stockholms län (16 stycken) och Skåne län (6 stycken). Elva av de 16 nya mötesplatser som MUCF nu kunnat identifiera finns i storstadsregionerna.

- De personer som vi varit i kontakt med i kommuner som helt saknar mötesplatser för unga hbtq-personer menar att det behövs ett tydligt mandat och riktlinjer för att kunna starta sådan verksamhet. De lyfter också behovet av kompetensutveckling i hbtqi-frågor utifrån kommunens lokala behov, säger Zarah Melander, utvecklingsledare på MUCF.

Mötesplatserna drivs vanligtvis av en kommun eller en lokal hbtq-organisation. Ofta finns det knappa ekonomiska resurser för verksamheten och mycket bygger på ett starkt engagemang hos de som driver mötesplatsen.

Pandemin försvårar

Pandemin har tvingat flera mötesplatser att pausa eller ställa om sin verksamhet under 2020. Det har också blivit svårare att starta eller etablera nya mötesplatser för unga hbtq-personer. Samtidigt har flera av de mötesplatser som valt att hålla öppet haft fler besökare under pandemin.

- Vi vet att kriser kan leda till ett ökat utanförskap och psykisk ohälsa bland unga och att de som redan befinner sig i utsatta positioner riskerar att drabbas särskilt hårt. Därför är det viktigt att fortsätta följa eventuella konsekvenser av pandemin på sikt – både för gruppen unga hbtqi-personer och för dessa mötesplatser, säger Lena Nyberg. 

MUCF:s intervjuer med unga hbtq-personer visar på ett behov av trygga och inkluderande sociala miljöer under fritiden. Flera unga vill träffa äldre personer som kan visa att det är möjligt att leva långa och meningsfulla liv som hbtq-personer. De lyfter också att digitala mötesplatser och plattformar kan skapa en trygg och meningsfull fritid.

- Coronapandemin har bidragit till att verksamheter behövt utveckla sitt digitala ungdomsarbete på olika sätt. Olika digitala lösningar har varit ett sätt att nå ut till unga och fortsätta att mötas, säger Zarah Melander.

Föreslår nytt statsbidrag

Samtidigt pekar aktörer som arbetar med unga hbtq-personers fritid på att det finns ett stort behov att träffas fysiskt. Inte minst kan det vara aktuellt bland de som inte har stöd eller är öppna med sin identitet i sitt hem. För dem kan det finnas särskilda utmaningar att delta i digitala mötesplatser hemifrån. 

I delrapporten presenterar MUCF bedömningar och förslag på insatser för att kunna skapa nya mötesplatser och ge bättre förutsättningar för de som redan finns. Myndigheten vill bland annat kunna fördela ett statsbidrag för att kunna starta nya och stärka befintliga mötesplatser för unga hbtqi-personer. Myndigheten vill också höja kunskapen om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete.

Fotnot. Sedan 21 januari i år omfattar regeringens handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck även intersexpersoner. Delrapporten och den kunskap som MUCF hittills tagit fram omfattar endast unga homo-, bi- och transpersoner samt queera personer. Myndighetens fortsatta arbete omfattar även unga intersexpersoner och därför används både begreppet hbtq- och hbtqi-personer i pressmeddelandet.

Läs delrapporten ”Uppdrag att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (2019/01404/MRB)”.

FAKTA/Mötesplatser för unga hbtq-personer i Sverige:

• definieras i rapporten som att det är en frivillig och öppen verksamhet som erbjuder olika aktiviteter och är till för personer under 30 år.
• de finns i 16 av Sveriges 21 län: Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Gotlands, Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Kronobergs, Skåne, Dalarnas, Hallands, Jönköpings län.
• drivs av offentliga aktörer (vanligtvis en kommun) eller av civilsamhällesaktörer (vanligtvis den lokala hbtqi-organisationen). Endast åtta mötesplatser drivs i samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Generellt så finansieras verksamheten i ett år åt gången. MUCF har inte hittat någon privat aktör.
• 53 procent riktare sig enbart till unga som identifierar sig som hbtq-personer eller tror sig tillhöra gruppen.
• åldersgränsen varierar, mellan 0 år och 30 år. De flesta mötesplatser riktar sig till unga mellan 13 och 19 år.

Bakgrund/MUCF:s uppdrag

2018 fick MUCF i uppdrag att fördela medel till kommuner för att öka tillgängligheten och kvaliteten i öppen fritidsverksamhet, totalt 50 miljoner kronor. Satsningen ledde bland annat till kompetensutveckling av personal och hbtq-certifiering av verksamheter.

2019 släppte MUCF stödmaterialet ”Öppna fritidsverksamheten – om hbtq, normer och inkludering. Stödmaterialet vänder sig till fritidsledare och chefer för öppen fritidsverksamhet.

I december 2019 kom MUCF-rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät.

I augusti 2019 fick MUCF i uppdrag att stärka förutsättningarna för att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer (A2019/01404/MRB). Första delrapporten lämnades in 1 mars 2020, andra delrapport lämnas in i dag, 1 mars 2021 och slutrapporten ska lämnas in 1 mars 2022.