Ny studie: så ser en attraktiv skog ut för friluftsliv och turism

– Att skogen ger oss stora sociala värden märkte vi inte minst under pandemin när folk sökte sig ut i skog och mark i närheten av hemmet för miljöombyte. Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism, säger Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien.

Vi använder alla våra sinnen för att uppleva skogen, men de visuella intrycken utgör en viktig del av upplevelsen av att vistas där. Därför är grunden för det system av indikatorer som föreslås skogens egenskaper. Om skogen inte har en inbjudande struktur och sammansättning kommer rekreationsvärdet i de flesta fall vara lågt, på ett sätt som är svårt att kompensera för, visar studien som Mittuniversitet och SLU gjort på uppdrag av Skogsstyrelsen.

Detta tycker vi om i skogen

Svaren beror i stor utsträckning på vem man frågar, men en sammanställning av kunskap på området visar att detta är det som utmärker en attraktiv skog när det gäller möjligheter till rekreation:

• Stora, höga träd.
• Att skogen inte är för tät eller för gles.
• Varierad topografi med möjlighet till utsikt.
• Förekomst av betes- och hagmark.
• Närhet till vatten.
• Lugnt och utan buller.
• Mindre stigar.
• Varierad skog.

Det är känt att människan mår bra av att vara i en skog man tycker är inbjudande. Det påverkar vår hälsa positivt, till exempel immunförsvar, nervsystem och andningsorgan. Det ger positiva effekter på vårt sociala välbefinnande, minskar trötthet och depression men ger oss också mental avslappning och vitalitet.

Värden som kan mätas och utvärderas

Förslaget forskarna presenterar visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till skogens rekreationsvärden. Utifrån det vi vet i dag så är det möjligt att mäta och utvärdera följande indikatorer som en del i att bevara och utveckla de värden som gör våra skogar attraktiva för rekreation:

• Förekomst av gamla träd
• Hur tätt träden står
• Avstånd till bostaden
• Närheten till vatten
• Buller
• Stigar, leder
• Kännedom om rekreationsskogar
• Besöksfrekvens
• Upplevt värde av vistelser

– I dag saknas tyvärr systematisk mätning eller uppföljning av de här viktiga värdena. Därför hoppas vi nu att förslagen fångas upp och att det satsas resurser så att vi bättre kan följa hur skogens rekreationsvärden utvecklas över tid, säger Peter Fredman på Mittuniversitetet.

Gratis webbinarie om resultaten

Den 8 maj klockan 13.00-15.00 bjuder Skogsstyrelsen in till ett öppet webbinarium om resultaten från rapporten. Webbsändningen nås via vår webb: Skogens rekreationsvärden - Skogsstyrelsen

Rapporten finns i sin helhet nedan, under Dokument.

Mer information:

Mattias Sandberg, projektledare, skogsenheten, Skogsstyrelsen, 033 – 48 25 53, mattias.sandberg@skogsstyrelsen.se
Peter Fredman, professor i naturturism, Mittuniversitetet, peter.fredman@miun.se, 070-667 08 06
Marcus Hedblom, professor i landskapsförvaltning, SLU, marcus.hedblom@slu.se, telefon 018-671041
Skogsstyrelsens presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30

Bakgrund till rapporten:

År 2018 fattade regeringen beslut om Sveriges första nationella skogsprogram som leds av visionen: ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Regeringen gav 2019 Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på indikatorer som kan mäta skogsprogrammets genomförande mot visionen. På uppdrag av regeringen redovisade Skogsstyrelsen under förra året förslag på sådana. Skogsstyrelsen såg då också behovet av att utveckla statistikunderlaget inom vissa områden för att relevanta indikatorer ska kunna bli verklighet. Ett sådant utvecklingsområde var statistik om skogens värde för rekreation, friluftsliv och naturturism. Rapporten som publicerats i dag presenterar förslag på sådana och ingår i Skogsstyrelsens rapportserie. Författarna vid Mittuniversitetet och SLU står för innehållet. Detta innebär att innehållet inte nödvändigtvis beskriver Skogsstyrelsens officiella syn.